Fredrik Ahlgren är digitaliserad till tänderna

Pressbilder för nedladdning

Fredrik Ahlgren är lektor på institutionen för datavetenskap och medieteknik och projektledare för IoT-lab för SMF. Hans akademiska resa är ovanlig. Ovanlig och spännande. Från sjöingenjörsutbildning till doktorand inom energieffektivisering av fartyg och sedan lärare och forskare inom datavetenskap med fokus på smart teknologi som kan kopplas ihop.

Just nu arbetar han främst i projektet IoT-lab för SMF som tillhör forskargruppen EReS och är en del i universitetets multidisciplinära kunskapsmiljö Digitala transformationer. Projektet IoT-lab för SMF är tänkt att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft med hjälp av ny uppkopplad teknologi och det kan handla om att skapa helt nya produkter eller optimera den verksamheten som redan finns.

För Fredrik smälter teknikintresset och jobbet ofta samman och han brinner för är att hitta praktiska tillämpningar för IoT-tekniken.

– Jag gillar när saker går från ritbordet till faktiska lösningar så snabbt som möjligt. Jag har fått vara med och bygga upp en helt ny forskningsmiljö som inte funnits här i Kalmar tidigare.

Linnéuniversitetets bisamhälle.

Fredrik och hans kollegor har en rad samarbeten med lokala företag som har massor av idéer om hur IoT kan implementeras i just deras verksamhet. De jobbar till exempel med uppkopplade bikupor där man via en app kan se temperatur, ljudnivå, luftfuktighet, hur mycket honung som producerats och om bina verkar må som de ska.

UPPKOPPLAD BIODLING PÅ TAKET
Mikael Ekström från BeeLab och studenten Elin Björck pustar med en rök för att bina ska hålla sig lugna. Med på taket finns också Fredrik Ahlgren.

En sådan bikupa finns också på ett av taken på universitetet i hamnen. Fredriks team i labbet hjälper även restauranger och livsmedelsföretag att utveckla teknik som följer alla steg i produktkedjan på detaljnivå. Med smarta sensorer i restaurangkylarna blir det även lättare att hålla maten färsk.

– Det är verkligen en win-win-situation där företagen får hjälp och vi forskare får nya uppslag över hur man kan använda IoT-teknik på helt nya sätt!

Fredrik älskar teknik och lever som han lär

Det stora intresset för maskiner och datorer visar sig även i Fredriks vardag och han lever verkligen som han predikar. Hemmakontoret är lite av ett experimentlabb i sig. Där finns mängder med sladdar och teknik som väntar på att bli experimenterade med och han älskar att bygga saker med 3D-skrivare och olika typer av mätutrustning.

– Min fru tycker att det är alldeles för många prylar hemma så jag har fått flytta en del till jobbet, berättar Fredrik.

Ett maxuppkopplat hem

Familjen bor i ett hus där det mesta styrs och mäts på olika sätt: allt från dörrlås, larm, övervakning, elmätare, laddbox, tvättmaskin och torktumlare, till lampor och temperaturer. Fredrik planerar också att börja mäta familjens vattenförbrukning och varmvattenåtgång och han har givetvis en smart klocka på sin arm som är kopplad till flera av funktionerna vars system han själv utvecklat. Klockan har koll på lite allt möjligt som Fredrik inte vill missa. Bland annat piper den till när posten landat i den fysiska brevlådan i villan därhemma, och han kan i princip koppla vilka IoT-applikationer han vill till den. Vilket han också gjort.

– I stort sett allt mäts nu på sekundnivå lokalt i vårt hus, säger Fredrik. Jag har också installerat badvatten-temperatur-sensorer på närmsta badplatsen för att kunna veta om det är läge att gå ner och bada, säger Fredrik. Utöver detta har jag byggt ett eget larmsystem, både med kameror och rörelsesensorer. Barnens resa till och från skolan är förstås också uppkopplade, och en notis kommer i telefonen när barnen kommer fram och kommer hem. Min dotter delar mitt teknikintresse, men min son och min är fru inte lika intresserade.

Från sjöofficer till lärare på universitetet

Fredriks resa till att bli IoT-guru har inte varit spikrak. Han är uppvuxen i Åseda utanför Växjö. Efter militärtjänsten blev han kvar i flottan där han jobbade som sjöofficer i nio år. Det var under tiden till havs som han halkade in på teknikbanan och arbetet som teknisk officer ledde så småningom till att han utbildade sig till sjöingenjör. Ganska snart insåg han dock att han ville göra någonting annat.

