Allt om årets nya doktorer vid Linnéuniversitetet

Kunskap från arkeologiska undersökningar går ofta förlorade i det digitala samhället

I föreskrifterna för svensk uppdragsarkeologi står det att en arkeologisk undersökning ska skapa relevant kunskap för de tre målgrupperna forskare, myndigheter och allmänhet. Men hur fungerar detta i praktiken i dagens digitala samhälle? Det har Fredrik Gunnarsson undersökt i sin avhandling.

– Min forskning visar att vi inte uppfyller vårt uppdrag att skapa relevant kunskap för våra målgrupper. Arkeologer levererar mestadels information till myndigheter om var fornlämningarna finns. Övrig dokumentation stannar ofta på en server någonstans. Det saknas en gemensam plats, en digital infrastruktur, där dokumentationen kan tas om hand och bevaras, säger Fredrik.

Han ger flera förslag på åtgärder för att fler skulle kunna använda sig av den arkeologiska kunskapen. Ett är att samla all arkeologisk dokumentation i en nationell databas och bestämma hur den ska formateras för att bli användbar. Han föreslår också att arbeta närmare uppdragsarkeologins målgrupper, att prioritera kunskapsproduktion vid utgrävningar och att öka samarbetet mellan aktörerna inom uppdragsarkeologin.

• Nyhet: Kunskap från arkeologiska undersökningar går ofta förlorade i det digitala samhället
• Avhandling: Det digitala uppdraget: Om uppdragsarkeologins möjligheter att skapa relevant kunskap i ett digitalt samhälle

Svårt att få ihop ambitioner och praktik för att göra arkeologiska kunskaper relevanta

Hur ska det kulturarv som skapas utifrån fynd vid arkeologiska undersökningar bli meningsfull kunskap? De nationella målen för kulturmiljöområdet lyfter fram att kulturarvet ska bidra till människors delaktighet och till ett inkluderande och hållbart samhälle.

Men i verkligheten ute på utgrävningsplatsen ser det annorlunda ut. Ofta resulterar arbetet endast i att man förmedlar kunskaper och fakta om det förflutna. Till exempel genom att ha visningar och berätta om fynd man har hittat. Det visar Vivian Smits i sin avhandling.

– Den här kunskapen är sällan något som anknyter till vår egen tid eller till samhällsrelevanta frågor. Kunskapen riskerar att inte användas. Och föremålen riskerar att hamna på hög i ett museimagasin, säger Vivian.

Vivian föreslår ett närmare samarbete och bättre kommunikation mellan museerna, länsstyrelsen och aktörer inom uppdragsarkeologin. Hon menar att det också är viktigt med ett vidgat perspektiv på vad kulturarv kan vara.

– Vi behöver på ett tydligare sätt förankra kunskapsproduktionen i samtiden.

• Nyhet: Svårt att få ihop ambitioner och praktik för att göra arkeologiska kunskaper relevanta
• Avhandling: Kulturarvsparadoxen: Om uppdragsarkeologin och kulturarvets användning i samtiden

Kartläggning visar synfel på befolkningsnivå

Synfel till följd av ögonsjukdomar är ett utbrett problem världen över, med fler än 15 miljoner drabbade av allvarliga synfel i västra Europa. För att kunna överblicka omfattningen av synfel på befolkningsnivå och hur den förändras över tid behövs regelbundna studier.

Pedro Lima Ramos avhandling undersöker förekomsten av synfel i Portugal utifrån data från åren 2014 och 2015. Sammanställningen visar att nästan två procent av befolkningen i nordvästra Portugal lider av synfel.

– En betydande andel av synfelen som jag upptäckte har orsaker som går att förebygga. Det betyder att omfattningen av synfel i Portugal kan minskas med bättre tillgänglighet till ögonvård och med effektiv övervakning av sjukdomsförlopp, säger Pedro.

Den huvudsakliga orsaken är diabetes-relaterad synnedsättning (31 %), följt av grå starr (15 %), åldersrelaterade förändringar i gula fläcken (14 %), samt grön starr (10 %).

