Anpassat stöd och förebilder viktigt för att lämna gängkriminalitet
Att gå med i ett kriminellt gäng är enkelt. Att lämna det är betydligt svårare, eftersom de flesta är osäkra på hur det vanliga livet utanför gänget fungerar. För att lyckas, behövs ett strukturerat stöd och olika typer av resurser som kan anpassas till individen. Det visar en ny studie av forskare från Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.
Gängkriminalitet är ett allt större problem i samhället. Men vad får enskilda personer att gå med i ett kriminellt gäng och vad krävs för att kunna lämna ett sådant?
– Vi fann två genomgående motiv för att ansluta sig till ett gäng. Det första var förhoppningen om individuell framgång. Det andra var löftet om en gemenskap som inte skulle svika – det som ibland benämns som ett broderskap.
Det berättar Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, som tillsammans med sin kollega Kristina Alstam vid Göteborgs universitetet har undersökt hur det är att lämna ett gäng för att bygga upp en ny tillvaro. De har intervjuat såväl personer som gjort detta som personer som arbetar med att möjliggöra eller stödja avhopp.
Se sig själv i olika skepnader
I studien ställer forskarna frågor om vilken förändring det innebar för individen att komma in i gänget och vad som krävdes för att hitta en väg ut.
– Det visade sig att vägen in i gänget i allmänhet inte uppfattades som ett större brott. Man hade under längre tid ”kvalificerat” sig för gänget och börjat betrakta sig själv som en potentiell medlem. Detta kan i sin tur ledas tillbaka till en upplevelse av att inte riktigt passa in i vanliga sammanhang, som skola och kanske föreningsliv. I gänget kunde man dock bli accepterad, säger Torbjörn Forkby.
Däremot uppfyllde inte gänget de förhoppningar som fanns om gemenskap och framgång, vilka förmedlats genom rykten och statusmarkörer.
– Livet i gänget blev istället till ett ständigt navigerande, med hög stressnivå och påtagliga hot från andra grupperingar och även inom gruppen. Tillsammans med olika livshändelser och ökad mognad grusades förhoppningarna om gänget och man började tvivla över tillvaron.
Svårt att fungera i det vanliga livet
Innan de intervjuade anslöt sig till gängen kunde de se sig själva i en gäng-roll. Men nu, när de ville lämna gängen, var tillgången till möjliga ”själv-roller” som fungerade i det vanliga livet väsentligt färre.
– Hur gör man för att få ut pengar från bankomaten? Hur är man en bra pappa? Vad innebär det att fixa relationer till nära och kära? Hur ger man ett bra intryck vid en anställningsintervju?
Frågor som dessa gjorde processen att lämna gänget oklar och riskfylld, i alla fall för dem som varit mer inbäddade i gängtillvaron. Därför kunde man behöva ett omfattande stöd längs vägen.
Flera gängavhoppare berättar om betydelsen av att ha en förebild. Någon som förstår vad de går igenom och visar hur en ny vardag kan se ut.
− Studien tyder på att samhörigheten med någon som genomgått en liknande upplevelse, och som visar att det går att lämna gängkriminaliteten, är av oerhörd vikt för de som vill hoppa av ett gäng, säger Kristina Alstam.
Stödet måste anpassas
I studien resonerar Torbjörn Forkby och Kristina Alstam även kring utformningen av ett sådant stöd. De menar att stödet bör vara tydligt strukturerat och omfatta olika resurser, men också att det måste anpassas till den enskilde för att fungera.
− Här talar vi om ett smörgåsbord av möjligheter. Alltså att det finns en viss struktur och ett utbud av olika rätter att plocka från – men vad som väljs måste sättas i relation till individens behov, säger Torbjörn Forkby
− Först behöver man tänka på behovet av skydd och säkerhet om det finns hot. Sedan måste livet få en annan struktur än tidigare genom vardagliga aktiviteter. Därefter måste man arbeta med den inre strukturen och slutligen måste förändringen stabiliseras.
- -
- Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet: Identiteten spelar en viktig roll för att lämna kriminaliteten
- Studien Possible selves. Gang passages, projective imaginations, and self-transformations är publicerad i tidskriften Nordic Social Work Research.
- De studier som utgör grunden till den nya studien finns publicerade bland annat i boken Bland bröder och fiender på Daidalos förlag och i rapporten Ett smörgåsbord av möjligheter från skriftserien i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
- Hör Torbjörn Forkby berätta om sin forskning i vår podd Forskarprat: Kriminella gäng, broderskap och avhopp