Nytt forskningsprojekt om den liberala demokratins kris
Hur ska vi förstå den kris som den liberala demokratin befinner sig i? Henrik Enroth har fått 1 miljon kronor från Riksbankens Jubileumsfond för att utveckla sina tankar om detta i en bok.
– Jag vill visa att demokratins kris till stor del är en konflikt mellan två grundläggande attityder som vi hittar inom många områden av mänsklig verksamhet, i synnerhet det estetiska. Å ena sidan en betoning på uttrycksfullhet, autenticitet och omedelbarhet; å andra sidan en betoning på form, regler och mediering.
Det säger Henrik Enroth, docent på Institutionen för statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, om den bok han ska skriva under 2023. Boken ska handla om den liberala demokratins kris och i den kommer han att presentera ett nytt sätt att förstå den situation som demokratin befinner sig i.
– Boken utforskar dynamiken mellan de här två attityderna. Det ska ske genom analyser av författare inom den kontinentaleuropeiska kulturtraditionen, särskilt Friedrich Nietzsche, Thomas Mann, Hannah Arendt och Theodor Adorno. Jag menar att dessa författare kan ge oss viktiga insikter om den moderna demokratin som inte ännu har uppmärksammats i samhällsvetenskaperna.
Populistiska partier
Som ett konkret exempel på konflikten lyfter Henrik Enroth fram populistiska partier.
– Populister tar ofta avstånd från den liberala demokratin och menar sig tala på ett mer direkt och autentiskt sätt, för vad de uppfattar som det genuina folket. De som försvarar den liberala demokratin brukar istället inskärpa betydelsen av politikens former och regler.
– Det här är en yttring av de två attityder som jag undersöker i projektet. Jag vill framför allt peka på två saker. Det första är att båda sidor i den här konflikten har ett ensidigt perspektiv på den moderna demokratin. Det andra är att vi behöver förstå hur djupt rotade de här attityderna är i den västerländska kulturhistorien för att kunna förstå den liberala demokratins kris idag.
Anslag från Riksbankens Jubileumsfond
Henriks forskningsprojekt, som alltså kommer att få formen av en bok, heter Mot en estetisk teori om politik: Den liberala demokratins kris. Det har nu fått drygt 1 miljon kronor i anslag från Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Anslaget är ett så kallat RJ sabbatical, vilket i praktiken innebär att Riksbankens Jubileumsfond finansierar Henriks slutförande arbete med boken under ett år.
– Idén till det här bokprojektet tog form för ungefär två år sedan. Sedan dess har jag drivit projektet vid sidan av andra åtaganden. Tack vare anslaget från RJ kommer jag att kunna ägna mig åt projektet på heltid under större delen av 2023.
Henrik hoppas att hans bok ska ge både forskare och allmänheten ett nytt perspektiv på den liberala demokratin och de allvarliga utmaningar den står inför.
– Framför allt hoppas jag att projektet i någon mån kan hjälpa oss att komma bortom de låsningar och den polarisering som präglar samtalet kring demokrati idag. För dem som är intresserade av de författarskap jag diskuterar i boken finns även en del nya tolkningar som nyanserar och delvis förändrar bilden av dessa.