D-vitaminbrist och benskörhet som biverkan av läkemedel förbises ofta i sjukvården
Läkemedelsrelaterad brist på D-vitamin och benskörhet förbises ofta vad gäller utredning och behandling i svensk sjukvård, visar en ny avhandling i biomedicinsk vetenskap av Ola Nordqvist. Han har också tagit fram ett verktyg som kan hjälpa läkare att enkelt upptäcka patienter i riskzonen.
Flera olika läkemedel ger biverkningar i form av för låga nivåer av D-vitamin och negativ påverkan av skelettet. Det handlar bland annat om kortisonpreparat vid inflammatoriska sjukdomar och krampförebyggande medel, som används vid epilepsi, men också som smärtstillande och vid vissa typer av ångest. Sjukvården har i uppgift att upptäcka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos personer som använder dessa ”riskläkemedel” enligt aktuella medicinska riktlinjer.
– Brist på D-vitamin leder till ökad risk för benskörhetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, säger Ola Nordqvist.
Få patienter provtas för D-vitamin
Vanligt med frakturer i Sverige
Varje år sker fler än 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Det innebär att varannan kvinna och var tredje man över 50 år kommer råka ut för en fraktur. Brist på D-vitamin är en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturer.
Ola Nordqvists avhandling visar att sjukvården brister i att identifiera och behandla de patienter som är i riskzonen. Av drygt 12 000 patienter i Region Kalmar län som fått recept på kortison, krampförebyggande medel och andra läkemedel som minskar kroppens upptagningsförmåga av D-vitamin är det färre än var femtonde som blir provtagen för D-vitamin. Endast var tredje fick recept på D-vitaminpreparat för att kompensera läkemedlens biverkningar, visar hans analys av regionens digitala journalsystem.
Låg medvetenhet om risker
Särskilt vanligt var D-vitaminbrist hos personer som använde krampförebyggande medel. Förklaringen skulle kunna vara en bristande medvetenhet inom primärvården om riskerna, samt var i vårdkedjan ansvaret ligger, visar intervjuer med läkare som Ola Nordqvist gjort.
– Medan medvetenheten om risker med kortisonpreparat var hög, riskerna accepterades och läkarna ansåg att det var deras ansvar att ta hand om patienterna som behandlades med kortison, var omständigheterna precis de motsatta för patienter med krampförebyggande medel. Medvetenheten var låg, riskerna ifrågasattes och ansvaret ansågs vara sjukhusspecialisternas, inte primärvårdens, trots att recepten ibland förnyades där, säger Ola Nordqvist.
Nytt verktyg kan hjälpa läkare
För att hjälpa läkare att upptäcka och bemöta riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter i riskzonen har han tagit ett index utifrån data från drygt 15 000 patienter. Indexet uppmärksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling.
– Det här verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande, genom att patienterna får en bättre och mer individualiserad vård, säger Ola Nordqvist.
Mer information:
Ola Nordqvists avhandling i biomedicinsk vetenskap: "Epidemiological aspects of drug-related vitamin D deficiency and osteoporotic fractures"
Inspelad föreläsning i UR Samtiden: ”Ola Nordqvist: Mediciner, benskörhet och benbrott”
Läs mer om Linnéuniversitetets forskning för ett friskare liv med hjälp av digital teknologi på Ehälsoinstitutets sida.