15 miljoner kronor till forskning om urfolks överlevnad i Norden och Nordamerika
Hur har samiska och nordamerikanska urfolkssamhällen överlevt när de ställts inför koloniala makters miljöförstörelse och påverkan på biologisk mångfald? Det är temat i ett nytt forskningsprojekt som fått 15 miljoner kronor i bidrag från FORMAS. Projektledare är Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet.
Flera klimatrapporter pekar på att livet på jorden är under hot. Det är en situation som saknar motstycke för många som lever i världens rika länder. Men många urfolk har historiskt redan genomlevt omfattande förändringar av livsmiljöer och tvingats återskapa samhällen efter katastrofer. Hur har de överlevt?
Forskning om urfolkens överlevnad
Det är bakgrunden till projektet ”Att överleva det otänkbara: ekologisk förstörelse och urfolks överlevnad i Norden och Nordamerika, 1600-2022”. Projektet består av fem forskare och en konstnär från Sverige, Finland och USA. Två av medlemmarna i projektgruppen tillhör urfolk.
Tillsammans ska de jämföra erfarenheter i Nordamerika och Norden för att förstå hur samiska och nordamerikanska urfolkssamhällen överlevt när de ställts inför den koloniala expansionens påverkan på miljö, natur och biologisk mångfald. Forskarna kommer att studera olika platser och perioder då urfolkens levnadsvillkor dramatiskt förändrats och som visar hur kolonialism och miljöförstörelse gick hand i hand.
Kultur och konst viktiga komponenter för överlevnad
Tre centrala teman i projektet är:
- påtvingade gränser
- utbildning och assimileringspolitik vid internatskolor för urfolksbarn
- bevarandet av traditionell kunskap genom muntliga berättelser, konst och nedtecknade källor
– Det finns ett särskilt fokus i projektet på hur bevarandet av kultur, konst och traditionell kunskap bidragit till överlevnad hos urfolken. Tidigare studier har pekat på betydelsen av dessa som viktiga komponenter för att överleva. Detta är något som vi med ett uttryck hämtat från författaren Gerald VIzenor (Anishinaabe) kallat ”survivance”. Det betonar ett aktivt och kreativt handlande för att överleva, säger Gunlög Fur.
– Vi tänker att projektets resultat ska kunna användas i samers och amerikanska urfolks krav på erkännande och skydd för miljö och biologisk mångfald. Men också peka på möjligheter till hur samhällen kan möta klimatförändring och förlust av natur och biologisk mångfald, säger Gunlög Fur.
Projektet har beviljats bidrag från FORMAS för perioden 2022-2026.
Ytterligare forskningsbidrag
Gunlög har utöver detta också fått ett så kallat Sabbatical-bidrag på 1,8 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond. Sabbatical är ett bidrag till att slutföra tidigare forskning. För Gunlögs del handlar det om att i en monografi sammanfatta mer än tio års forskning om kontakter mellan svenska utvandrare och amerikanska urfolk under 1800- och 1900-talen.
– Studien är viktig då svenskar och norrmän var två av de europeiska folk som tidigast i stora antal anlände till områden som ännu inte dominerades av Förenta staterna. De deltog i och blev verktyg för en politik som förvisade urfolken från mellanvästern. Samtidigt frodades föreställningen i Sverige om goda förhållanden med urfolk, säger Gunlög.
Projektet heter ”Borderlands of Swedish-Indigenous Encounters – Swedes and American Indians in North America, 1840s-1930s”.