Ett Arktis i klimatförändring: Sommarens expedition kartlägger grunderna i näringskedjan
Hur förändras Arktis hav, i en värld som bli allt varmare av de pågående klimatförändringarna? Det var en av de frågor som stod i centrum när Arktisexpeditionen i fjol reste från Sverige till Arktis, med en grupp forskare från Linnéuniversitetet.
– Knappt några studier har gjorts om isen och havet i centrala Arktis. Det är ett väldigt svårtillgängligt och outforskat område, säger Christien Laber, en av forskarna som var med på expeditionen.
Resan till Arktis började inte på en båt. I en värld med covid-19 inleds den med karantän på ett hotell.
– Jag minns att i åtta dagar sitta och stirra på hotellrummets enda tavla, föreställande Marilyn Monroe, säger Christien och skrattar. Han är en av 38 forskare som var med på polarexpeditionen i juli-september 2021.
– Efter att ha tillbringat så mycket tid ensam på hotellrummet var vi sedan plötsligt på ett fartyg, 75 människor på väg till Arktis. Det var speciellt och väldigt spännande.
Internationellt samarbete
Synoptic Arctic Survey är ett internationellt samarbete med syftet är att kartlägga det Arktiska ekosystemets status och förändring. Det svenska bidraget var ombord på isbrytaren Oden, som Christien beskriver som ett fenomenalt skepp. Oden är världens starkare isbrytare som bedriver forskning ombord och en del av anledningen till att Sverige anordnade expeditionen. På den svenska expeditionen har forskarna försökt ta sig till platser som tidigare täckts av tjock havsis, till exempel området Norr om Grönland.
Vädret är ombytligt i Arktis, med mycket dimma och isflak som flyttar på sig. Inför resan gick det inte att förutsäga om de ens skulle lyckas komma fram till Arktis, trots en detaljerad och noggrann plan.
– Innan vi åker på en expedition har vi vad man kan kalla en ”solskensplan”. Det är om allt går som det ska och vi har vädergudarna med oss. Då vill vi kunna ta en specifik rutt och pricka in så många mätplatser som det går, säger Christien.
När karantänen var avklarad var forskarna upprymda. Vädret var bra och Oden var på väg norrut. Ombord har forskarna delat rum och bott ganska tätt. Annars är Oden en stor båt, med allt från bibliotek och gym till bio och bastu. Och så laboratorium och kontor, så klart.
Efter en veckas färd började forskarna närma sig Arktis. Christien minns precis hur tankarna gick.
– Jag funderade mycket på hur det skulle se ut när vi kom upp till Arktis. När börjar isen? Skulle det vara som en stor massa av is, som en tydlig skiljelinje, eller skulle det bli gradvis mer och mer is? Vi åkte mellan is och öppet vatten i flera dagar. En natt satt jag uppe på däck för att se hur det såg ut. Det var som en gradient, små isflak blev successivt större ju längre norrut vi kom. Till slut blev det mer kompakt is, men fortfarande många ställen med öppningar i isen, där kunde båten ta sig fram mer effektivt.
En värld i blått och vitt
Nära Nordpolen, den nordligaste punkten på Arktis, finns inte mycket liv, men när forskarna passerade Svalbard på vägen dit såg de lunnefåglar, val, säl, isbjörn och valross. Oden tar sig fram genom isen, som på sina ställen är upp till tre meter tjock. Att vara i Arktis, en så avlägsen plats på jordklotet, väcker känslor.
– Att vi ens kan ta oss till Arktis gav i alla fall mig en insikt om vad som verkligen är möjligt. Samtidigt är vi så beroende av båten, utan den skulle vi inte klara oss. Men att blicka ut över den vidsträckta havsisen, det var verkligen magiskt, säger Christien.
Hanna Farnelid, biträdande lektor och docent i marin ekologi, var också med ombord på isbrytaren Oden. Hon beskriver Arktis som en värld i blått och vitt.
– Det är så vackert med allt det intensivt blåa och vita. Det var också speciellt att det var ljust hela tiden, vi såg inte någon solnedgång på ungefär sex veckor.
