Mer forskning om folksamlingar och upplopp behövs, visar ny rapport

Att få uttrycka sin mening, till exempel genom att demonstrera, är en mänsklig rättighet och viktigt för en demokrati. Men vad är det som förvandlar en demonstration till ett upplopp?

– Ett upplopp är en otroligt komplex händelse. Det finns en grund som ökar sannolikheten för upplopp: ojämlikhet, segregation, orättvisor, diskriminering, myndigheters kränkning av människors fri- och rättigheter …

– Sedan kan vi se att det finns tändgnistor, händelser som kan leda till upplopp – men inte behöver göra det. Just den utlösande faktorn kan vara otroligt svårfångad. Dessutom finns det forskning som visar att polisens eget agerande kan bidra till upplopp. Det är lite av allt detta vi har försökt fånga upp i vår sammanställning.

Det säger Peter Lindström, professor i kriminologi vid Linnéuniversitetet och en av sju forskare i Centrum för polisforskning och utveckling (CPU) som utarbetat rapporten Folksamlingar, demonstrationer och våldsamma upplopp: en kunskapssammanställning. Rapporten är en del av underlaget till den externa utvärdering av händelserna under påskhelgen i våras, de så kallade påskupploppen, som Polismyndigheten presenterade idag.

Forskning som genomförts …

Eftersom utvärderingen skulle baseras på forskning, blev CPU kontaktade av utredaren Gunnar Karlsson. Man har dels gått igenom vad som forskats kring upplopp under de senaste tio åren, dels tittat på fyra rättsfall med grund i påskupploppen och konsekvenser av dem.

– Vi använder begrepp som är intressanta utifrån forskningen. Hur spänningar byggs upp, hur en frustration kan uppstå när konflikter på en plats rullar vidare, av ibland lite oklar anledning, till en annan plats där det urartar. Och lite om hur enbart förväntningarna på att det ska ske ett upplopp blir till en självuppfyllande profetia, säger Peter Lindström.

… som bör genomföras …

En viktig del av rapporten är de förslag på framtida forskning som gruppen lämnar. Man menar att påskupploppen startat ett intresse för den här typen av forskningsteman och att det behövs en kontinuerlig uppbyggnad av kunskap kring folksamlingar. En sådan kunskap har funnits i Sverige under lång tid och svensk polis har utifrån den utvecklat arbetsmetoder som kallas för SPT, särskild polistaktik.

– Men man måste hålla i denna kunskap och även utveckla den, förstå att mycket ser annorlunda ut idag än vid EU-kravallerna i Göteborg 2001. Den svenska polisen är annorlunda organiserad nu. Vi tycker oss notera att svensk polis har tappat lite och det gör man emellanåt när man exempelvis gör stora strukturreformer.

– Så vi föreslår ett forskningsprogram för att utveckla den kompetens som finns inom SPT. Men som även tittar på samhällsförändringar, pandemier som kan uppstå, brister av olika slag, kunskap om hur ett samhälle utvecklas och förändras, inte minst under stress och press. Det ligger lite utanför det polisiära, säger Peter Lindström.

Man hoppas också kunna fortsätta att systematiskt analysera till exempel alla de händelser som inte resulterar i våldsamma upplopp, trots att alla kriterier för att det skulle kunna ske är uppfyllda.

… och insatser som redan är igång

Men även om forskarna vid Linnéuniversitetet föreslår framtida forskningsområden, är konkreta insatser redan på gång, berättar Peter Lindström.

– Vi har flera studenter som tittar på hur polisen upplevde situationen, händelseförloppet, sin utrustning, utbildning … Det ska bli mycket spännande att se polisens olika bilder av detta.

– Det är en stor fördel vi har, att vi är en institution för både kriminologi och polisiärt arbete. Det betyder att vi kan ha kriminologistudenter som skriver sina kandidatuppsatser på sådana här teman.

Läs mer

• Rapporten: Folksamlingar, demonstrationer och våldsamma upplopp: en kunskapssammanställning
• Nyhet från Polismyndigheten: Extern utvärdering av ordningsstörningarna under påskhelgen klar