– På sjön handlar det ofta om att vara borta långa perioder och det passade inte mig, säger Fredrik. Jag hade familj och barn och ville ha ett vanligt jobb med normala arbetstider. Jag kände också att jag lättare skulle kunna utvecklas som tekniker i land. När jag blev erbjuden ett vikariat på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet för att undervisa sjöingenjörer, tackade jag ja. Där fick jag så småningom fast anställning.

Tiden som doktorand

Under den här perioden skulle Sjöfartsutbildningen gå från en yrkeshögskola till en akademisk utbildning, vilket innebar att man nu skulle börja bedriva forskning inom sjöfartsämnena. Detta öppnade upp en möjlighet för Fredrik att fördjupa sig i sitt teknikintresse och 2013 påbörjade han sin doktorandtjänst på Sjöfartshögskolan. De närmaste fem åren skrev han sin avhandling om energieffektivisering av fartyg.

– Det var kul att gå från att vara adjunkt till att bli ’student igen’. Det övergripande målet med avhandlingen var att undersöka hur fartyg skulle kunna spara så mycket bränsle som möjligt. Det gjorde jag genom att titta på befintliga fartyg och analysera väldiga mängder data från dem. Hur mycket bränsle drar de idag? Hur ser de befintliga energisystemen ut? Hur kör de? Att ha en sjöingenjörsutbildning i botten är ovanligt bland forskare inom detta område, så det var verkligen en stor fördel. Jag kunde också prata med maskinpersonalen ombord på lika villkor.

Cirkeln sluts

Fredriks nästa steg i karriären var att gå från sjöfart till datavetenskap. Han har alltid haft datorer hemma och sysslat mycket med programmering. Under doktorandtiden blev det åter igen alltmer datafokus på det Fredrik ägnade sig åt. Hans avhandling utvecklades till att även titta på vad man kan göra för spännande saker med all insamlad data och hur man kan bygga det vi idag brukar kalla ’digitala tvillingar’ – till exempel en simulering av ett fartyg. Det man simulerar då kan vara resrutten, bränsleåtgången, värme- och kylsystem, avfallshantering, antal passagerare, väderförhållanden och en mängd andra parametrar. Det kan underlätta väldigt mycket när man vill få en överblick över vilka rattar man behöver skruva på för att till exempel spara energi eller på andra sätt optimera verksamheten ombord på fartyget.

Fredrik vidareutbildade sig inom maskininlärning och energisystem och skrev alltmer datavetenskapliga artiklar som analyserade resultaten som samlats in och så småningom skiftade han alltmer fokus till datavetenskapen.

– Jag disputerade 2018 och både jag och min fru kände då att vi ville prova att bo utomlands ett tag. Efter ett internationellt utbyte med British Institute of Technology i Vancouver i Kanada öppnades upp för nya kontakter även på University of British Columbia (UBC) i samma stad. Jag ville gärna fortsätta undervisa i Vancouver och sökte stipendium för att kunna jobba och bo på UBC med hela familjen under större delen av 2020.

Ibland lönar det sig att inte kunna bestämma sig

Strax innan Fredrik och hans familj begav sig till Kanada blev han erbjuden ett jobb på institutionen för datavetenskap och medieteknik på Linnéuniversitetet. Det var ganska logiskt eftersom Fredrik haft flera samarbeten med institutionen under sina år på universitetet. Han hade dessutom mer och mer börjat intressera sig för just datavetenskap och framför allt IoT men även maskininlärning.

– När jag började fick jag direkt ta över programansvaret för högskoleingenjör i mjukvaruteknik samt hålla kurser i grundläggande programmering, säger Fredrik Ahlgren. Jag var också med och utvecklade våra projektkurser inom IoT vilket har blivit den största delen av min undervisning.

En mer uppkopplad framtid

Vi går mot en ännu mer uppkopplad framtid spår Fredrik, med en mer friktionsfri användning av tekniken än idag, med färre appar och färre tekniska apparater och mer integrerade och decentraliserade system. Han tror även att vi kommer få ett samhälle där AI (artificiell intelligens) får större betydelse och blir alltmer avancerad. På gott och ont. Fredrik ser både för- och nackdelar med att tekniken i allt högre grad kopplas upp mot nätet. Å ena sidan kan ökad informationsinsamling bli integritetskränkande, å andra sidan kan samma teknik finjusteras för att filtrera ut och samla in bara den data som verkligen behövs.

– Jag har inga enkla svar på hur man ska lösa de eventuella problem som kan uppstå i det alltmer uppkopplade samhället, men jag är övertygad om att den tekniska utvecklingen kommer göra betydligt mer nytta än skada och leda till att våra liv blir enklare, hälsosammare och lite roligare, avslutar Fredrik.