Om expeditionen
Polarexpeditionen Synoptic Arctic Survey med isbrytaren Oden är en del av ett internationellt samarbete anordnat av Polarforskningssekretariatet. Sekretariatet är en statlig myndighet med uppgift att samordna och främja svensk polarforskning. Länderna som är med och samordnar polarexpeditionerna ska besöka olika delar av Arktis. Hittills är runt 12 resor planerade fram till år 2026. På grund av Covid 19-pandemin fick första resan skjutas upp till 2021.
Redan när augusti övergick i september märkte deltagarna i expeditionen att det blev kallare. Vilken tid man väljer att besöka Arktis betyder allt, vädret spelar en oerhört stor roll. Eftersom isarna hela tiden flyttar sig måste de vara flexibla under resans gång. I de tjockaste delarna av isen kan båten fastna om det vill sig riktigt illa.
– Planerandet slutar aldrig på grund av det ombytliga vädret. Vi tog något färre prover än vad vi planerat, men vi lyckades väldigt bra och hade enorm tur med vädret. Några dagar hade vi ner till minus nio-tio.
Forskarna är speciellt nöjda över att de lyckades besöka centrala Arktis, ett resmål som är svårt att ta sig till trots en båt som Oden.
– Vissa ställen som vi besöker ser helt annorlunda ut jämfört med kartan och sjökorten skiljer sig med flera hundra meter. Efter expeditionen kommer vi att kunna rita om vissa delar av kartorna, säger Hanna.
Planktons viktiga roll i havet
Hanna och Christien deltar tillsammans med kollegor på Linnéuniversitetet och forskare från andra universitet i ett flertal projekt. Bland annat har de utforskat bakterier, växtplankton, djurplankton och virus.
Forskarna har tagit olika typer av prover. De tog både is- och vattenprov, från båten och genom att gå på isen. Vissa prover analyserades på plats, medan de som behöver mer avancerad utrustning har lagrats i frysar och tagits med tillbaka till Kalmar.
– Under expeditionen har vi samlat in otroligt mycket prover och data, så nu har vi flera år framför oss där vi kommer att arbeta vidare med projekten. Många av proverna hade vi inte möjlighet att analysera ombord, så laborationsarbetet får göras här hemma i Kalmar, säger Hanna.
I två av forskningsprojekten som forskarna jobbar med på Linnéuniversitetet tittar de på växtplanktonen. Växtplankton är viktiga för Arktis ekosystem eftersom de utgör basen för den marina näringsväven och är helt avgörande för fisk i våra hav och syre i vår atmosfär. De arter av växtplankton som finns där och hur mycket kol de fixerar har stora konsekvenser för liv på jorden.
– Att studera växtplankton är viktigt för att förstå hur den globala uppvärmningen kommer att påverka det Arktiska ekosystemet. I och med att Arktis blir allt varmare förväntas andelen av de allra minsta växtplankton, pikoväxtplankton att öka och även små cyanobakterier kan expandera till Arktis. Dessa skulle kunna konkurrera med befintliga arter och medföra ett skifte i planktonsammansättningen. Ett sådant skifte kan få stora konsekvenser för kolcykeln och näringsväven.
Mer kunskap om ett Arktis i snabb förändring
Olika projekt kommer framledes att undersöka olika delar av näringskedjan, vilket ger mer kunskap om det viktiga ekosystemet i Arktis. När atmosfären förändras i takt med att utsläppen av fossila bränslen ökar, påverkas havet, till exempel de olika havsströmmarna, berättar Christien.
– Allt som händer i Arktis påverkar hav och landmassor längre söderut. Så det är oerhört viktigt med mer kunskap om just Arktis.
– Ja, Arktis är ett väldigt viktigt område som förändras snabbt till följd av klimatförändringarna. För att vi ska kunna få mer kunskap om hur förändringarna sker och påverkar andra delar av jordklotet är det viktigt att förstå hur hela ekosystemet fungerar. Tillsammans med de andra forskarna och övriga polarexpeditioner hoppas vi efter våra analyser kunna få en helhetsbild av hur klimatförändringar påverkar Arktis, konstaterar Hanna.
Forskningsprojekten om Arktis hav är en del av forskningen:
- Marina växtplankton – ekologi och applikationer (MPEA)
- Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS)
- Kunskapsmiljö Linné Vatten.
Läs mer om Linnéuniversitetets forskning om Arktis: