Mats Trondman

Ny bok om Hultsfredsfestivalen – en historia om punkideal och motvilliga entreprenörer

Boken ”Hultsfredsfestivalen: Punkens etos, festivalens anda och entreprenörskapets vara” är en 560 sidor lång berättelse om musikfestivalens historia. Men det är också en berättelse om punkens gör-det-själv-ideal, människors drivkrafter och motvilliga entreprenörer. Huvudredaktör är Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet.

– Berättelsen om Hultsfredsfestivalen visar vad vanliga samhällsmedborgare kan åstadkomma om de går samman och tror på något, säger Mats Trondman.

Punkens betydelse

Hultsfredsfestivalen hade sitt ursprung i en grupp musik- och punkintresserade ungdomar i Hultsfred i slutet av 1970-talet. De lyssnade på band som Sex Pistols och The Clash, engagerade sig i musikföreningar och började arrangera konserter med lokala band. Mats Trondman menar att punkens ”gör-det-själv-anda” var en viktig del för festivalens tillblivelse.

Boken om Hultsfredsfestivalen
Bokens författare och redaktörer är Mats Trondman, Ragnhild Lekberg och Jonas Bjälesjö.

– Utan punken hade Hultsfredsfestivalen aldrig hänt. Punken var ett sätt att leva och tänka, med sin ”gör-det-själv-mentalitet” och en tro på det man gör. Det präglade de här ungdomarna. Sedan var de inte punkare i betydelsen ”jag-skiter-i-allt”, utan mer att de gjorde det de själva gillade och trodde på sin sak, säger Mats.

Utan punken hade Hultsfredsfestivalen aldrig hänt.

Mats Trondman

Punken i kombination med ett starkt föreningsliv och ett industrisamhälle där jobben blev färre, var viktiga förutsättningar i det som skulle bli framgången för Hultsfredsfestivalen. Första upplagan genomfördes sommaren 1986. Sedan följde ytterligare 23 festivaler med som mest nästan 32000 besökare. På scenen stod världsartister som Oasis, Van Morrison, Blur och Rage Against the Machine. Hultsfredsfestivalen kom att bli Sveriges största musikfestival.

Två miljoner på Black Sabbaths konto

Bland ungdomarna fanns en stark känsla av att de gjorde detta tillsammans och ”om de kan göra detta i Stockholm, varför skulle vi inte kunna göra det i Hultsfred?”. Ett vanligt talesätt var ”går det inte så går det ändå”. Ett exempel är när hårdrocksgruppen Black Sabbath krävde två miljoner kronor i förskottsbetalning för att återförenas på Hultsfredsfestivalen 1998. Arrangörerna gick till banken för att ta ett lån. Beskedet var negativt, det blev inget lån. Skulle de missa en återförening av Black Sabbath? Nej. Med hjälp av sitt stora kontaktnät lyckades de få ihop pengarna med hjälp av lån från lokala företag i Hultsfred. Black Sabbath fick sina pengar och konserten kunde genomföras.

Motvilliga entreprenörer

Författarna menar att det ur Hultsfredsfestivalen formades ett entreprenörskap – även om ingen såg det så då. Men att se sig som entreprenörer är långt ifrån självklart för Hultsfredsfestivalens aktörer, varken nu eller då.
 
– De vill inte kalla sig själva entreprenörer, det går liksom emot punkidealet. Men vi försöker visa att det de gjorde faktiskt var ett entreprenörskap, fast av en mer samhällelig och kulturell typ.
 
Författarna kallar arbetet med Hultsfredsfestivalen för ett kulturellt entreprenörskap, där aktörernas engagemang för musiken genererade andra värden i samhället.
 
– Kulturellt entreprenörskap är en viktig del av ett samhällsbygge. Det skapar en anda och gör medborgare aktiva. Det skapar engagemang och utveckling av ett samhälle. Och inte minst ger det ett kulturellt utbyte. Hultsfredsfestivalen är ett bra exempel på det, säger Mats Trondman.
 
Boken bygger på ett 80-tal intervjuer med personer som varit engagerade i Hultsfredsfestivalen. Författare och redaktörer för boken är Mats Trondman, Ragnhild Lekberg och Jonas Bjälesjö. Boken är ett resultat av ett forskningsprojekt finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse.

Mer information

Boken på Carlssons bokförlag

Kontakt

Mats Trondman, professor i kultursociologi, 0735 15 71 73, mats.trondman@lnu.se