Ny forskning optimerar hyggesfritt skogsbruk
I en ny avhandling i ämnet skogsindustriella produktionssystem tittar Nils Fagerberg på hur man kan optimera den kalhyggesfria avverkningen genom så kallad plockhuggning (avverkning med individuella trädval) för att markägaren ska få så hög avkastning som möjligt och samtidigt gynna den biologiska mångfalden.
Idag bedrivs det svenska skogsbruket främst genom kalhyggesbruk. Det innebär att man tar ner majoriteten av träden i ett område och sedan planterar eller sår nya träd. Kontinuitetsskogsbruk, eller hyggesfritt skogsbruk som det ofta benämns, kännetecknas av brukningsmetoder som undviker kalhyggesfasen. Det är ett skogsbruk som ger både sociala och ekologiska fördelar.
Nils Fagerbergs forskning har sitt ursprung i att han ville sköta sin skog hyggesfritt med plockhuggning för att både få bra lönsamhet och samtidigt öka miljövärdena. Som skogsägare var han frustrerad över att det inte fanns någon forskning i ämnet som kunde visa hur man skulle gå till väga i praktiken.
– När jag skulle välja träd så fanns det ingen vägledning att få från skogsforskningen som talade om hur man bäst skulle göra urvalet, säger Nils Fagerberg.
Plockhuggning innebär att man avverkar enskilda träd i skogen i takt med att de når avverkningsmogen dimension eller när de hämmar värdetillväxten hos närstående träd i för hög grad. Avverkningen sker då genom återkommande gallringar där marken aldrig lämnas helt kal. För att simulera den här typen av skogsskötsel har man i Sverige använt analys- och planeringsverktyget Heureka forest simulator, men problemet är att Heureka aldrig har kalibrerats för den typen av skogbruk.
– Heureka underskattar troligen tillväxten i hyggesfria skogar, säger Nils Fagerberg. Därmed är det osäkert hur väl beräkningarna ger en rättvisande bild av lönsamheten i hyggesfritt skogsbruk.
I sin avhandling undersöker Nils Fagerberg hur man kan optimera trädvalet för enskilda träd i granskog i södra Sverige. Genom att göra trädurval på individnivå kommer avverkningstidpunkten att variera mellan träd. Konsekvensen blir att skogen med tiden utvecklar en allt större variation av trädstorlekar. I avhandlingen presenteras nya modeller för enskilda träds tillväxt samt för kvistgrovlek beroende på grad av konkurrens. Nils Fagerberg presenterar avståndsberoende modeller i sin avhandling som skiljer sig från Heurekamodellerna, vilka inte tar hänsyn till avstånden mellan träden.
– Man kan ta mina resultatdiagram och direkt applicera på vilken grandominerad skog som helst i södra Sverige som man vill börja sköta hyggesfritt och samtidigt optimera lönsamheten på, säger Nils Fagerberg. Mitt optimeringsdiagram visar vid vilken diameter som ett enskilt träd är avverkningsmoget beroende på hur tät skogen är runt trädet. Är skogen tätare ökar lönsamheten om man avverkar trädet lite tidigare jämfört med om skogen hade varit gles runt samma träd.
Enligt Nils Fagerberg driver den tekniska utvecklingen på mot ett mer högupplöst skogsbruk där besluten enklare kan fattas på nivån för enskilda träd. Individuella trädval underlättas av att tekniken möjliggör datainsamling, datalagring samt beslutsoptimering på trädnivå. Det ökar förutsättningarna för att skötseln blir bättre när besluten tas runt enskilda träd i stället för grundat på medelvärden för hela bestånd.
– I framtiden kan all nödvändig information samlas in via laserscanning från flygplan och sedan kan dataprogram göra optimeringsberäkningar för att fatta de rätta besluten, säger Nils Fagerberg. Skördarföraren får då informationen i sin skördardator om vilka trädindivider som ska tas bort. Tekniken för allt detta finns, men mycket forskning och mjukvaruutveckling behövs för att den här typen av användarvänlig teknik ska bli tillgänglig för marknaden/skogsägarna.
Enligt Nils Fagerberg för den hyggesfria avverkningen med sig andra fördelar än lönsamhet också.
– Om skogsägare får tydliga verktyg som visar hur de ska göra för att öka avkastningen samtidigt som marken är kontinuerligt beskogad, så minskar behovet att göra kalavverkningar. Det innebär indirekt att de svenska skogarna kan öka sin produktion av en lång rad olika nyttigheter som kommer vanliga människor till godo. Det kan handla om olika fördelar så som trevligare rekreationsskog och en ökad biodiversitet.
Länk till avhandlingen:
Individual-tree-selection in uneven-sized Norway spruce stands in southern Sweden: Developments of tools for simulation and optimization
Kontakt
Nils Fagerberg, doktor i skogsindustriella produktionssystem och kursansvarig för den fristående kursen Hållbart familjeskogsbruk III, mobil 070-282 89 45, epost: nils.fagerberg@lnu.se