Risk för åldersdiskriminering i prioritering av vårdresurser under Covid-19
Ett nytt forskningsprojekt undersöker vilka faktorer som ligger till grund för prioritering av vårdresurser under coronapandemin. Projektet kan bidra med ny kunskap om hur biologisk ålder som bedömningsreferens relaterar till diskriminering.
Enligt svensk lag ska den som är gammal ha samma rätt till vård som den som är ung, fördelning av sjukvårdsresurser får inte göras utifrån människors kronologiska ålder.
Kronologisk och biologisk ålder
Kronologisk ålder handlar om hur lång tid som har förflutit sedan vi föddes. Biologisk ålder handlar om kroppens funktionsförmåga i förhållande till normalvärden bland jämnåriga. Det kan till exempel handla om rörelseförmåga, lungkapacitet eller hur en person känner sig. En äldre person med ovanligt god hälsa har därmed hög kronologisk ålder, men en låg biologisk ålder.
Under pandemin har i stället begreppet biologisk ålder använts som riktlinje för vem som bör prioriteras vård vid covid-19. Biologisk ålder refererar till kroppens funktionsförmåga och värden i förhållande till normalvärden hos jämnåriga.
Medan vår kronologiska ålder är tydligt definierad i tid, är den biologiska åldern beroende av tolkning och bedömning utifrån godtyckliga ramverk.
– Problemet är att det saknas enhetliga och tillförlitliga indikatorer för begreppet biologisk ålder, säger Clary Krekula, professor vid institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
Vanligare som bedömningsgrund
I Sverige har biologisk ålder blivit allt vanligare som bedömningsgrund det senaste årtiondet. Socialstyrelsens riktlinjer för vilka som ska prioriteras vård under coronapandemin är ett exempel.
Enligt riktlinjerna kan biologisk ålder användas som grund för prioritering eftersom det inte anses vara diskriminerande på samma sätt som kronologisk ålder.
– Det saknas dock forskning som visar att så är fallet. Tvärtom visar debatten om fördelning av intensivvård under Covid-19 att riktlinjer om att med hjälp av biologisk ålder bedöma patientnytta medför att yngre personer alltid kan ges förtur framför äldre, berättar Clary Krekula.
Nytt forskningsprojekt undersöker definitioner
Forskningsprojektet ”Vem ges rätt till specialiserad vård under Covid-19? Om biologisk ålder som bedömningsreferens för omsorgs-eller vårdinsatser för personer i olika åldrar” kommer att granska begreppet biologisk ålder närmare i kontexten av coronapandemin. Projektet har beviljats finansiering med 4,7 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.
– Vi kommer att undersöka hur biologisk ålder materialiseras i mätskalor och bedömningsprocesser och hur detta legitimerats vid fördelning av omsorgs- och sjukvårdsresurser under Covid-19 samt konsekvenser av denna tillämpning. Projektet kan bidra med ny kunskap om hur biologisk ålder som bedömningsreferens relaterar till diskriminering, säger Clary Krekula.
Mer information:
Forskningsprojektet ”Vem ges rätt till specialiserad vård under Covid-19? Om biologisk ålder som bedömningsreferens för omsorgs-eller vårdinsatser för personer i olika åldrar” är kopplat till forskargruppen Socialt arbete, funktionsnedsättning och åldrande (SODA).
I projektet ingår förutom Clary Krekula även Marie Eriksson, institutionen för socialt arbete, samt Anna-Liisa Närvänen och Linda Hiltunen, institutionen för samhällsstudier.