• Avhandling: Studying prevalence using capture-recapture methods: Visual impairment in Portugal

Riskfaktorer bakom närsynthet kartlagda hos svenska skolbarn

Pelsin Demirs avhandling följer utvecklingen av närsynthet hos svenska skolbarn i åldrarna 8–16 år. Studien är unik i Sverige eftersom den följer en grupp barn över flera års tid, vid den ålder då närsynthet vanligtvis framträder.

Avhandlingen visar i vilken takt barnen utvecklar närsynthet och hur detta stämmer överens med exempelvis genetiska och olika miljömässiga faktorer. Pelsin lyfter fram tre huvudsakliga riskfaktorer hos alla de vars närsynthet ökade under studiens gång.

– Den första är föräldrarnas närsynthet. När en eller båda föräldrarna var närsynta visade barnen högre grad av närsynthet och längre ögonlängd, vilket är kopplat till närsynthet. Barn till två närsynta föräldrar visade störst utveckling av närsynthet över tid. En annan riskfaktor handlade om tidig ålder, yngre barn hade större risk att utveckla närsynthet jämfört med äldre.

– För det tredje såg vi att barn som var närsynta redan i början av studien hade större risk att utveckla ytterligare närsynthet, vilket gör det ännu viktigare att hålla koll på sin syn om man redan är närsynt.

• Nyhet: Riskfaktorer bakom närsynthet kartlagda hos svenska skolbarn
• Avhandling: Prevalence of refractive errors and incidence of myopia in Swedish schoolchildren

Mindre oro kring läkemedelsanvändning med personligt stöd

Personer som behöver ta flera läkemedel samtidigt slutar ibland att använda dessa efter en tid, trots att behovet finns kvar. Malin Johansson Östbrings avhandling undersöker hur vården kan stödja de här personerna i deras läkemedelsanvändning. Avhandlingen bygger på en studie där vissa patienter på hjärtmottagningen fick extra hjälp med sina mediciner. Hos dessa personer syntes flera fördelar jämfört med de som fick normal vård.

I försöksgruppen uppgav fler att de tog sina mediciner i hög utsträckning, hade mer positiva föreställningar om sina läkemedel och upplevde mindre oro kring dessa. Däremot syntes ingen minskning av kolesterolvärdena och blodtryck eller skillnader i behov av vård hos försöksgruppen.

– Det kan vara många saker som ligger bakom när man i vården möter en patient som är skeptisk till att ta läkemedel. Jag hoppas att den här kunskapen ska kunna bidra till ett förbättrat omhändertagande av dem. Forskningen kan också vara en utgångspunkt när man vill förstå de mekanismer som gör att patienter inte tar sin medicin som de ska, säger Malin.

• Nyhet: Stöd till bättre läkemedelsanvändning
• Avhandling: Pharmaceutical care in coronary heart disease

Sjukvården missar D-vitaminbrist och benskörhet som biverkan av läkemedel

Varje år sker fler än 100 000 frakturer relaterade till benskörhet i Sverige. Det innebär att varannan kvinna och var tredje man över 50 år kommer att råka ut för en fraktur. Brist på D-vitamin är en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturer.

Flera vanliga läkemedel ger biverkningar i form av för låga nivåer av D-vitamin och negativ påverkan av skelettet. Det handlar bland annat om kortisonpreparat vid inflammatoriska sjukdomar och krampförebyggande medel, som används vid epilepsi, som smärtstillande eller vid ångest.

– Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, säga Ola Nordqvist.

Hans avhandling visar att sjukvården brister i att identifiera och behandla de patienter som kan drabbas av D-vitaminbrist som biverkan av läkemedel. Få patienter som tar läkemedlen blir provtagna för D-vitamin; endast var tredje fick recept på vitaminpreparat för att kompensera. En orsak är bristande med­vetenhet om riskerna. Ola har även tagit fram ett verktyg för risk­skatt­ning för att hjälpa läkare hitta rätt patienter att utreda och behandla.

