Bättre stöd till anhöriga med ny nationell strategi
Linnéuniversitetets forskare har varit med och tagit fram Sveriges första nationella anhörigstrategi. Syftet är att vård och omsorg ska bli bättre på att involvera och stödja anhöriga. På måndagen besökte socialminister Lena Hallengren (S) Linnéuniversitetet för att presentera den nya strategin.
Anhörigvård innebär att regelbundet vårda eller hjälpa en närstående. Anhörigas insatser kan vara krävande på många sätt, till exempel psykiskt, tidsmässigt och ekonomiskt.
Därför har regeringen infört en nationell anhörigstrategi för att vård och omsorg ska bli bättre på att upptäcka och tillgodose de behov som anhöriga har. Stödet ska också bli mer likvärdigt över landet. På måndagen presenterade socialminister Lena Hallengren (S) den nationella anhörigstrategin.
– Vi vet att anhöriga många gånger får dra ett alldeles för stort lass under alldeles för lång tid. Men också att man har missat att ta vara på den anhöriges kunskaper när man ska se till att vården för den enskilde fungerar. Tanken med den här strategin är därför att sätta fokus på den anhöriga och bidra till att skapa en helhet där vården och omsorgen ser situationen både för den som behöver vård och omsorg, men också för den som är anhörig, säger Lena Hallengren.
Milstolpe i utvecklingen för anhörigstöd
Strategin är en milstolpe i utvecklingen av stöd till anhöriga, säger Lennart Magnusson, docent vid Linnéuniversitetet och verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, som har varit med och tagit fram strategin.
– Vi tror att strategin kommer att leda till att anhöriga i större utsträckning uppmärksammas och får ett bra bemötande i vård och omsorg. Genom att anhörigfrågan blir mera känd och medvetenheten i samhället ökar så bör de kommande årens utveckling leda till att det blir bättre för anhöriga och att deras hälsa förbättras, deras möjlighet att delta i utbildningar och arbete förbättras och att deras ekonomi påverkas i mindre utsträckning, säger Lennart Magnusson.
Anhörigas insatser ska bygga på frivillighet
Utgångspunkten för strategin är att anhörigas insatser och delaktighet alltid ska bygga på frivillighet.
– Ett bra anhörigperspektiv innebär att anhöriga blir sedda, lyssnade på och att får vara delaktiga i vården och omsorgen i den mån de önskar. I praktiken innebär ett anhörigperspektiv att personal, handläggare, chefer och beslutsfattare ser och lyssnar på anhöriga, håller anhöriga informerade och har kunskap om vilket stöd och hjälp som den anhöriga ger, samtidigt som den anhörigas eget behov av stöd uppmärksammas, säger Lennart Magnusson.
Lång tradition av forskning om anhöriga
Linnéuniversitetets forskare vid Nka fungerar som ett expertstöd i anhörigfrågor och har bidragit med forskning på området. En befolkningsstudie visar att anhörigvårdare har sämre upplevd hälsa än övriga befolkningen.
Elizabeth Hanson, professor vid Linnéuniversitetet och FoU-ledare för Nka betonar betydelsen av det stöd som Nka och hennes forskargrupp får av Linnéuniversitetet i forskning om anhöriga. Hon lyfte också den långa tradition om familjefokuserad omvårdnad som finns i universitetets sjuksköterskeutbildning.
Sveriges nationella anhörigstrategi
Måndagen den 25 april presenterades Sveriges nationella anhörigstrategi, efter att ha beslutats om av regeringen på skärtorsdagen. Vid presentationen med socialminister Lena Hallengren medverkade även Anhörigas riksförbund, politiker och anhörigkonsulenter samt Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Linnéuniversitetet är en av grundarna av Nka och part i deras styrgrupp.
Läs mer om Nationellt kompetenscentrum Anhöriga.
Här kan du se presentationen i efterhand.