Pandemin synliggör det ohållbara i dagens turism: "Priset för flygresor behöver öka"

Som forskare inom hållbar turism har Stefan Gössling följt hur virusutbrottet påverkar vårt resande och beteende. Vid pandemins början undersökte han pandemins betydelse för turismbranschen i en artikel i Journal of sustainable tourism. Artikeln fick mycket stor spridning och två år senare har han gjort en uppföljning på ämnet: Hur har turismsektorn, allmänheten och politiken hanterat pandemin?

Artikeln ”Pandemics, tourism and global change: a rapid assessment of COVID-19” från april 2020 har laddats ner över 300 000 gånger och citerats drygt 900 gånger av andra forskare. Hur känns det att din forskning har fått så stor spridning? 

– Det är naturligtvis alltid roligt när någon läser det man har skrivit. Samtidigt var det helt oväntat att det skulle finnas ett så stort intresse. Jag vet att artikeln var den mest nedladdade artikeln år 2020 på hela förlaget Taylor & Francis, berättar Stefan Gössling.

Du argumenterade tidigt för att covid-19-pandemin synliggör brister i turismsektorn och att det behöver göras förändringar för mer hållbar turism. Berätta mer om det, hur menar du?

– Den globala turismen har byggts på volymtillväxt med små profitmarginaler. Sociala medier gör det attraktivt att pricka av destinationer, en efter en. Nu är flygbranschen i en massiv kris. Det finns alldeles för mycket kapacitet och alla marknadsför sig enligt modellen ”köp en flygresa, få två”. Det är en modell som inte håller i längden. Vi måste tänka om, och det första viktiga steget i processen blir att minska kapaciteten i flygbranschen. Det måste bli profitabelt att transportera människor, vilket innebär att priset för flygresor behöver öka.

Som forskare inom hållbar turism, vilken är den viktigaste lärdomen från de här två åren av pandemi?

– Jag tycker att det finns många paralleller till klimatkrisen. Det är fortfarande för få som förstår hur omstörtande klimatkrisen kommer att bli. Vi har lärt oss under pandemin vad en sådan omstörtning kan innebära. Jag tror inte att någon vill se det som pågår nu som ett permanent tillstånd. Samtidigt rör vi oss snabbt i exakt den riktningen och jag tror det är viktigt att agera snabbt, närmare bestämt nu. Det blir för sent att ångra sig 2030.

I artikeln från 2020 skriver du att pandemin bör ses som en möjlighet till att kritiskt ifrågasätta de värden som styr turismsektorn. Nu har du skrivit en uppföljning på ämnet, vad har du kommit fram till?

– Vi har granskat forskningen som publicerades till följd av krisen och vi ser tyvärr inte att det har lagts fram något banbrytande nytt, varken från politiskt håll eller inom turismsektorn. En kris är alltid en kris, och alla vill återgå till normalläget så snabbt som möjligt.

Hur tycker du att Sverige har hanterat situationen?

– Jag tycker att Sverige skötte sig väldigt väl i förhållande till många andra länger, framför allt för att befolkningen ”var med”. Man respekterade reglerna i högre grad än i andra länder. Förtroendet för staten är större i Skandinavien än i resten av Europa, det hjälpte till att vi klarade oss utan nedstängningar och andra begränsningar. Att barnen fick fortsätta gå i skolan är exempelvis ganska unikt i Europa.

Har covid-19-pandemin förändrat synen på turism på något sätt som överraskat dig?

– Det mest intressanta är kanske att myten om affärsresor som “måste göras” nu kan läggas åt sidan. Vi har alla lärt oss att mötas digitalt. Jag tror att det blir en balans mellan affärsresor och digitala möten i framtiden, säger Stefan Gössling.

Läs mer om Stefan Gösslings forskning om pandemi och turism här:

Länk till artikeln ”Pandemics, tourism and global change: a rapid assessment of COVID-19” (2020) 

Länk till artikeln “Two years of COVID-19 and tourism: what we learned, and what we should have learned” (2022)