11,5 miljoner kronor till tre forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap
Ökad kunskap om arbetet i yrkesgrupper som lärar- och elevassistenter. Ett internationellt nätverk för forskning inom historieundervisning för att främja demokratin. Stärkta kunskaper hos lärarstudenter om olika ämnens specifika sätt att kommunicera kunskaper. Det är målet för tre forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetet som fått bidrag från Vetenskapsrådet.
När Vetenskapsrådet nyligen fattade beslut om bidrag inom området utbildningsvetenskap, blev tre forskningsprojekt från Linnéuniversitetet beviljade.
Ökad kunskap om ämneslitteracitet
Ewa Bergh Nestlog, professor i svenska språket med didaktisk inriktning, får 6 miljoner kronor till projektet Ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen.
– Syftet med projektet är att utveckla kunskap om så kallad ämneslitteracitet i kärnämnena engelska, matematik och svenska i grundlärarutbildningen med inriktning på årskurs 4–6. Med ämneslitteracitet menas hur man använder, tolkar och skapar texter i det specifika ämnet. Likaså hur man kommunicerar och interagerar inom ramen för det sociala sammanhang som ämnet utgör.
– Ämnen har specifika språk och vi vill identifiera hur undervisning om ämnesspråk kan stärkas i utbildningen. Då kan vi i förlängningen förvänta oss dels att lärarstudenternas kunskapsutveckling stärks, dels att de också utvecklar ämnesdidaktiska kunskaper som gynnar deras framtida elevers möjligheter att utveckla och kommunicera kunskaper i olika ämnen.
Stöd- och resurstjänster i skolan
Per Lindqvist, professor i pedagogik, tilldelas 4,3 miljoner kronor för projektet Utvidgningen av skolans paraprofessionella territorium – en reorganisering av pedagogiska handlingar och relationer?.
– Vi ska titta närmare på yrken i skolan med uppgift att stödja, avlasta eller komplettera redan etablerade yrkesgrupper. Sådana stöd- och resurstjänster, exempelvis lärarassistenter, elevassistenter, mentorer och elevcoacher, har ökat betydligt under senare år i takt med lärarbristen. Dessa yrkesgrupper är nu nästan lika stora tillsammans som antalet grundskollärare i svensk skola.
– Trots att yrkesgrupperna numera är oumbärliga är kunskapen om deras arbete förvånansvärt låg. Därför vill vi genom en rikstäckande kartläggning samt fältstudier vid några skolor generera uppdaterad kunskap om arbetet bland dessa yrkesgrupper och dess potentiella konsekvenser.
Internationellt nätverk för forskning inom historieundervisning
Niklas Ammert, professor i historia med inriktning mot utbildningsvetenskap, får 1,2 miljoner kronor till projektet Demokrati i det förflutna, i nuet och med perspektiv på framtiden: Ett internationellt nätverk med fokus på historiemedvetande, moraliskt och demokratiskt medvetande i undervisning och forskning.
– Vi vill skapa ett internationellt nätverk för forskning inom främst historieundervisning, med forskare från länder med olika demokratiska traditioner. Bakgrunden är att demokratin i många länder är utsatt för påfrestningar och hot. De processer som pågår hänger intimt samman med uppfattningar om det förflutna och säger något om människors tankar om moraliska värden.
– Här är skolans historieundervisning viktig, eftersom den förväntas utveckla elevers kritiska tänkande och engagemang för demokratiska värden. Samtidigt har undervisningen inte sällan varit redskap för regimer att upprätthålla nationalism. Därför vill vi bland annat jämföra styrdokument för historieundervisning i olika länder.