Vill man förbättra kunskapsnivån i förskoleklass krävs det mer än bara reformer

Synen på sexåringar och på förskoleklassens funktion har förändrats kraftigt under senare år. Sedan 2016 har förskoleklassen reformerats från att vara mer lek- och förskoleorienterad till att bli allt mer skolförberedande och fokuserad på kunskap.

I projektet Förskoleklassen i en brytningstid har forskare vid Linnéuniversitetet, Malmö universitet och Linköpings universitet under flera år följt förskoleklasser på sex skolor i sex olika kommuner. Deras kartläggning har haft fokus på hur ny styrning tas emot, tolkas och omsätts. Detta har skett under en reformtät period då förskoleklassen har fått en reviderad läroplan, blivit obligatorisk och då obligatorisk kartläggning av elevernas förmågor har införts.

– Våra resultat visar att ny styrning går att tolka på olika sätt och lämnar stort utrymme för egna lösningar. Ny styrning leder alltså inte automatiskt till ökad likvärdighet över hela landet, utan snarare till nya lokala variationer, säger Helena Ackesjö, ledare för projektet och docent vid Linnéuniversitetet.

Inte enbart positiv

Ett led i den politiska styrningen var den åtgärdsgaranti för tidiga insatser som infördes 2019. Den innehöll bland annat obligatorisk kartläggning av alla sexåringars språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. I praktiken är denna kartläggning inte enbart positiv, visar forskningen.

– Fördelarna med att kartlägga elevers kunskaper och förmågor är att läraren får en god bild över elevernas styrkor och utvecklingsbehov. Då kan man planera den fortsatta undervisningen utifrån dessa utgångspunkter.

– Riskerna är dock flera. Dels att man fokuserar för mycket på det som kartläggs och förlorar fokus på sådana kunskaper och förmågor som inte kartläggs. Dels att kartläggningen tar tid från annat arbete i förskoleklassen. Ytterligare en aspekt är att eleverna förväntas passa in i en förutbestämd mall.

Annat än reformer krävs

Det är svårt att förändra en befintlig praktik med enbart ny styrning. Om man vill förbättra kunskapsnivån och öka likvärdigheten i den svenska skolan krävs något annat än reformer, menar Helena Ackesjö.

– När det gäller elever i skolstartsålder hjälper det inte med mer mätning och bedömning av elevers kunskaper och förmågor, eller fler kunskapsområden som ger stoffträngsel. Snarare krävs det kontinuitet i arbetslagen, trygghet i barnens övergångar, professionell självbestämmanderätt och en relationsskapande undervisning som är anpassad till de behov som barn i skolstartsåldern har. 

Forskarna hoppas att lärare och skolledning tar till sig av projektets resultat när det gäller exempelvis organisering av undervisningen i förskoleklass och genomförande av kartläggningar. Man hoppas också att resultaten kan bidra till ökad problematisering av den förändrade synen på barnet i skolstartsålder, undervisning i skolstartsålder och vad utbildning ska vara till för.