Rysslands invasion ställer demokratiska stater inför ett dilemma

Per Bauhn har frågor om mänskliga rättigheter och politisk filosofi som expertområde. Den pågående konflikten i Ukraina aktualiserar flera av de frågor som han forskar om till vardags.

Den för honom viktigaste frågan just nu handlar om hur västerländska demokratier ska hantera stater som inte skriver under på demokratiska principer, såsom värnandet om individens frihet och mänskliga rättigheter. Den typen av aggressioner som Ryssland står för skapar något av ett dilemma för västerländska demokratier, som är vana vid att hantera konflikter genom förhandling i stället för våld. Problemet är att hänvisningar till konventioner, FN-stadgan och politiska eftergifter inte biter på Ryssland, eftersom landet inte spelar efter samma regler, menar Bauhn.

– I diktatorernas ögon signalerar sådant tillmötesgående svaghet och motiverar dem att begära mer, dra åt skruvarna hårdare och flytta fram sina positioner. Svårigheten handlar om att demokratier är ovana att använda det språk som diktaturer och totalitära stater använder, säger han.

Per Bauhn menar att demokratier måste kunna anpassa sin respons beroende på vilken typ av motståndare de möter.

– Det innebär att man måste vara mer benägen att sätta hårt mot hårt när man möter aggressiva regimer. Varje hot om aggression måste bemötas med ett trovärdigt mothot om att möta våld med våld. Demokratier vill gärna använda sig av samma jämlikhetsprincip i internationella förhållanden som man tillämpar på hemmaplan. Likhet inför lagen är en utmärkt princip i en rättsstat. Men alla stater är inte likvärdiga och kan inte behandlas på samma sätt, säger Per Bauhn.

Filosofin undersöker vad som är viktigt

Den pågående konflikten i Ukraina aktualiserar därmed en av filosofins uppgifter, nämligen att erbjuda ett underlag för värdediskussioner. Vilka värden är viktiga och bör premieras när vi ska ta beslut?

– Medan andra ämnen ägnar sig åt att samla in fakta och utveckla modeller för strategiskt eller rationellt handlande, så har filosofin – och då framför allt den praktiska filosofin, eller moralfilosofin – som uppgift att analysera och ta fram riktlinjer för argument och principer gällande värdefrågor.

Sådana frågor blir viktiga inte minst i konfliktsituationer. Händelseutvecklingen i Ukraina innebär att frågor om mänskliga rättigheter behöver vägas mot exempelvis ekonomiska faktorer; staters självbestämmanderätt och ansvar för de egna medborgarnas frihet och säkerhet ställs mot skyldigheten för utomstående att ingripa. När olika värden ställs emot varandra måste vi argumentera för varför ett är viktigare än ett annat.

– 1979 invaderade Vietnam Kambodja och gjorde slut på röda khmerernas tyranni, som hade kostat 1,5 miljoner människor livet. Vietnam var inte heller en demokrati, men det är nog ingen tvekan om att den regim man gjorde sig av med var moraliskt mycket värre. Samtidigt saknade Vietnam stöd i folkrätten för sin intervention, vilket gjorde att de röda khmererna fortsatt sågs som Kambodjas lagliga regering av FN. Det är ett exempel på ett problem där konventioner om staters rättigheter kommer i vägen för skyddet av människors rättigheter.

Kriget, dess berättigande och konsekvenser har varit ett återkommande ämne i filosofins historia. Det ställer teoretiska frågeställningar om vad som egentligen är viktigt på sin spets. Samtidigt kan kriget innebära att de tankar som en filosof har utvecklat i teorin är desto svårare att försvara i skarpt läge. Det märktes inför utbrottet av Första världskriget, då många filosofer i första hand kände sig som tyskar, fransmän eller engelsmän och så vidare och hade svårt att diskutera den uppkomna konflikten från ett mer distanserat filosofiskt perspektiv, berättar Per Bauhn.

– En särskild utmaning för en filosof är så klart att diskutera ett krig som dennes eget land är inblandat i. Det gäller förstås också här och nu. Som filosof måste man alltid ta med i beräkningen att man kan vara frestad att välja vissa principer eller perspektiv därför att de gynnar en sida man sympatiserar med snarare än för att de har stöd av de bästa argumenten.

Betonar vikten av handling

Men filosofi handlar inte bara om att tänka och resonera. Tvärtom lär den oss vikten av att också handla utifrån våra övertygelser, betonar Per Bauhn. Även i krig och kris påminner filosofin oss om vikten av att kämpa för det vi tycker är viktigt.

– Filosofin lär oss att ett gott liv, eller åtminstone ett liv med upplevd mening, också måste vara ett engagerat liv. Vi måste knyta an till värden för att få mening och riktning i våra liv. För många handlar sådant engagemang om religion eller om politiska ideologier, men filosofer har ofta varit icke-troende i religiösa sammanhang och relativt ointresserade av partipolitik. Däremot kan man ha ett engagemang i värden som rättvisa, mänskliga rättigheter, frihet och välbefinnande och känna mening och tillfredsställelse i att som filosof ägna sig åt att utforska och försvara sådana värden.

Mer information

• Per Bauhn medverkar i Filosofiska rummet i P1 på temat "Sanningen och kriget", som handlar om kriget i Ukraina.
• Per Bauhn resonerar kring hur omvärlden bör förhålla sig till Rysslands invasion av Ukraina i en debattartikel i Svenska Dagbladet: ”Den fria världen måste våga sätta hårt mot hårt”
• Boken ”Leva fritt och leva väl” av Per Bauhn, som tar upp bland annat frågor om mänskliga rättigheter ur ett moralfilosofiskt perspektiv.
• Linnéuniversitetets expertlista med anledning av Kriget i Ukraina.