"Västvärlden bör fortsätta ge moraliskt och politiskt stöd till protesterna i Iran"

Vad är din reaktion på händelserna i Iran?

– Jag ser positivt på protesterna, eftersom de har förenat stora delar av Iran att utmana en islamistisk diktatur som förtrycker befolkningen, i synnerhet kvinnor och religiösa etniska minoriteter.

– Det här är ett starkt budskap till regimerna i hela Mellanöstern att kvinnor och män inte låter sig hjärntvättas av patriarkala system. Och att de tillsammans drömmer om en bättre värld där kvinnor och män kan leva på ett jämlikt sätt. Det är inget som sker över en dag, men idéerna gror och sprider sig över etniska och religiösa gränser.

Vad är bakgrunden till protesterna i Iran?

– Protesterna startade i samband med mordet på 22-åriga Jina Mahsa Amini från Kurdistan i Iran. Jina, som är hennes kurdiska namn, fick användas endast privat då kurder är en underordnad minoritet i Iran och saknar politiska och kulturella rättigheter. Den iranska moralpolisen grep Jina i Teheran för att hon inte bar sin slöja på ett ”korrekt” sätt. Hon togs till ett center för att läxas upp hur en kvinna ska bära sin slöja. På grund av fysiskt och psykiskt våld dog Jina den 16 september.

– När hennes kropp skulle begravas i hennes hemstad i Kurdistan samlades hundratals demonstranter och började ropa slagord mot regimen. Kort därefter började protesterna i andra delar av iranska Kurdistan för att fördöma mordet på Jina.

– Jina behandlades så brutalt för att hon var kvinna, kurd och tillhörde arbetarklassen. På hennes gravsten står det: ”Käraste Jina, du kommer aldrig att dö! Ditt namn kommer att vara en symbol!” Dessa ord har verkligen blivit ett faktum och hennes namn är numera en symbol mot den islamiska regimens förtryck mot kvinnor och minoriteter.

Hur har det fortsatt?

– Protesterna stannade inte i Kurdistan. De spred sig till stora delar av Iran, där kvinnor och män från olika etniska och religiösa grupper anslöt sig och skanderade slagord mot regimen, ”död åt diktatorn”. De började riva ner bilder på de religiösa ledarna. Och kvinnorna började ta av sig sina slöjor och brände dem.

– Just slöjan är en symbol för den islamiska regimens våld mot kvinnor. Den islamiska regimen bygger på en starkt hierarkisk genusordning där kvinnors kropp och klädsel är hårt övervakad och bestraffas vid avvikelser, som Jinas mord bevittnar. Protesternas attack mot slöjan var en direkt attack mot regimen och de religiösa ledarna i Iran.

– Revolutionen är utan tvekan en feministisk revolution, kanske den första i sitt slag, där kvinnor och män skanderar slagorden ”Jin, Jian, Azadi”, som är kurdiska och betyder "kvinnor, liv, frihet". De slagorden har använts tidigare inom den kurdiska rörelsen i kurdiska delar av Turkiet och Syrien, mot de patriarkala regimerna i Mellanöstern som försatt kvinnor i en starkt underordnad position.

Hur påverkar protesterna Irans relation till omvärlden?

– Det påverkar väldigt mycket. Iran har en stor välutbildad befolkning och här finns bra möjligheter att påverka området i stort, i synnerhet kvinnor och minoriteters position i Mellanöstern. Iran är till exempel granne med en islamistisk och kvinnoförtryckande regim; talibanerna i Afghanistan. Det här är en tydlig signal till andra länder i Mellanöstern, och världen i stort, att Mellanöstern inte behöver ses stereotypt som en kvinnoförtryckande värld. Iran härbärgerar stora krafter för förändringar mot en ordning där jämlikhet är möjlig.

Hur bör omvärlden bemöta det som sker i Iran?

–Europa och västvärlden bör erbjuda moraliskt, politiskt och teknologiskt stöd till protesterna, då regimen använder dödligt våld och kidnappning för att kväva demonstrationerna. Här finns en möjlighet att en islamistisk regim kan ersättas med en ny ordning som gynnar världsfreden och jämställdheten. Vissa i Mellanöstern ser med skepsis på västvärlden då det finns en stark föreställning att väst inte är intresserade av att stödja demokratiseringsprocesser i regionen. Det är självklart något som väst kan vända genom att stödja protesterna.

– Vi får inte glömma att det finns starka krafter även i västvärlden som ställer sig avogt gentemot feminism och kvinnors rättigheter. Så feminism är inte något som en världsdel kan ha monopol på. Det är något som kvinnor och män behöver kämpa om för att behålla den vid liv.

Varför skyller regimen protesterna på USA och Israel?

– Regimen i Iran vill avpolitisera protesterna och hänföra dem till Israel. Ayatollan skyller även på iranier utomlands som han definierar som ”förrädare”, för att ha samröre med sionister. Det här har inte så mycket med USA och Israel att göra.

– Protesterna är djupt rotade i den förtryckande ordning som den islamiska regimen har skapat och det är där botemedlet finns; en ny ordning där mullorna inte har makten över kvinnornas liv. Det är inget naturligt med att kvinnor och minoriteter ska vara förtryckta i ett samhälle. Det är snarare en effekt av politiskt maktmissbruk som naturaliserar sådana förtryckande relationer mellan män och kvinnor, mellan majoriteter och minoriteter.

Ser du tecken på en allt svagare eller starkare regim i Iran?

– Regimen kan inte känna sig särskilt stark mot bakgrund av det som händer i Iran. Det enda som regimen kan göra är att döda och använda våld och kidnappningar. Regimen har stängt av internet för att protesterna inte ska nå ut.

– Det är ofta fascistiska regimer som är rädda för information. Den islamiska regimen i Iran vill ha total kontroll över berättelsen om protesterna och hur de protesterande ska definieras (som ”förrädare”, ”sionisternas leksak”). Även om regimen skulle lyckas att slå ner protesterna så kommer inte de här idéerna att dö bland befolkningen i Iran.

Hur relaterar din forskning till händelserna vi ser i Iran?

– Jag har skrivit en hel del om de nationalstater som har byggts i Mellanöstern, om hur de rättfärdigar könsförtryck och skapar etnonationella hierarkier, där minoriteter ofta definieras som ett säkerhetshot mot nationen så fort de gör anspråk på jämlikhet. Min forskning har också fokuserat på hur den kurdiska rörelsen i Mellanöstern påverkar kvinnornas position, i kontexter av religiöst förtryck och patriarkala statsstrukturer.

Läs även om: Sociala medier viktiga redskap för proteströrelser