• Nyhet: D-vitaminbrist och benskörhet som biverkan av läkemedel förbises ofta i sjukvården
• Avhandling: Epidemiological aspects of drug-related vitamin D deficiency and osteoporotic fractures

Ny forskning kan optimera konstruktioner av byggnader i framtidens trämaterial

Trä är ett material med olika egenskaper i olika riktningar. Shaheda Tahmina Akters avhandling gör att vi bättre förstår beteendet hos trä och hur detta påverkar konstruktionsvirke och så kallat korslimmat trä (KLT) vid belastning. Resultaten är till nytta för att utforma och standardisera KLT och kan användas för att optimera konstruktioner av byggnader.

Tryck vinkelrätt fiberriktningen (TVF) är en vanlig typ av belastning i träkonstruktioner. Hur byggmaterialet påverkas beror i huvudsak av storleken på den trävolym som utsätts för spänningar, hur konstruktionen är gjord, samt årsringarnas orientering i förhållande till lastriktningen. Efter att man uppfunnit den massiva träprodukten KLT och börjat använda den i höga byggnader, har TVF blivit allt viktigare.

– Jag har gjort såväl experimentella som numeriska studier för att förstå beteendet hos både olika trämaterial och färdiga byggprodukter. När jag belastade en KLT-vägg ansluten till ett KLT-bjälklag fann jag en ökad rotations­styvhet; att bjälklaget inte böjdes lika mycket som ett fritt upplagt bjälklag, säger Shaheda.

• Avhandling: Experimental characterization and numerical modeling of compression perpendicular to the grain in wood and cross-laminated timber

Artificiell intelligens gör det möjligt att bättre förutsäga form och hållfasthet hos virke

Att kunna bestämma ett träds så kallade märgläge för sågat virke har stor betydelse: för att kunna tolka sådant som kan ses på virkets ytor, förutsäga hur det kommer att ändra form när det torkar, samt förutsäga dess håll­fast­het. De metoder som hittills funnits för detta ger dock antingen allt­för osäkra resultat, eller är de för långsamma för att kunna användas i praktiken.

Tadios Sisay Habite har i sin avhandling utvecklat olika metoder för att automatiskt detektera märgens läge samt bestämma avståndet mellan årsringar, allt baserat på analys av bilder av virkets fyra längsgående sidor.

– I den mest framgångsrika metoden använde jag artificiell intelligens, AI. En utmaning var att ta fram tillräckligt stora mängder data som AI:n kan tränas på. Därför utvecklade jag en modell för att generera tiotusentals imaginära plankor med fotorealistiska ytor och känt märgläge.

Resultatet blev en metod som på bråkdelen av en sekund och med stor noggrannhet kan bestämma både märgläge och årsringsbredder längs en hel planka. Tadios forskning har resulterat i två patent­ansökningar och implementeras just nu för industriellt bruk i samverkan med ett företag.

• Avhandling: Pith location and annual ring detection for modelling of knots and fibre orientation in structural timber: A deep-learning-based approach

Artificiell intelligens för att detektera teknisk skuld

Under utvecklingen av ett mjukvarusystem är det vanligt att själva skrivandet av källkoden samlar på sig små tekniska kompromisser jämfört med den tänkta lösningen. Sådana inkonsekvenser är ofta ofarliga, men en okontrollerad ansamling över tid är problematiskt. En samtida term för ackumulering av sådana inkonsekvenser är teknisk skuld.

– Min forskning fokuserar på teknisk skuld på modulär arkitektonisk nivå, säger Tobias Ohlsson. Det innebär att källkoden innehåller inkonsekvenser som, ackumulerade eller var för sig, påverkar systemets modulära arkitektur.

Teknisk skuld på arkitektonisk nivå är ett allvarligt hot mot projekt för utveckling av programvara. Okontrollerad teknisk skuld som tillåts samlas kommer att försvåra utveckling och underhåll, samt ge upphov till buggar och problem i mjukvaruprodukten.

– I min forskning har jag använt maskininlärning för att komma till rätta med de tekniska skulderna, säger Tobias. Vår klassificerare, som bygger på betydligt färre parametrar än andra lösningar, överträffar alla nuvarande tekniker, även om deras parametrar är inställda på optimala värden.

