Björkens potential som högkvalitativt material
I en ny avhandling i skogsindustriella produktionssystem har Grace Jones från Linnéuniversitetet tittat på hur man kan få fram bättre virkesegenskaper hos björk, bland annat med hjälp av genetisk förädling, modern mätteknik och hur kvalitetsegenskaperna påverkas av skogsskötsel. Förhoppningen är att den ökade kunskapen kan göra björkskogen mer eftertraktad och i förlängningen inspirera till nya produkter och användningsområden.
Björken är vårt tredje vanligaste trädslag. Men trots att landets björkar växer med 15 miljoner kubikmeter om året är det bara en bråkdel av stammarna som blir något mer högförädlat än massa- och brännved.
– Målet med avhandlingen är att få upp ögonen för björken som högkvalitativt material.
Grace Jones har i sin avhandling studerat virkesegenskaper i avkommeförsök med vårtbjörk och glasbjörk samt effekter på virkeskvaliteten av blandskog med gran och björk.
– Målet med avhandlingen är att få upp ögonen för björken som högkvalitativt material, säger Grace Jones. Svensk björk försummas ofta under skogsvårdsaktiviteter, vilket resulterar i stockar med lågt värde. Resultaten i avhandlingen kommer att vara av intresse för skogsförvaltare som vill odla björk, eller välja björkbestånd, för massiva träprodukter som till exempel golv och möbler.
Foto: Robin Lindell.
För att mäta bland annat hårdhet, styvhet och fiberriktningar i träet, har Grace Jones använt sig av ett flertal icke destruktiva mätmetoder.
– Mätningarna ger svar på bland annat hur träet kommer att böja sig, hur slagtåligt det är och vilka fiberegenskaper materialet har.
Med dessa moderna mättekniker behövs endast små träprover för att dra slutsatser om resten av stammen, och några av metoderna kräver inga ingrepp alls. Mätmetoderna skadar inte trädet, och det kan fortsätta växa efteråt.
– Mätningarna ger svar på bland annat hur träet kommer att böja sig, hur slagtåligt det är och vilka fiberegenskaper materialet har.
Grace Jones forskning är en del av FRAS (Framtidens skogsskötsel i södra Sverige), ett gemensamt forskningsprojekt för Linnéuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och det svenska skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk. FRAS vill bidra till att vidareutveckla skogsskötseln i södra Sverige och anpassa skogsskötseln till dagens och framtidens behov och förutsättningar. Detta sker i nära samarbete med skogsnäringen i regionen.
Länk till projektet: Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS)
Länk till avhandlingen: Björkens stam- och vedegenskaper i genetik - och skogsskötselförsök i södra Sverige
Kontakt
Grace Jones, doktor i skogsindustriella produktionssystem, institutionen för skog och träteknik, mobil: 072-535 28 42, epost: grace.jones@lnu.se
Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, mobil: 076-760 36 66, epost: liv.ravnbol@lnu.se
De olika mätmetoder som använts i studierna
Pilodyn – mäter densitet
Pilodyn är ett ganska enkelt instrument som mäter motståndet i veden. Instrumentet hålls mot barken och skjuter sedan in ett stift in i veden. Hur djupt stiftet trängt in i veden kan sedan läsas av på en skala och man kan avgöra vilken densitet veden har.
Fakopp TreeSonic – mäter ljudvågor
Det här verktyget mäter hastigheten som ljudvågor färdas inne i veden mellan två inslagna prober. Hastigheten mäter indirekt vedens styvhet.
Grain angle gauge – mäter fibervinkel
Fibervinkeln spelar roll för skevheten i det sågade virket. Ju större fibervinkel, desto större risk för att virket slår sig. Fibervinkeln mäts med ett instrument som trycker in en flat pilspets i stammen. Beroende på hur fibrerna ligger kommer pilspetsen att böja av, och instrumentet visar hur mycket.
Itrax – röntgar borrkärnor
Itrax scanning densitometer är en apparat laddas den med spån från borrkärnor. Tunna spån skärs loss som sedan går igenom en röntgenapparat. Röntgenresultatet visar sedan densiteten för varje årsring.
Fractometer - mäter böjhållfasthet
Fractometer är ett instrument som mäter böjhållfastheten hos små vedprover.