Norges, Finlands, Sveriges och Danmarks flaggor mot en bakgrund med både blå himmel och hotande moln

Forskare presenterar färska rapporter om de nordiska ländernas säkerhetspolitiska vägval

De vägval Danmark, Finland, Norge och Sverige har gjort inom utrikes- och säkerhetspolitik, från kriget i Georgien 2008 fram över Rysslands invasion av Ukraina i år, har både likheter och olikheter. Det visar fyra nya rapporter skrivna av bland andra Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

– Det som sticker ut är att den nordiska dimensionen har haft så olika stor betydelse för de olika länderna. Trots att de nordiska länderna ofta beskrivs som så lika, har de gjort olika vägval inom utrikes- och säkerhetspolitik. Men nu, när säkerheten är satt under press, närmar de sig varandra i sina säkerhetspolitiska vägval.

Det säger Douglas Brommesson som är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Tillsammans med Ann-Marie Ekengren vid Göteborgs universitet och Anna Michalski vid Uppsala universitet har han skrivit fyra korta rapporter, så kallade policy briefs. Rapporterna beskriver danska, finska, norska och svenska utrikes- och säkerhetspolitiska vägval. De sträcker sig från kriget i Georgien 2008 fram över Rysslands invasion av Ukraina för några månader sedan.

– Gemensamt är att alla de fyra länderna har närmat sig varandra i ett starkare stöd för integration inom EU vad gäller säkerhetspolitik och försvarspolitik. Vi ser också en gemensam rörelse i riktning mot en större betydelse för Nato i ländernas säkerhetspolitik.

Hur samarbetet mellan länderna kommer att se ut i framtiden är svårt att spekulera i, menar Douglas Brommesson.

– Fram till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 kunde vi se en starkare betoning av det nordiska samarbetet i Finland, i Sverige och delvis i Norge. Mindre så i Danmark, däremot. Hur det blir i efterföljden av Rysslands invasion vet vi inte, men en möjlighet är att det nordiska samarbetet nu tar nya vägar, till exempel inom ramen för Nato.

De nya rapporterna är skrivna inom ramen för forskningsprojektet Nya roller i en hotfull värld?. I projektet studerar Douglas Brommesson tillsammans med sina två kollegor de utmaningar som de nordiska staterna ställs inför när det handlar om att balansera sina normativa liberala ideal mot behovet av militär säkerhet.

Rapporterna är publicerade av Utrikespolitiska institutet (UI) och är högaktuella med tanke på hur snabbt Rysslands invasion av Ukraina har förändrat världsläget. De riktar sig såväl till beslutsfattare och andra forskare som till den intresserade allmänheten.

Mer information