Efter flyktingströmmen 2015: Ingen ökad polarisering på Twitter
Tvärtemot vad man kanske kan tro, visar en studie från Linnéuniversitetet att någon radikal uppdelning av användare på Twitter i två åsiktsläger inte uppstod, varken under eller efter flyktingkrisen 2015. Däremot blev det med tiden fler användare som uttryckte en negativ åsikt om migration och tonaliteten blev mer negativ.
I studien undersökte Elizaveta Kopacheva och Victoria Yantseva om man utifrån den stora ström av flyktingar som nådde Sverige 2015 kunde se förändringar i åsikter om migration som uttrycktes på Twitter. Totalt analyserade de närmare 1,2 miljoner svenska tweetar som lades ut mellan 2012 och 2019. Resultatet överraskade dem.
– Med grund i tidigare forskning räknade vi med en polarisering av debatten. Men trots våra förväntningar fann vi ingen radikal uppdelning av användare i två åsiktsläger, varken under flyktingkrisen eller efter krisen, säger Elizaveta Kopacheva.
– I kölvattnet av flyktingkrisen fann vi till och med en ökning av mindre radikala åsikter från användarna. Vår analys av tweetarna som lades ut under dessa sju år visade dock att det med tiden blir fler användare som uttrycker en negativ åsikt om migration och att tonaliteten på meddelanden blir mer negativ, sager Victoria Yantseva.
Både Elizaveta och Victoria är doktorander, i statsvetenskap respektive sociologi. De menar att det växande antalet tweetar som uttrycker extrema åsikter kan spegla liknande trender i hur människor tänker om migration i Sverige.
– Det kan tyda på att svenska politiska partier i framtiden kommer att ha svårt att nå enighet om svensk invandringspolitik. Sådana fenomen måste beaktas när man utvecklar partiprogram, säger Victoria Yantseva.
De två doktoranderna är intresserade av att fortsätta sin forskning inom området.
– Det skulle vara intressant att undersöka hur engagemang i diskussioner på nätet om politiska frågor påverkar opinionsbildningen. I synnerhet, ifall man blir utsatt för andra åsikter än ens egna, skulle det avpolitisera en eller tvärtom göra en mer extrem när det gäller att uttrycka åsikter? Och den tid du lägger på olika forum, hur påverkar den hur sannolikt eller osannolikt det är att du radikaliseras? avslutar Elizaveta Kopacheva.
Mer information
Artikeln Users’ polarisation in dynamic discussion networks: The case of refugee crisis in Sweden.