Examensarbete om L:s och V:s motiv i regeringsfrågan vinner riksdagens uppsatstävling
”Jag slogs av komplexiteten i att förklara och förstå sig på det politiska beteendet”, säger Einar Dernegård om sin kandidatuppsats på Statsvetarprogrammet. Trots det lyckades han bemästra svårigheterna väl. Så väl att hans arbete utsetts till en av två vinnare i 2022 års upplaga av riksdagens uppsatstävling för högskole- och universitetsstudenter.
I våras avslutade Einar Dernegård sina studier på Statsvetarprogrammet vid Linnéuniversitetet med att skriva sitt examensarbete.
– Min uppsats handlar i korthet om att undersöka Liberalernas respektive Vänsterpartiets förändrade inställningar till regeringsalternativen under perioden 2019–2021, berättar han.
Einars undersökning bygger på att identifiera och analysera motiven bakom partiernas agerande. Hans syfte var att förstå hur dessa kan utgöra förklaringsfaktorer till partiernas förändrade inställning.
– Undersökningen tar avstamp i de båda partiernas agerande i samband med Januariavtalets tillkomst och efterspel 2019, samt partiernas agerande i samband med misstroendeomröstningen och den påföljande statsministeromröstningen sommaren 2021.
Bästa uppsatsen med anknytning till riksdagen
Nu har hans kandidatuppsats utsetts till ett av två vinnande bidrag i 2022 års upplaga av riksdagens uppsatstävling för högskole- och universitetsstudenter.
– Det var en väldigt surrealistisk känsla när talman Andreas Norlén ringde och meddelade mig. När jag väl kunde landa i det hela under helgen var det en otrolig känsla att få ett sådant erkännande och givetvis en enorm glädje och stolthet.
Ur priskommitténs motivering
”Uppsatsen knyter på ett värdefullt sätt an till ett aktuellt ämne. Författaren uppvisar en god metodmedvetenhet och analysen av skälen och förutsättningarna bakom partiernas agerande är strukturerad och transparent. Slutsatserna är välgrundade och relateras till tidigare forskning. Uppsatsen bidrar förtjänstfullt till en bättre förståelse av den demokratiska processens politiska aktörer och deras motiv.”
Einars arbete blev omfattande och han karakteriserar det som mycket komplext. Såväl Liberalerna som Vänsterpartiet ändrade ställning till regeringsalternativen flera gånger under perioden och motiven till detta var flera. I uppsatsen går han igenom flera modeller bakom partiernas motiv: påverkan på policyprocessen, kontroll av regeringsmakten, röstmaximering och sammanhållning inom partiorganisationen.
– Det jag själv tycker är väldigt intressant, och kanske även i viss mån överraskande, är komplexiteten i att förklara och förstå sig på det politiska beteendet. Att det inte finns ett enkelt motiv som förklaringsfaktor bakom politiska aktörers agerande utan flera olika, och hur dessa sedan förhåller sig gentemot varandra.
Växande intresse för ämnet
– Politiskt beteende som ämne kändes väldigt tilltalande när det först introducerades för mig och intresset för ämnet har under utbildningens gång bara vuxit sig starkare. Att kunna kombinera detta med en intressant och viktig händelse för svensk politik utgjorde en väldigt bra grund för ett uppsatsämne, säger Einar.
Han har sedan länge varit intresserad av samhället och politik. Därför kändes valet att studera statsvetenskap vid Linnéuniversitetet väldigt naturligt. Och fortsättning följer.
– Just nu studerar jag masterprogrammet i ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet på Försvarshögskolan i Stockholm.
Läs mer
- Uppsatsen: Hur politik beräknas: En motivanalys över Liberalernas och Vänsterpartiets förändrade inställning till regeringsalternativen
- Pressmeddelandet från riksdagen
Foto, huvudbild: Anders Löwdin/Sveriges riksdag