Ny analys av EU-dom i fall där byte av medborgarskap slutade i statslöshet
En dom avkunnad av EU-domstolen i våras väckte uppmärksamhet, då den behandlade ett fall när en EU-medborgare som ville byta medborgarskap blev statslös. Katarina Hyltén-Cavallius, biträdande lektor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet, har analyserat domen i en rättsfallsanalys som nu har publicerats i den renommerade tidskriften European Constitutional Law Review.
En estnisk medborgare önskade bli österrikisk medborgare. För att kunna bli det var hon under processens gång tvungen att bli statslös. Österrike vägrade sedan att göra henne till medborgare, vilket resulterade i att hon blev permanent statslös.
Det är bakgrunden till en dom från Europeiska unionens domstol som tagit upp detta fall. EU-domstolen anger att det finns ett rättsligt skydd för EU-medborgare, vilket gör att den här typen av allvarliga konsekvenser av en naturaliseringsprocess inte ska vara möjliga.
I huvudsak innebär EU-rätten att det finns skyldigheter för både den enskildes ursprungliga EU-medlemsstat och den EU-stat där personen förvärvar sitt nya medborgarskap, för att säkerställa att en medborgare i EU som utövar sina rättigheter enligt EU-rätten inte faller mellan två stolar, det vill säga riskerar att bli statslös.
Analys av domen
Katarina Hyltén-Cavallius, biträdande lektor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet, har analyserat domen.
– Jag började studera domen på grund av det häpnadsväckande i att en EU-medborgare som lagligt utövar den fria rörligheten mellan två av EU:s medlemsstater kan riskera att bli tillfälligt och till och med permanent statslös. Detta som en konsekvens av att vilja integrera sig ytterligare i en medlemsstat och bli nationell medborgare i den.
I artikeln Stateless Union Citizens in a Nationality Conundrum: EU Law Safeguarding Against Broken Promises gör Katarina Hyltén-Cavallius en rättsfallsanalys av EU-domstolens utslag. Hennes analys har publicerats i European Constitutional Law Review, en av de ledande internationella rättsvetenskapliga tidskrifterna, som utges av Cambridge University Press.
– I rättsfallskommentaren bedömer jag det som en svaghet att EU-domstolen inte gör upp med statslöshet i sig i domen. Istället anger man bara att detta blir en oproportionerlig konsekvens i vissa fall.
– Domen begränsar EU-medlemsstaternas kompetens avseende deras nationella medborgarskapslagstiftning. Jag anser att domen innebär att EU-domstolen sannolikt kommer att behöva uppsökas igen, för att granska andra slags åtgärder inom ramen för EU-staternas respektive naturaliseringsprocesser.