• Avhandling: Incremental clustering of source code: A machine learning approach

Ett nytt tillvägagångssätt för att bedöma kvaliteten hos programvara

Att rangordna alternativ är grundläggande för effektivt beslutsfattande. Det är dock svårt att skapa en övergripande rankning om det finns flera kriterier och inget enskilt alternativ presterar bäst utifrån alla kriterier.

Utveckling av programvara är inget undantag. Kvaliteten delas vanligtvis upp hierarkiskt i egenskaper som kan bedömas genom olika mått. Det är dock inte klart hur måtten ska kombineras för att bedöma den övergripande kvaliteten hos programvaran. Samma kvalitetsmodell och samma mått kan leda till olika tolkningar.

Maria Ulan har i sin avhandling skapat en metod för aggregation, sammanläggning, som kan göra bedömning av kvaliteten hos programvara till en pålitlig och reproducerbar process. Metoden har validerats både teoretiskt och praktiskt.

– Mina resultat visade att metoden inte bara är teoretiskt bra. Den är också korrekt, känslig, identifierar avvikelser och kan stödja beslutsfattande utifrån flera kriterier. Dessutom är den överförbar till andra områden som kräver aggregation i hierarkiskt strukturerade modeller.

• Avhandling: Aggregation as unsupervised learning in software engineering and beyond

Nya metoder för användarcentrerad dataanalys med hjälp av VR-teknologi

Virtual Reality (VR) är en teknologi som låter användare uppleva och utforska datorgenererade virtuella världar, särskilt inom spel- och underhållningsindustrin, men även för andra ändamål.

Nico Reski har undersökt VR för att hitta nya metoder för användar­centrerad dataanalys, speciellt för att analysera datamängder med rumsliga och tidsmässiga data. Det är relevant för olika samhällsområden som till exempel klimatforskning och sociolingvistik. Detta arbete har implementerats i en testmiljö och utvärderats empiriskt i sex större studier.

– Resultatet av min forskning har gett nya idéer om hur man kan använda teknologin, vilket har resulterat i nya designriktlinjer för interaktion och samarbete i VR. Det är viktigt för att utveckla framtida system för dataanalys, säger Nico.

Designen av intuitiv 3D-handinteraktion underlättar navigerandet i VR-världen och stödjer utförandet av typiska analytiska uppgifter som att undersöka, filtrera och jämföra data, vilket bidrar till förståelse och nya insikter.

• Avhandling: Supporting data interaction and hybrid asymmetric collaboration using virtual reality within the context of immersive analytics

Marina ekosystem hotas av höjda temperaturer

Jordens ekosystem hotas av klimatförändringar till följd av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Till exempel kommer mer koldioxid att fångas i atmosfären och tas upp av jordens hav, vilket leder till problem som försurning, förändrad salthalt, temperaturökning och syreminskning.

Laura Seidels avhandling visar hur marint liv påverkas när temperaturen stiger. Hon har studerat hur mikroorganismer, exempelvis bakterier, i de översta sedimentlagren och bottenvatten kan komma att påverkas av varmare temperaturer. Mikroorganismer utgör basen för den marina näringskedjan och deras situation påverkar därmed resten av havets levande organismer.

– Vi kan till exempel visa att förändringar inom de mikrobiella samhällena påverkas av tillgången till syre över tid, samt att högre temperatur leder till tidigare och mer långvariga algblomningar. Min avhandling visar även att växthusgaser och andra giftiga ämnen löper större risk att läcka ut ur havsbottnen till följd av förändringar i de geokemiska lagren i sedimenten vid högre temperatur.

• Avhandling: The Baltic Sea from the present to future: Microbial carbon & nutrient cycling in a changing climate

Storskalig odling av mikroalger kan rena utsläpp från industri, även i nordiskt klimat

Mikroalger kan återvinna växthusgas och näringsämnen från industriellt avfall och på så vis minska klimatavtryck och övergödning. Lina Mattssons avhandling visar hur metoden kan användas även i ett nordiskt klimat, vilket tidigare har setts som svårt eftersom algerna är beroende av värme och solljus.

