Viktigt att personal och ungdomar ser och erkänner varandra i arbetet mot missbruk
Ny forskning vid Linnéuniversitetet visar vikten av att lärare, terapeuter och andra som möter ungdomar med missbruksproblem arbetar med inkludering av ungdomarna. Det är angeläget att se varje individs förmåga att utvecklas och förändras, såväl personligt som i lärandet.
Den nya studien handlar om det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete som bedrivs med ungdomar som använder alkohol och narkotika. Studien bygger på intervjuer med 36 personer som arbetar med sådana ungdomar vid gymnasieskor och öppna behandlingsenheter i Sverige.
I intervjuerna framträder en bild av att personal tycker sig ha ett interaktivt övertag gentemot ungdomarna. Mönstret verkar befästa personalen som överordnad, som sätter agendan för hur ungdomarna bör vara för att passa in i skolan och i behandlingen. Forskarnas analys visar att ett inkluderande förhållningssätt hos de anställda är avgörande för att uppnå ett socialpedagogiskt erkännande av både ungdomen och den anställda. Likaså för att nå framgång i målsättningen att få ungdomarna att fungera i skolan och i behandlingen.
– En sådan hållning är också avgörande för en interaktion med ungdomar och föräldrar som praktiskt bidrar till ungdomens socialpedagogiska förändring och utveckling. Detta ställer krav på hur gymnasieskolor och öppna behandlingsenheter samarbetar med varandra vid organisering av arbete med ungdomar som använder alkohol och narkotika, samt på vilket stöd och handlingsutrymme personalen får i sitt praktiska arbete, säger Goran Basic, docent vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom studien.
En tendens som genomsyrar viss tidigare forskning är en betoning av ungdomarnas personliga ansvar för val och prestationer i skol- och behandlingssammanhang. Ungdomarnas ”problem” med användning av alkohol och narkotika – med utanförskap, hälsa och skolmisslyckanden – görs till personliga problem. Då riskerar man att individualisera problemen i termer av ungdomars och föräldrars bakgrund, beteende, samt fysisk, psykisk och medicinsk hälsa. Det blir utpekande, uteslutande och hindrande för ungdomarnas skol- och behandlingsframgång, menar Goran Basic.
– Alternativa förklaringar tycks relativt vara nedtonade, till exempel etablerade ojämlikheter i samhället, byråkratiska hinder, övervakning och social kontroll, samt nedvärderande kategoriseringar i skola, på behandlingsenheter och i övriga samhället.
Ytterligare förklaringar som tycks vara nedtonade i relation till diagnostiseringsaspekten är ungdomarnas tolkningar av sin självupplevda användning av alkohol och narkotika.
– Här finns viktiga aspekter som att ”jag har unik erfarenhet som jag kan ha nytta av i framtiden”, ”jag har lärt mig att klara svåra saker” och ”nu är jag stark”.
– Det finns inte något unikt recept för ett inkluderande förhållningssätt som alltid, eller ens oftast, gäller. Istället handlar det om att personalens och ungdomarnas erkännande av varandra produceras och reproduceras genom en rad interaktioner i skolor och på behandlingshem, säger Goran Basic.
Mer information
- Artikeln Interactive advantage, cementing of positions, and social pedagogical recognition: a narratively inspired analysis of professional actors’ oral representations of health promotion, prevention, and remediation efforts, ur tidskriften Pedagogical Sciences: Theory and Practice.
- Publikationen är del av forskningsprojekt Skolan som skyddsfaktor: En analys av framgångar, hinder, samverkan och identiteter i gymnasieskolans arbete med elever som använder alkohol och narkotika.