Pelsin Demir tillsammans med kollegor

Riskfaktorer bakom närsynthet kartlagda hos svenska skolbarn

För första gången har forskare följt utvecklingen av närsynthet hos svenska skolbarn, för att bättre förstå synfelet som blir allt vanligare globalt. Under en tvåårsperiod utvecklade 5,5 procent av barnen närsynthet och flera riskfaktorer kunde identifieras. Men det finns också stöd för att tid utomhus kan minska risken för närsynthet, visar en avhandling av Pelsin Demir.

Totalt har Pelsin Demir och hennes forskarkollegor följt 128 skolbarn i åldern 8–16 år under två års tid. Barnen har gjort regelbundna synundersökningar och ögonmätningar samt svarat på frågeformulär, för att utreda vilka faktorer som ligger till grund för ökad närsynthet.

Studien är unik i Sverige eftersom den följer en grupp barn över flera års tid, vid den tid i livet som närsynthet vanligtvis framträder. På så vis är det möjligt att förstå i vilken takt de utvecklar närsynthet och hur detta stämmer överens med exempelvis genetiska och olika miljömässiga faktorer.

Närsynthet

Närsynthet, även kallat myopi, innebär att ha god syn på nära håll men nedsatt synförmåga på längre avstånd. Närsynthet uppstår när ögats brytkraft är för stark i förhållande till längden på ögat, vilket gör att synen fokuseras framför näthinnan i stället för på den. Det är det vanligaste synfelet globalt och andelen närsynta ökar stadigt, framför allt i östasiatiska länder som Kina och Sydkorea. Närsynthet kan orsaka ögonkomplikationer som i sin tur kan leda till permanent nedsatt syn i arbetsför ålder, varför det är viktigt att förstå orsakerna till ökningen.

Flera riskfaktorer

Nu presenteras resultaten i en avhandling av Pelsin Demir. Den visar att sju barn, motsvarande 5,5% av deltagarna blev närsynta under de två åren. Pelsin Demir lyfter fram tre huvudsakliga riskfaktorer hos alla de vars närsynthet ökade under studiens gång.

–Den första är föräldrars närsynthet. När en eller båda föräldrarna var närsynta visade barnen högre grad av närsynthet och längre ögonlängd, vilket är kopplat till närsynthet. Barn som hade två närsynta föräldrar visade störst utveckling av närsynthet över tid. En annan riskfaktor handlade om tidig ålder, yngre barn hade större risk att utveckla närsynthet jämfört med äldre. För det tredje såg vi att barn som var närsynta redan i början av studien hade större risk att utveckla ytterligare närsynthet, vilket gör det ännu viktigare att hålla koll på sin syn för den som redan är närsynt.

Stora geografiska skillnader

Förekomsten av närsynthet bland unga ökar världen över, vilket oroar forskarna eftersom närsynthet på sikt kan leda till bestående synproblem. Globalt förväntas halva världens befolkning vara närsynta år 2050. Men utbredningen varierar kraftigt över jordklotet, visar liknande studier i andra länder. Allra vanligast är det i östasiatiska länder som Kina och Sydkorea, medan endast ett fåtal procent av sydamerikanska barn drabbas.

Hos de svenska skolbarn som undersöktes är förekomsten relativt låg, visar Pelsin Demirs avhandling. Vid det första undersökningstillfället var 10% av barnen närsynta, 48% översynta och 42% utan synfel.

–Eftersom tidigare studier har förutspått att hälften av jordens befolkning kommer vara närsynta vid 2050 så förväntades en ökning även i Sverige. Men vi kunde inte se att vår urvalsgrupp av svenska skolbarn följer den globala trenden av ökad närsynthet. Samtidigt liknar våra resultat de andra skandinaviska länderna där man också funnit låg förekomst av närsynthet.

Tid utomhus kan motverka närsynthet

Även om genetiska faktorer tycks ha en framträdande roll för vem som utvecklar närsynthet, så ger Pelsin Demirs avhandling även belägg för miljömässiga faktorer. Att vistas mycket utomhus tycks ha positiva effekter på barnens syn, vilket stämmer överens med tidigare forskning på området.

–När ett öga utvecklar närsynthet brukar ofta ögat växa mer än vanligt på längden. Vi fann ett samband mellan ögats längd och mängden tid som barnen spenderar utomhus. De barn som spenderade mest tid utomhus hade även kortast ögonlängd, vilket indirekt tyder på att ljuset har en skyddande effekt mot närsynthet, säger Pelsin Demir.

Är det farligt med skärmtid?

De senaste årtiondena har barns skärmtid ökat, samtidigt som andelen närsynta blir allt fler. Finns det något samband? Trots ett stort forskningsintresse kring frågan saknas entydiga svar. I en stor genomgång av 15 studier på området fann forskare enbart ett samband i sju av dem.

–Vissa tidigare studier ger stöd för att närarbete som läsning och skärmtid utan pauser är förknippat med närsynthet. Men olika studier ger olika resultat gällande närarbete och alla kan inte se detta samband. En anledning kan vara att man ofta rapporterar detta i frågeformulär vilket kan orsaka över- eller underestimering. Vi kunde inte hitta ett samband mellan närarbete och närsynthet, säger Pelsin Demir.

–Enligt tidigare studier för att förhindra utveckling av närsynthet rekommenderas det att ta pauser vid närarbete, gärna efter 45 minuter, att sitta på ett längre arbetsavstånd än 30 centimeter och spendera mer tid utomhus.

 

Läs mer:

Pelsin Demirs avhandling i biomedicinsk vetenskap: “Prevalence of refractive errors and incidence of myopia in Swedish schoolchildren”.

Forskningsprojektet "Incidensen av myopi och riskfaktorer som påverkar progressionen av myopi".

På bilden: Linnéuniversitetets forskare Karthikeyan Baskaran, Pelsin Demir och António Filipe Teixeira Macedo.