Samburu – en av få folkgrupper som fortfarande skapar hällristningar
Samburufolket i norra Kenya har en unik och ännu idag pågående hällristningstradition. I ett projekt samarbetar forskare från Linnéuniversitetet tillsammans med Samburufolket för att dokumentera och bevara denna hällristningstradition. Tanken är att ge förutsättningar för en hållbar kulturturism som kan stärka den lokala ekonomin.
Hällristningar, eller hällbilder, är något som vi mest förknippar med forntiden. De har utövats i mer än 60 000 år och finns på varje kontinent utom Antarktis. Men det finns fortfarande ett fåtal platser i världen där de fortfarande utförs, till exempel Papua Nya Guinea och delar av Australien. Och så hos Samburufolket i norra Kenya, det kanske minst kända exemplet.
Området där Samburufolket bor är en fattig och marginaliserad region, som kännetecknas av stora ökenområden. Traditionellt föder de upp boskap som sin enda försörjningskälla. Men de senaste årens klimatförändringar har lett till en allt större torka, som gjort att boskapshjordarna minskar och lokalbefolkningen får kämpa för att överleva.
Det är bilder som visar vardagshändelser från krigarnas liv, till exempel djur, föremål eller människor.
Att lära sig bli krigare
Samburufolkets hällristningar skapas av pojkar i 15-årsåldern som genomgår en slags vuxenritual. De lämnar sina föräldrar under en period och lever i bergsområden eller grottor för att lära sig jaga, ta hand om sina djur och bli krigare. Under den här perioden skapar de bilder på klipphällarna. Det är bilder som visar vardagshändelser från krigarnas liv, till exempel djur, föremål eller människor. En del visar människor som dansar tillsammans, eftersom dans är en viktig del i deras kultur, andra föreställer flickor hemma i byn. Bilderna målas i rött, vitt, gult och svart. Ursprungligen, innan européernas ankomst på 1940-talet, tillverkades färgerna av bland annat ockra, träkol och djurfett.
– Hällbilder tolkas ofta som att de är avbildningar av ritualer och myter. Våra undersökningar visar däremot att Samburufolkets hällbilder är enkla motiv från vardagen och ses som ett nöje och ett tidsfördriv, säger Peter Skoglund, professor i arkeologi.
Det unika med de här hällbilderna är att de fortfarande utförs och att vi därför har förstahandsinformation om när, var och hur de skapas.
Skapa en hållbar turism som stärker den lokala ekonomin
Peter är projektledare för ”Samburu Rock Art – a Unique Cultural Heritage”, ett samverkansprojekt där Linnéuniversitetet samarbetar med organisationen Empower the Northern Frontier och Samburufolket. Tanken är att bygga upp lokal kompetens i att dokumentera hällristningstraditionen och göra den tillgänglig för en bredare publik.
– Vi vill dela med oss av våra erfarenheter av dokumentation med Samburufolket. Det hoppas vi ska göra det möjligt att bevara de här unika hällbilderna och göra dem tillgängliga för fler. Och skapa förutsättningar för en hållbar kulturturism som stärker den lokala ekonomin för Samburufolket, säger Peter Skoglund.
Hösten 2022 gjorde Peter och hans kolleger en resa till Kenya. Under besöket träffade de cirka 30 ungdomar från Samburufolket som arbetar med att dokumentera hällristningarna.
– Vi hade praktiska övningar i fält kring hur man med hjälp av Ipads dokumenterar bilderna med text och foto. Det var inspirerande att arbeta tillsammans och fantastiskt att se det lokala engagemanget som finns för att bevara och utveckla kulturarvet, säger Peter.
Tillsammans med projektets partners i Kenya gjorde de även intervjuer vid hällmålningarna med de som gjort bilderna. De berättade om sina målningar, när och i vilket sammanhang de gjorts, och vad de betyder.
Krigaridentitet
I intervjuerna förklarade krigarna också att de hade god kunskap om hällristningar som deras förfäder gjort. Den äldsta kända hällristningen var mer än 150 år gammal. Forskarna kunde se att dagens krigare gärna inspireras av äldre generationers bilder, men lägger till egna motiv. Ibland signerar de också sina målningar. Bilderna blir som en blandning av flera generationers målningar, som skapar en särskild livsstil och krigaridentitet.
– En annan sak som vi lärt oss är att Samburu-konstnärerna alltid har specifika personer, djur eller objekt i åtanke när de gör hällbilderna. Det är inte vilka avbildningar som helst, säger Peter Skoglund.
Muchemi Njeruz från organisationen Empower the Northern Frontier menar att projektet passar bra in i planerna på att skapa en lokal ekonomi som inte är alltför beroende av djurhållning, som är påverkad av klimatförändringar.
– Att dokumentera Samburus hällristningar för eftervärlden och etablera dem som en turistattraktion kommer på sikt att spela en viktig roll för att ge välbehövliga ekonomiska möjligheter för lokalsamhällena, säger Muchemi Njeruz.
Läs mer om projektet:
"Samburu Rock art – A Unique Cultural Heritage"
