Att tillhöra flera diskriminerade grupper är inte nödvändigtvis ett minus på arbetsmarknaden
Hur uppfattas en 55-årig arabisk kvinna på arbetsmarknaden och vilken betydelse får det om hon dessutom är homosexuell? Ny forskning visar att människor som tillhör flera grupper, som var för sig är diskriminerade på arbetsmarknaden inte nödvändigtvis missgynnas mer än de som endast tillhör en stigmatiserad grupp. Resultaten publiceras i en avhandling i psykologi av Andrea Strinic vid Linnéuniversitetet.
Ny forskning från Linnéuniversitetet undersöker hur möjligheterna på arbetsmarknaden påverkas av att tillhöra flera var för sig marginaliserade grupper.
Avhandlingen visar att när flera stigmatiserade gruppkategorier läggs till varandra så leder detta inte nödvändigtvis till ytterligare negativa effekter. Tvärtom kan en kategori som uppfattas negativt på egen hand, såsom homosexualitet, kompensera för den negativa effekten av en annan stigmatiserad kategori, i detta fall arabisk etnicitet.
–Tidigare forskning om stereotyper och diskriminering vid anställningar har mestadels fokuserat på en enskild gruppkategori, såsom etnicitet eller könstillhörighet, snarare än deras kombinationer. Detta trots att människor ofrånkomligen tillhör flera gruppkategorier samtidigt, säger Andrea Strinic, forskare i psykologi vid Linnéuniversitetet.
Flera möjliga förklaringar
Hennes avhandling utforskar hur uppfattningar om värme och kompetens associeras med flera gruppkategorier. Mer specifikt undersöks sammansättningen av etniciteterna arabisk och svensk, könen man och kvinna, 30 respektive 55 år, samt sexuell läggning.
–Vi fann att signaler om arabisk etnicitet sänker den allmänna uppfattningen om värme och kompetens i arbetssammanhang. Men inom den arabiska demografiska gruppen så såg vi att de som framställdes som homosexuella tillskrevs mer positiva stereotyper än deras heterosexuella motsvarigheter, säger Andrea Strinic.
En möjlig förklaring är att människor som tillhör flera minoriteter på samma gång ses som mindre typiska representanter för varje enskild grupp och därmed påverkas mindre av stereotypisering utifrån sitt gruppmedlemskap. En annan möjlig förklaring är att det pågår en förändring i synen på sexuella minoriteter.
Hur väl matchar föreställningar med verkligt beteende?
Nästa steg var att undersöka hur dessa föreställningar stämde överens med hur människor beter sig i verkligheten. Andrea Strinic och hennes kollegor undersökte detta genom en modern variant av ’förlorade brev’-experimentet, en klassisk metod för att identifiera diskriminering mot olika sociala grupper. De skickade ut 6 654 mejl till studenter, vilket såg ut att ha hamnat hos fel mottagare.
I det korta meddelandet presenterade sig avsändaren och hänvisade till en tidigare konversation med sin pojk- eller flickvän om en jobbmöjlighet. Eftersom det korta mejlet avslöjade den fiktiva avsändarens etnicitet och sexuella läggning var det möjligt att undersöka ifall olika kombinationer av etnicitet och sexuell läggning påverkade hur många som svarade att mejlet hade skickats till fel person.
Visar mekanismerna bakom diskriminering
Resultaten visade tecken på etnisk diskriminering. Meddelande från ett arabiskt namn fick färre svar än de som skickats från typiskt svenkklingande avsändare. Däremot påverkade inte sexuell läggning antalet svar. I detta experiment var det varken positiv eller negativ påverkan på graden av diskriminering hos de som tillhörde flera stigmatiserade gruppkategorier.
–Ju mer kunskap vi har om hur minoritetsgrupper behandlas baserat på den mångfald av egenskaper de har, desto bättre kan vi förstå mekanismerna bakom diskriminering. Den här forskningen hjälper oss att precisera för beslutsfattare var det behövs mest insatser och av vilken sort, säger Andrea Strinic.
Mer information:
Andrea Strinics doktorsavhandling "Multiple categorization in hiring : The stereotype content model perspective"
Linnéuniversitetets forskargrupp Mångfald på arbetsmarknaden.