Att se individen viktigt för att nyanlända ska lyckas i skolan
Att skapa bra relationer mellan lärare och nyanlända elever, att se varje elev som unik och att ha en personlig plan för varje elev. Det är tre faktorer som är viktiga i arbetet med nyanlända elever i gymnasieskolan, visar en ny studie från Linnéuniversitetet.
Sedan 2015 har över 70 000 barn och ungdomar kommit till Sverige varav fler än hälften kommit ensamma, enligt Migrationsverket. Detta har inneburit en stor utmaning för det svenska skolsystemet.
En ny forskningsstudie tar upp flera aspekter inom integrationen av dessa ungdomar i skolan. Goran Basic, docent vid Linnéuniversitetet, har tillsammans med två pedagoger analyserat lärares berättelser om framgångar och hinder i gymnasieskolans arbete med nyanlända elever.
Tre viktiga faktorer
Studien framhåller tre faktorer som är viktiga för att nå framgång i detta arbete. De gäller både organisatoriskt och praktiskt arbete, och samtliga handlar om att se individen, framhåller Goran Basic.
– Det handlar om att skapa bra relationer mellan lärare och nyanlända elever. Att inte se nyanlända som en homogen grupp, utan se varje elev som unik och ta hänsyn till elevens erfarenheter inom utbildning och skola i hemlandet. Och slutligen att ta fram en passande och personlig plan för varje elev, som går att genomföra inom tidsramen för elevens närvaro i gymnasieskolan.
Utbildning är en av de viktigaste möjligheterna för nyanlända att, med lärares hjälp, återställa en positiv syn på sig själva och har därmed stor potential i ett socialpedagogiskt sammanhang. Lärarna i studien berättar även om hinder i det arbetet. Bland annat beskrivs den ibland höga skolfrånvaron bland nyanlända gymnasieelever som ett stort problem.
– Sedan finns tanken att nyanlända elever inte får de stöd som svensk lag ger dem rätt till. Man ser även en obalans i genomförandet av det dubbla uppdrag som finns i gymnasieskolan, nämligen kunskap och socialisering.
Språket en maktfaktor
Studien visar också hur lärarna kan använda språket som en maktfaktor, som ett sätt att förstärka den högre status de har i skolvärlden jämfört med eleverna.
– Dessa interaktioner ger möjlighet att kontrollera och även kuva nyanlända elever som ibland också är mitt uppe i en kamp för bekräftelse i skolsammanhanget. Lärarnas tolkning av elevers maktlöshet kan sätta agendan för hur de nyanlända ska agera för att passa in i den rådande ordningen i skolan.
En lärares förhållningssätt är alltså i hög grad avgörande för hur nyanlända elever inkluderas i skolan, menar Goran Basic. Men det handlar inte bara om ett personligt engagemang.
– Ett inkluderande förhållningssätt ställer krav på hur gymnasieskolan organiserar sitt arbete med nyanlända elever. Det påverkar även vilket stöd och manöverutrymme som lärare och andra aktörer i skolan ges i sitt praktiska arbete med nyanlända.
Didaktiken, då?
En intressant frågeställning som väckts under studien är hur stor vikt som läggs på didaktiska resonemang i det praktiska arbetet, alltså lärandet och hur det organiseras.
– Vad ska nyanlända lära sig? Vad är målet med undervisningen? Hur kan de nyanlända motiveras att lära sig just detta? Det vore av intresse att undersöka hur sådana didaktiska frågor behandlas, både i teorin och i lärarnas praktiska handlingar, avslutar Goran Basic.
Läs mer
- Artikeln Successes and obstacles in the work of upper-secondary schools with newly arrived students: a constructivist-inspired analysis of teachers’ verbal accounts regarding their schools’ organizational and practical work av Emma Medegård, Karolina Henrixon och Goran Basic
- Studien är en del av forskningsprojektet Skolframgång för nyanlända: möjligheter, hinder, identiteter och samverkan