Skogsbrand

"Vi lever i ett klimatnödläge"

REPORTAGE | Sommarens rapport från FN:s klimatpanel gav dystra besked. Klimatet förändras i allt snabbare takt, med ökande temperaturer, extremväder, smältande glaciärer och stigande havsnivåer som följd. Och människan pekas ut som ansvarig för upphettningen av jorden. Forskarna Martin Gren och Ola Ståhl från Linnéuniversitetet menar att budskapet var väntat, och att vi lever i ett planetärt klimatnödläge.

Martin Gren och Ola Ståhl är två av medlemmarna i den nystartade forskargruppen Centrum för klimatnödlägesstudier och forskar om vad det så kallade planetära klimatnödläget innebär för människor och samhälle. Rapporten från FN:s klimatpanel IPCC, som släpptes i augusti 2021, kom inte som en överraskning för dem.

– Klimatrapporten bekräftar tråkigt nog det vi redan vet; att mänskligheten befinner sig i en extremt allvarlig planetär klimatkris. Men detta är inget nytt. Under flera decennier har klimatforskare varnat för konsekvenserna av de pågående klimatförändringarna, säger Martin Gren, professor i kulturgeografi.

– Vi lever i ett klimatnödläge. Det framgår allt tydligare, både när det kommer till forskningsrapporter och klimatkatastrofer, säger Ola Ståhl, lektor i design.

”Otvetydigt” att människan orsakat uppvärmningen

En skillnad från tidigare rapporter, menar Martin, är att tonläget har skärpts ytterligare. Tidigare utrycktes till exempel människans påverkan mer i termer av ”sannolikheter”, som gett ett annat tolkningsutrymme, och som utnyttjats av klimatskeptiker. Men nu säger IPCC att det är ”otvetydigt” att människan ligger bakom uppvärmningen av atmosfären, haven och landytan.

– Det viktigaste budskapet i rapporten är att vi kommer att passera 1,5 graders upphettning, kanske även två grader, under detta århundrade, om vi inte omedelbart börjar genomföra en rad klimatåtgärder, säger Martin Gren.

Han menar att årets extremväder som svept över planeten ger en föraning av vad ett framtida ännu extremare klimat kan innebära. Och att det vi nu upplever är ett klimat som motsvarar ca 1,1 graders upphettning jämfört med förindustriell temperatur (1850-1900).

– En vanligt förekommande uppskattning är att vi är på väg mot minst tre graders upphettning. Etablerade klimatforskare menar att där någonstans går kanske gränsen för vad människan kan anpassa sig till, säger Martin Gren.

"Om vi på en skala mellan 1 och 10 skulle mäta hur allvarligt klimatläget är för mänskligheten, skulle jag säga minst 10."

Martin Gren, professor i kulturgeografi

Skorsten

Hur allvarligt är klimatläget?

– Om vi på en skala mellan 1 och 10 skulle mäta hur allvarligt ”klimatläget” är för mänskligheten, skulle jag säga minst 10. FN:s generalsekreterare har karakteriserat klimatförändringarna som ”ett existentiellt hot mot mänskligheten”. Utifrån jordsystemgrundad klimatforskning riskerar Jordsystemet att ”tippa över” i ett annat tillstånd, som forskare befarar även kan innebära snabbt eskalerande temperaturer. Det kanske bara är kärnvapenhot och atomkrig som konkurrerar på denna ”allvarlighetsnivå”, säger Martin Gren.

Koldioxidutsläppen bör minska med minst sju procent

Martin menar att vi globalt sett mycket snabbt behöver minska våra koldioxidutsläpp med minst ca sju procent under den kommande tioårsperioden, förmodligen mer, för att klara Parisavtalets målsättning, det vill säga inte mer än 1,5-2 graders upphettning.

– Från klimatvetenskapligt håll vädjar och bönar man om att vi måste få ett fossilfritt samhällssystem så fort som möjligt, säger Martin Gren.

EU och 7000 universitet har utlyst klimatnödläge

Ola Ståhl håller med om allvaret i rapporten.

– Det är tydligt att vi lever i ett klimatnödläge. Det har deklarerats på olika håll, även av politiska instanser, åtminstone sedan regionala myndigheter i Darebin, Australien, deklarerade klimatnödläge 2016. Det är viktigt att vi intensifierar våra ansträngningar och mobiliserar kring deklarationen att det är just ett nödläge. En akut situation, säger Ola Ståhl.