Tekniken går ut på att leda in utsläpp i odlingsbehållare, så kallade fotobioreaktorer, med mikroalger i. Genom fotosyntes fångar algerna upp ämnen som koldioxid, kväve och fosfor, som omvandlas till värdefull biomassa i stället för att spridas i naturen.

– Algmassan kan användas till samhällsnyttiga produkter som biobränsle, djurfoder, kosmetika och kosttillskott. På det viset kan mikroalger bidra med lösningar för ett mer cirkulärt samhälle, säger Lina.

Avhandlingen ger flera positiva svar på de utmaningar som uppkommer när algodlingar ska tas från laboratoriet till storskaliga utomhusodlingar i ett nordiskt klimat. Den visar att kyla och brist på solljus inte är ett så stort hinder som befarat.

• Nyhet: Storskalig odling av mikroalger kan rena utsläpp från industri, även i nordiskt klimat
• Avhandling: Microalgal solutions in Nordic conditions – industries transition toward resource recovery?

Så kan fattigdom bekämpas – utmanar traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling

För att förbättra livsförhållandena i fattiga länder krävs ett ömsesidigt samarbete och en förståelse för varandras olika förutsättningar. Risken finns annars att olika stödprojekt inte fungerar i praktiken när bidragen är slut. Alina Husung har undersökt hur entreprenörskap kan användas för att organisera ekonomin så att de skador människor tillfogat ekosystemet läks.

– Jag har studerat ett kryddodlingsprojekt i Tanzania och utgått från den så kallade nord-syd-konflikten, uppdelningen av världen där industriländer är ”nord” och utvecklingsländer eller ”tredje världen” är ”söder”.

– Min avhandling illustrerar hur individer i det globala nord kan lära av individer som redan anpassar sig till konsekvenserna av klimatförändringarna. Det gör de genom att kreativt experimentera och prova nya former av försörjningsmöjligheter. Vi ser alltså att anpassningsstrategier till klimatförändringar kan utvecklas direkt av de människor som behöver dem mest.

– Avhandlingen utmanar traditionella synsätt som bygger på idén att män­niskor i det globala nord har alla svar på globala utmaningar.

• Nyhet: Så kan fattigdom bekämpas – ny avhandling utmanar traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling
• Avhandling: Sowing the seeds of change: Entrepreneurial practices in a north-south collaboration on Pemba Island from a structuration perspective

Bilder bra hjälpmedel för att fånga studenters perspektiv i undervisning om entreprenörskap

Studenter som läser entreprenörskap på högskole- och universitetsnivå bär med sig olika erfarenheter och förkunskaper av ämnet. Att ta reda på vilken förförståelse studenterna har kan hjälpa läraren i utformningen av undervisningen och på så sätt främja studenternas lärande. Det visar Katarina Ellborgs avhandling, där hon undersöker en metod att arbeta med bilder i undervisningen.

– Min forskning visar att bilder är en bra arena att mötas på. De kan skapa ett annat klimat, ett otvunget sätt. Att använda bildspråk i klassrummet ger en annan situation, och det kan få studenter att prata om något som inte är svart eller vitt.

– Studenternas bild och förförståelse ser olika ut, och det måste få påverka hur vi designar undervisningen. Det är lätt att man som föreläsare berättar och förklarar för studenterna vad entreprenörskap är, och att studenterna då försöker ge ”rätt” svar när föreläsaren ställer frågor. I metoden som jag arbetar med får studenterna vara med och ge sina perspektiv på begreppet entreprenörskap. Det gör att studenten blir medskapare.

• Nyhet: Bilder bra hjälpmedel för att fånga studenters perspektiv i undervisning om entreprenörskap
• Avhandling: Envisioning entrepreneurship: Using photographs to elicit students’ preconceptions of entrepreneurship

Forskning om anhöriga behöver bli bättre på att se gruppens skillnader

Drygt 1,3 miljoner svenskar vårdar eller hjälper en anhörig regelbundet. Det kan vara ansträngande psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och tidsmässigt. Anhörigvårdare har sämre upplevd hälsa än övriga befolkningen, särskilt bland medelålders kvinnor.

