EU:s riktlinjer för upphandling under Covid-19-krisen kan leda till ökad korruption
Borde inte gemensamma bestämmelser för upphandling inom EU leda till ökad central styrning och bättre samordning? Jo, men riktlinjerna som infördes under Covid-19-krisen var samtidigt så flexibla att de även kan resultera i ökad korruption och minskad legitimitet. Det visar Brigitte Pircher, docent i statsvetenskap, i en ny forskningsartikel.
När Covid-19-pandemin drog över världen tvingades EU reagera snabbt. Medlemsländerna behövde köpa förnödenheter som vaccindoser och ansiktsmasker på rekordtid. Därför införde EU-kommissionen nya riktlinjer för offentlig upphandling.
– Riktlinjerna gjorde det möjligt att effektivt och snabbt köpa materiel inom hela Europa och globalt. De ökade också flexibiliteten hos medlemsländerna vid köp av medicinska förnödenheter. Exempel på det är direktavtal, korta tidsramar och innovativa lösningar för att få tag i materiel, berättar Brigitte Pircher som är forskare och docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Negativa trender
Brigitte menar att utvecklingen gav EU, och då särskilt EU-kommissionen, ökad makt. Detta eftersom bestämmelserna fastställer rättigheter och skyldigheter för gemensam upphandling vid covid-19-vaccination. Samtidigt kan riktlinjerna även skapa negativa konsekvenser.
– Data från EU-kommissionens databas med anbud som jag har analyserat visar att risken för protektionism och politisk korruption kan öka. Särskilt i östra och södra Europa har en trend med en enda anbudsgivare i upphandlingar ökat starkt under de senaste 15 åren, liksom direktavtal utan utlysningar. Båda är indikatorer på korruption.
Potentiella faror
Samtidigt har dessa nivåer förblivit låga i Sverige och i andra EU-länder. Brigittes forskning visar alltså på en ökad skillnad mellan länder i hur man implementerar och tillämpar riktlinjerna för upphandling. Hon ser stora potentiella faror med detta.
– Ett exempel kan vara att vissa medlemsländer strävar efter att främja miljökriterier som föreslagits av EU. Samtidigt kan andra länder använda kriterierna för att gynna vissa företag och branscher "bakvägen". Denna dolda protektionism har potential att skada den europeiska inre marknaden som helhet. Detta skulle innebära att EU:s mål undergrävs i praktiken – och därigenom gradvis unionens legitimitet.
- -
Artikeln EU Public Procurement Policy During Covid-19: A Turning Point for Legitimate EU Governance? är publicerad i open access-tidskriften Politics and Governance, vol 10, nr 3 (2022).