Klimatnödläge är ett begrepp som på kort tid har blivit etablerat och som idag används inom forskarvärlden och av olika FN-organ. Med ”nödläge” poängteras att det är något mycket allvarligt, som behöver tas hand om omedelbart. Martin menar att en grundläggande tanke med att deklarera klimatnödläge är att man öppet erkänner allvaret och omfattningen av det planetära klimatproblemet.

– Dessutom förbinder man sig, och det är det viktigaste, att göra något åt det. Det kan innefatta en åtgärdsplan om hur man ska dra ned på utsläppen av fossila bränslen och komma till ett klimatneutralt samhälle, organisation eller kommun. Klimatnödläge har utlysts av EU och av minst 7000 universitet och högskolor världen över. Mig veterligen har dock inget svenskt universitet ännu deklarerat klimatnödläge, säger Martin Gren.

"Klimatnödläge har deklarerats på olika håll, även av politiska instanser, åtminstone sedan 2016"

Ola Ståhl, lektor i design

Storm

Forskning och utbildning om klimatnödläget

Olas och Martins forskning handlar om vad klimatnödläget innebär för människor och samhälle, hur det påverkar och förändrar våra uppfattningar om oss själva. Det handlar också om vår förståelse av begreppen ”klimat” och ”nödläge” och vad som händer när dessa begrepp sätts samman.

– Vad möjliggör begreppet klimatnödläge för oss? Vilka möjligheter till handling och mobilisering ger det? Hur kan vi agera och orientera oss i våra vardagsliv och arbetsliv i relation till begreppet? säger Ola Ståhl.

Under hösten 2021 har Ola och Martin ett projekt på temat klimatnödläget på masterutbildningarna i design. Framöver planerar de en ämnesöverskridande kurs inom klimatnödlägesstudier. En viktig del i denna forskning och utbildning är att den bidrar till att skapa handlingsutrymme.

– Projekten vi kommer genomföra med våra studenter innefattar inte bara en förståelse av klimatnödläget. De innebär också en tillämpning av kunskap, motivation och en glödande förändringsvilja i konkreta projekt. Jag tror det är en viktig spetskompetens, säger Ola Ståhl.

Alla universitetsämnen bör bidra

Martin och Ola menar att alla ämnen inom akademien, inte bara de naturvetenskapliga, både kan och måste bidra till "klimatdiskussionen". En viktig utmaning för de flesta ämnena är också hur de kan ställa om och ta hand om den nya klimatsituationen.

– Det är först under de senaste åren som humaniora och samhällsvetenskap på allvar börjat uppmärksamma den planetära skalan, säger Martin Gren.

– Humaniora spelar en stor roll som kreativ och kritisk kraft för hur exempelvis vetenskap presenteras, hur förståelse skapas, och hur vi tänker på oss själva i relation till planetära jordsystem. Sedan har konst, design och andra kulturpraktiker ofta erfarenhet av att jobba över ämnesgränser med tillämpning i kulturella former och media, som olika former av aktivism, säger Ola Ståhl.

Politikerna måste agera

Hur bör vi då agera i denna allvarliga klimatsituation? Martin menar att alla som vill kan försöka göra så mycket man kan och orkar. Vill man minska sitt ekologiska fotavtryck genom att äta mindre kött, avstå från flygresor, konsumera mindre, och liknande, kan det ses som positivt i ett klimatperspektiv.

– Däremot ska man vara medveten om att klimathandlingar på individnivå inte alls räcker. Vad som krävs är en rad omfattande klimatåtgärder på strukturell samhällsnivå, som innebär att vi behöver få det politiska systemet att agera. Vad man i det perspektivet kan och bör göra på individnivå är att försöka påverka politiker och beslutsfattare, så att de genomför reella samhällsförändringar och klimatåtgärder, säger Martin Gren.

Martin menar att det är ett problem att klimatfrågan fortfarande i stor utsträckning uppfattas och hanteras som om det vore en enskild fråga.

– Jag möter argument som att ”klimatet visserligen är viktigt, men det finns ju så många andra frågor som också viktiga”. För mig handlar klimatet om våra möjligheter att överleva på den här planeten. Det är, för mig, inte en fråga bland alla andra, säger Martin Gren.


Läs mer om: Centrum för klimatnödlägesstudier (Centre for Climate Emergency studies)