För att kunna ta fram rätt stöd åt anhöriga kan forskningen bidra med viktig kunskap om deras situation. Men det är viktigt att deltagarna i forskning speglar anhöriggruppen i stort för att forskningsresultaten ska bli relevanta för de som behöver dem.

Camilla Malms avhandling visar att forskare har svårt att fånga in bredden av den mångfacetterade grupp som anhöriga utgör. Hennes undersökning av anhörigas deltagande i forskning visar att ålder, kön, etnicitet och utbildningsnivå har betydelse för om man väljer att delta.

– I förlängningen kan det innebära att de inte tycker att de stödinsatser som utvecklas med hjälp av forskningsresultaten är relevanta för dem och därför inte är intresserade av att utnyttja dessa, vilket kan drabba deras hälsa negativt, säger Camilla.

• Nyhet: Forskning om anhöriga behöver bli bättre på att se gruppens skillnader
• Avhandling: Involving informal carers in health and social care research

Bär och baljväxter minskar risken för åderförfettning och är bra för tarmfloran

I sin avhandling har Jiyun Liu undersökt vilka positiva hälsoeffekter bär och baljväxter kan ge. Bär och baljväxter innehåller höga halter av olika biotiska ämnen, exempelvis polyfenoler och kostfibrer, vilket är några av fördelarna med att äta en mer växtbaserad kost. Jiyun har utvecklat analysmetoder för att fastställa halterna av dessa ämnen och mätt deras hälsoeffekter hos möss.

Resultaten visar att svenska bär och baljväxter är bra källor till polyfenoler. Dock är halterna av polyfenoler lägre i kokta baljväxter, eftersom de lakas ur i vattnet under blötläggning och kokning. En kost bestående av hela lingon, bruna bönor och bönfibrer resulterade i lägre grad av åderförfettning samt hade en positiv påverkan på tarmfloran hos mössen.

– Mina fynd belyser de gynnsamma effekterna av bär och baljväxter i kosten. Det bör uppmuntra till att öka intaget av växtbaserade livsmedel, men det är viktigt att ha i åtanke att resultaten kommer från en studie med djur och att den behöver bekräftas med ytterligare studier på människor, säger Jiyun.

• Nyhet: Bär och baljväxter minskar risken för åderförfettning och är bra för tarmfloran
• Avhandling: Polyphenols in Swedish berries and pulses: Characterization and in vivo effects of fractions from lingonberries and brown beans in an Apoe-/- mouse model

Undersöker tåligare och billigare alternativ till antikroppar

Antikroppar är proteiner som hjälper kroppen att bekämpa bakterier och virus. De kan användas till bland annat läkemedelsanalys, diagnostik och behandling. Problemet är att antikroppar kan vara mycket dyra att tillverka, samtidigt som de lätt förstörs i tuffa miljöer.

Rashmi Mahajan har undersökt olika sätt att efterlikna anti­kroppar med hjälp av molekylärt avgjutna polymerer (MIPar) för detektion av peptider eller proteiner. MIPar är både tåligare och billigare att producera än antikroppar, vilket gör dem till en lovande kandidat för att ersätta antikroppar.

I tre experimentstudier har Rashmi framställt MIPar med en metod som kallas fastfassyntes. Avhandlingen har fokuserat på att förbättra denna metod och att undersöka dess tänkbara användningsområden.

– Sammantaget har dessa studier bidragit till bättre sätt att tillverka och utvärdera nanoMIPar med antikroppsliknande egenskaper, vilket är av stor vikt inom analys och diagnostik, säger Rashmi.

• Avhandling: Strategies for developing peptide and protein selective plastic antibodies

Hur bör man agera för att maximera sannolikheten att lyckas i en osäker värld?

Mycket i världen har ett slumpmässigt beteende, från väder till aktiekurser. Att hantera denna osäkerhet har varit ett av människans huvudproblem genom alla tider. Problemet kan behandlas av den så kallade stokastiska styrteorin, där man söker beslutsregler för hur man bör agera för att maxi­mera sannolikheten att lyckas i en osäker miljö. Ett klassiskt exempel är att köra en pendelförsedd vagn framåt så fort som möjligt, utan att pendeln faller.

