Östersjöns potentiella växthusgasutsläpp och ekosystem undersöks i två nya forskningsprojekt

Marcelo Ketzer, professor vid institutionen för biologi och miljö tilldelas 3 miljoner kronor av Formas till projektet ”Kommer det mikrobiella filtret att förhindra metanutsläpp från Östersjöns kuster i en varmare framtid?”

Tillsammans med sina kollegor kommer han att installera fyra anordningar, kallade osmosamplers, som kontinuerligt mäter koncentrationen av metan i havsbottnen och registrerar hur mycket metangas som släpps ut i havsvattnet för att nå vidare ut i atmosfären.

– Det är första gången som man använder den här tekniken för att studera klimatförändringarna i Östersjön, säger Marcelo Ketzer.

Metan, som är en mycket kraftfull växthusgas, bildas naturligt i havets botten. Merparten av metangasen når aldrig upp ur havet, eftersom den konsumeras av organismer i sedimenten, en process som kallas för det mikrobiella filtret.

I dagsläget finns en osäkerhet om hur klimatförändringarna och ett allt varmare hav kommer att påverka förmågan i det mikrobiella filtret att hindra metangas från att stiga upp ur haven.

– Resultaten från den här studien kommer att bringa klarhet i hur de mekanismer som styr, och i hög utsträckning förhindrar, att betydande mängder metangas transporteras från sediment till vattnet i kustnära områden, och eventuellt atmosfären, kan påverkas av den globala uppvärmningen.

Nytt projekt om virusens roll i den marina näringskedjan.

Karin Holmfeldt, docent i ekologi tilldelas 3,8 miljoner kronor av Vetenskapsrådet till projektet ”Från celler till samhällen – virusinfektioners påverkan på akvatiska bakteriers ämnesomsättning”

Mycket är fortfarande okänt om samspelet mellan virus och bakterier i havet, trots att deras interaktion reglerar tillgången på de allra minsta beståndsdelarna, till exempel kol, kväve och fosfor, i den marina näringskedjan.

Det nya forskningsprojektet syftar till att ge grundläggande förståelse om virusens påverkan på bakteriers ämnesomsättning.

– Detta kommer undersökas på olika strukturella nivåer, från experiment på isolerade virus-bakteriemodellsystem till temporala studier i Östersjön samt storskaliga experiment där hela mikrobiella samhället undersöks, säger Karin Holmfeldt.

Kunskapen är särskilt viktig i tider av klimatförändringar.

– Dessa processer kan påverkas av klimatförändringar, försurning och övergödning, vilka alla är stora problem i ett globalt perspektiv, men särskilt för kustnära områden som Östersjön och vid jordens poler, säger Karin Holmfeldt.

Mer information:

Båda projekten är knutna till Kunskapsmiljö: Vatten, som samlar Linnéuniversitetets forskning för hälsosamma vattenmiljöer.

Karin Holmfeldts projekt ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningscenter för evolutionära och ekologiska interaktioner i Östersjön, Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS).