Sociala medier viktiga redskap för proteströrelser i länder med begränsad yttrandefrihet
Veckorna efter den iranska kvinnan Mahsa Aminis dödsfall sprids hennes namn som en löpeld i sociala medier. Hon har blivit en symbol i kampen för kvinnors rättigheter, och för sociala mediers centrala roll i proteströrelser i länder med begränsad yttrandefrihet. Det menar Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Världen över visar människor sitt stöd för Mahsa Amini, den iranska kvinnan som omkom kort efter att hon gripits av polis, anklagad för att ha brutit mot de klädesregler som gäller för kvinnor i landet.
Hennes namn sprids nu i sociala medier. Kommentarsfält fylls av inlägg innehållande namnet Mahsa Amini och inget mer. De förekommer i samband med nyheter om Iran, och i helt andra sammanhang.
– Det är som att namnet får ett eget liv. Fler människor har omkommit i Iran efter det att Mahsa Amini gick bort. Men det är hennes namn som lever vidare som en symbol i kampen för kvinnors rättigheter, säger Kristoffer Holt.
Återkommande fenomen i proteströrelser
Sättet som protesterna tar sig uttryck i sociala medier, med ett så tydligt fokus på en enskild individ, är bekant, menar han.
– Det är viktigt i sociala medier att det finns en person som blir som symbol för den större frågan. Personen blir en förankringspunkt som drar till sig och kanaliserar engagemang.
Liknande mönster syns med George Floyd, en amerikansk man som blev symbol för hela Black Lives Matter-rörelsen, eller Greta Thunberg och klimatfrågan, för att ta två exempel.
Flera anledningar till att namnet sprids
Varför väljer så många att dela Mahsa Aminis namn, även långt utanför Irans gränser? Kristoffer Holt menar att det är ett sätt att visa sitt stöd – och sig själv.
– Vi kan förstå det här fenomenet delvis som ett sätt att visa sitt stöd, men också som ett sätt att bygga en personlig identitet, ett sätt att visa sina värderingar för omvärlden. Det finns mycket forskning om varför människor väljer att dela saker i sociala medier, som pekar på de här anledningarna.
Sociala medier viktigt protestredskap
Sociala medier har blivit ett viktigt redskap i protester och för förändring, inte minst i länder med begränsad yttrandefrihet. Man brukar tala om Arabiska våren, den rad av regimkritiska protester som spreds över Nordafrika 2011, som startpunkten för detta. Då var det framför allt via Twitter som budskapen spreds mellan Egypten, Tunisien och andra arabiska länder i Nordafrika.
Sedan dess är sociala medier som Facebook och Instagram givna för proteströrelser. Även meddelandeappar som Telegram och Signal skapar en ny arena för att sprida information och undgå statlig kontroll.
– I länder med skarp censur kan det vara förenat med direkt fara att driva oppositionell verksamhet. Tillgången till anonyma konton skapar nya möjligheter. Den här typen av appar är väldigt viktiga, inte bara för att prata med vänner, utan för att sprida nyheter och opinionsbildning.
Nya möjligheter att nå ut internationellt
Vi kan se sociala mediers funktion i protesterna i Iran. När människor på plats kan filma och skapa innehåll direkt från mobiltelefonen och publicera det på nätet öppnas nya möjligheter att nå ut internationellt.
– Sociala medier erbjuder nya möjligheter att utmana makthavarna om privilegiet att definiera verkligheten, säger Kristoffer Holt.
Samtidigt behöver nya kommunikationsmedel inte nödvändigtvis gynna folkrörelser, poängterar han. De kan likväl användas av stater för att övervaka befolkningen och sprida propaganda.
– Vi ska inte överskatta de sociala mediernas roll. De är viktiga, men för att en proteströrelse ska ge verkliga effekter krävs att det finns något mer än sociala medier, något i den verkliga världen som kan leda förändringen.
Mer information:
Läs vår intervju med mellanösternforskaren Barzoo Eliassi om situationen i Iran: "Västvärlden bör fortsätta ge moraliskt och politiskt stöd till protesterna i Iran"