Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk
En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.
Avkodning, ordkunskap och läsförståelse är tre centrala begrepp för att kunna läsa och skriva. Avkodning handlar om att kunna läsa enskilda ord medan ordkunskap handlar om att förstå vad orden betyder, till exempel genom att kunna synonymer. Dessa båda begrepp ligger sedan till grund för läsförståelse – att förstå vad man läser, helt enkelt.
Forskarna Linda Fälth, Heidi Selenius och Helén Egerhag vid Linnéuniversitetet har i en ny studie undersökt avkodningsförmåga, ordförståelse och läsförståelse hos elever på lågstadiet. De tittade på totalt 46 000 elever, såväl de som läste enligt läroplanen för svenska som de som läste enligt läroplanen för svenska som andraspråk.
Varför är läsförståelse så viktigt?
– Kan man inte läsa ordentligt, har man ju svårt att klara skolan med fullständiga betyg. Inte bara att man saknar betyget i svenska, utan kanske i en rad ämnen. Risken blir en framtida marginalisering och utanförskap. Det blir svårt att komma in på arbetsmarknaden och att utbilda sig. Så grundskolan har en viktig funktion i att rusta alla elever så att de kan läsa tillräckligt bra för att kunna klara sig i samhället.
– Läsförmåga är en viktig del i att bli en aktiv samhällsmedborgare. Att kunna gå till banken och jobbet och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och vad det än är. Eller att överhuvudtaget kunna läsa de papper som kommer hem till en, eller kommunicera med vänner och bekanta. Så bristande läsförmåga blir ju också ett sätt att hamna utanför.
Behov av extra insatser
– Ett viktigt resultat av vår forskning är att de elever som läser svenska som andraspråk som grupp betraktat verkligen är i behov av extra insatser i sin läsutveckling, säger Linda Fälth, docent vid institutionen för pedagogik och lärande.
– Ungefär två tredjedelar av dessa elever har en ordkunskap som tyder på att de skulle behöva hjälp. Det kan exempelvis vara barn som har ett annat hemspråk än svenska och inte har utvecklat ordförrådet på samma sätt. När det handlar om avkodning skulle fyra av tio barn behöva hjälp, berättar Heidi Selenius som var postdoktor i psykologi när studien skrevs.
Vad gäller läsförståelse kunde forskarna se att behoven ökade med ökad ålder. I årskurs 1 låg ungefär två av tio barn under genomsnittet, men i årskurs 2 och 3 ungefär fyra av tio.
– Vi menar att man måste ta ett helhetsgrepp. Ordförståelsen tillsammans med ordavkodningen är båda viktiga delar för att dra läsförståelsen framåt. Och det är ju den vi vill komma åt, den yttersta funktionen av läsandet: att verkligen kunna ta till sig och förstå det man läser, säger Linda.
En uppgift för hela kollegiet
Linda och Heidi menar att detta inte bara handlar om läsning och att det inte bara är en uppgift för språklärare, utan för alla lärare.
– Ger man barn som har utmaningar med läsförståelse mycket uppgifter där man ska läsa själv, då fixar de förstås inte det. Kanske kan de lyssna istället? Det kan ju vara i matte; ska man lyckas lösa mattetalet måste man kanske få höra det uppläst istället. Så jag tänker att alla lärare behöver jobba med vad ord betyder och förklara dem, för att alla elever ska kunna följa med och komma framåt, säger Heidi.
– Och tänka att det blir en slags vardag i klassrummet, att man inte ska ropa på någon speciallärare i alla lägen. Utan tänka att detta är något övergripande som ingen av eleverna i klassen har ont av; att prata om ord- och begreppsförståelse och uppmärksamma svåra ord i texter. Sedan finns det ju alltid de som har det extra jobbigt och där är man såklart betjänt av en speciallärare eller kanske undervisning i mindre grupper, fyller Linda i.
Bland eleverna i årskurs 1 med svenska som andraspråk låg drygt åtta procent under genomsnittet på alla tre testerna (avkodning, ordförståelse och läsförståelse). Inte så många, menar Heidi och Linda. Därför anser de att om man gör insatser tidigt, kanske man avhjälper en del av de problem man kan se i de nationella proven när barnen blir äldre.
– Det ger ju också arbetsro i klassrummet om alla elever kan vara med, än att eleven står där och inte vet vad den förväntas göra. Man kanske inte är så ”lydig” då, utan börjar hitta på andra saker att göra, eller zoomar ut och bara sitter där, säger Heidi.
Vad kan man göra som förälder?
– En väldigt stor del av ett barns ordförråd kommer från den tryckta texten, som man har fått uppläst för sig eller kunnat läsa själv. Så man kan såklart läsa med sina barn, redan från tidigt, när de är små. Man lär sig läsriktning av att hålla i en bok och hur man bläddrar, man lär sig prata om bilder ... Det är mycket av detta som bygger för läsförståelse sedan. Och hjälp barnen förstå texter; förstå vad som händer mellan raderna eller förstå känslor i texter.
– Har man begränsade kunskaper i svenska, läs då för barnet på hemspråket, så barnet får ett starkt hemspråk. Är man stark på ett språk får det ju också effekter på andra språk. Ett stort ordförråd i ett annat språk gynnar förstås det nya språket.
Första stora studien i sitt slag
Forskarna hoppas att deras resultat ska uppmärksammas i skolans värld, inte minst eftersom detta är den första studien i större skala i sitt slag i Sverige.
– Vi kan ju med en helt annan kraft uttala oss om att ”så här är det”. Vi ska ha en intern konferens på Linnéuniversitetet i augusti, där jag ska prata om detta, och vi ska även lyfta våra resultat när vi möter lärarstudenter och i andra forum. Man har ju sett sådana här resultat med äldre elever, i Pisa-undersökningarna till exempel. Men ser man som vi problemen redan på lågstadiet, då är det ju tidiga insatser som är lösningen på problemet, säger Linda.
Mer om studien
- Studien: A cross-sectional study on reading among young L1 and L2 students in Sweden.
- Materialet i studien är hämtat från LegiLexi, som är ett bedömningsstöd för lågstadielärare och dit Linda Fälth är knuten. I dagsläget är drygt 20 000 lärare från alla Sveriges 290 kommuner anslutna. Elevers läsförmåga testas tre gånger om året under lågstadiet och data läggs in i en stor databas som delaktiga forskare har tillgång till.