Ny forskning om de yngsta barnens matematikundervisning

Det nya forskningsprojektet Studie av Uppskalning och Modellering av tidig numerisk Innovation (SUMI), syftar till att ta reda på hur matematikundervisningen kan göras bättre för de allra yngsta i förskolan. Det är viktigt att tidigt få goda förutsättningar att lära matematik menar Hanna Palmér, professor i matematikdidaktik och vicerektor för lärarutbildningar vid Linnéuniversitetet.

– Vi vet att barns tidiga möten med och lärande av matematik har stor betydelse för deras utveckling i allmänhet och deras framtida lärande av matematik i synnerhet. Vi vet också att inte alla yngre barn på egen hand eller genom föräldrar upptäcker och lär matematik varför den tidiga matematikundervisningen är av stor betydelse för att alla barn ska få en god start. Det finns dock olika uppfattningar om hur den tidiga matematikundervisningen i förskolan bör utformas och speciellt undervisning med de allra yngsta kan vara utmanande då det talade språket inte alltid kan utgöra en gemensam utgångspunkt.

Det säger Hanna Palmér, som under fyra år tillsammans med förskollärare genomfört studien ”Didaktikutvecklande studier av toddlares taluppfattning och begynnande aritmetikfärdigheter” (DUTTA). Utifrån den studien vet man hur en framgångsrik matematikundervisning med förskolans yngsta kan utformas. Det är dessa resultat som nu ska spridas i större skala utan att den vetenskapliga grunden för undervisningen går förlorad.

Implementeringen kommer först att ske småskaligt för att successivt skalas upp. Målet är en vetenskapligt grundad modell för hur en matematikundervisning med fokus på tal och begynnande aritmetik kan användas storskaligt i förskolan. Den undervisning som prövats ut i den tidigare studien bygger på aktiviteter de yngsta barnen i förskolan gärna engagerar sig i, till exempel rörelselekar, bokläsning och lekar där föremål göms. Dessa aktiviteter har förfinats i relation till hur de även kan synliggöra aspekter av tal och antal där förskollärarna har varit de som genomför aktiviteterna med barnen. Resultaten visar på både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan barn som deltagit i studien och barn i kontrollgrupp, barn som deltagit studien använder tal och antal i fler situationer och på ett kvalitativt mer funktionellt sätt där matematiken blir ett verktyg för barnen att förstå och beskriva sin omvärld.

– Vår tidigare studie visar hur framgångsrik matematikundervisning kan genomföras i förskolan och att en vetenskapligt grundad matematikundervisning för de yngsta barnen gör skillnad, och det är därför vi nu är glada att med detta projekt kunna genomföra en storskalig tillämpning av dessa resultat i hela landet, berättar Hanna Palmér.

I den föregående studien har forskarna arbetat mycket nära förskollärarna i planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

– Ett sådant nära samarbete är inte möjligt när en studie ska skalas upp. Tyvärr visar flera studier att de positiva effekterna och den vetenskapliga grunden i interventioner går förlorad när implementeringen ska skalas upp, säger Hanna Palmér.

I det nya projektet SUMI ska forskarna tillsammans med förskollärarna pröva ut en vetenskapligt grundad modell för storskalig implementering. I denna utprövning är samarbetet med förskollärarna en förutsättning eftersom de är experter på den kontext där modellen ska implementeras medan forskarna är experterna på innehållet i modellen.

Skolforskningsinstitutet finansierar praktiknära forskning och verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Till årets utlysning lämnades 73 ansökningar in varav åtta beviljades där projektet SUMI var ett av dessa.