Matematiken är ett essentiellt verktyg för att formulera och modellera styrproblem. Johan Jönssons avhandling innehåller ett bevis för att ekvationerna relaterade till en specifik formulering av ett styrproblem har en lösning i matematisk mening.

– Mitt huvudresultat rör styrlagar som antar värden i en kontinuerlig reglermängd, samt har ett underliggande dynamiskt system som beror på hela sin historia. Man vet sedan tidigare att problemet som avhandlingen behandlar har en lösning när det underliggande systemet inte har berott på historien eller haft en diskret reglermängd. Problemet vi löser har varit öppet sedan tidigt 2000-tal.

• Avhandling: A probabilistic approach to non-markovian impulse control

Värdefulla resurser i muddrade sediment

Muddring av sediment sker över hela världen för att öka djupet i vattendrag. Vanligtvis gör man sig av med det uppgrävda materialet från botten genom att lägga det på deponi eller släppa ut det på öppet hav. Dessa metoder möter dock begränsningar på miljömässig och juridisk grund.

Laura Ferrans avhandling undersöker möjligheten att använda muddrade sediment som resurs, och på så vis bidra till en cirkulär ekonomi i vilken avfall tas tillvara. Hennes forskning utgår från ett muddringsprojekt i Malm­fjärden i Kalmar, vars havsbotten är grund och har en hög näringsnivå.

Att använda sedimenten som gödningsmedel hade mindre miljöpåverkan jämfört med att lägga dem på deponi, visade en livscykelanalys. Den största vinsten var att slippa använda andra gödningsmedel. Samtidigt poängterar Laura vikten av att fastställa eventuella föroreningar och näringsämnen i sedimenten.

– Avhandlingens slutsats är att användning av muddrade sediment kan vara en ny källa till resurser, vilket kan bidra till att implementera mer cirkulära ekonomier, säger Laura.

• Avhandling: Sustainable management of dredged sediments: Potential recovery of valuable compounds

Föroreningarnas historia berättas genom Östersjöns sediment

Bottensediment består i huvudsak av små partiklar från lera, sten och biologiskt material som har sjunkit ner till botten och bildat nya lager av sediment över tid. Men här samlas också föroreningar efter hand.

Sina Shahabi Ghahfarokhis avhandling mäter halterna av olika metall­föroreningar i Östersjöns sediment, från förhistorisk tid till idag. Den ger uppdaterad information om vilka metallföroreningar som har fallit till botten vid olika tidpunkter i historien och i vilken mängd. Sedimenten är som en tidslinje över Östersjöns historia.

Vissa metaller i Östersjöns botten är hälsofarliga redan i mycket små koncentrationer, exempelvis arsenik och kadmium. God kunskap om deras förekomst gör det lättare att upptäcka nya föroreningar. Men även om vi begränsar framtida utsläpp kommer gamla föroreningar att finnas kvar i bottensedimenten. Det viktiga är att de inte släpps ut ur havsbottnen.

– Det är mycket farligare att ha metaller i lösning än i sedimenten. När de väl släpps ut i vattnet riskerar de att komma i kontakt med djur och andra levande organismer, säger Sina.

• Nyhet: Föroreningarnas historia berättas genom Östersjöns sediment
• Avhandling: Baltic Sea sediments: Source and sink for metal contamination

Olika sätt att utforma inkomstbeskattning

Inkomstbeskattning utgör en betydande del av de offentliga inkomsterna. Men hur ska staten bäst beskatta sina medborgare för att maximera välfärden? Vilka effekter har beskattningsreformer på arbetsmarknaden? Och hur påverkas välfärden om staten beskattar sina invånare utifrån andra grunder än just inkomst?

Detta är frågor Dingquan Miao ställer i sin avhandling i nationalekonomi. Den består av tre fristående essäer som undersöker olika sätt att utforma inkomstbeskattning och beräknar vilka effekter respektive upplägg kan ge.

I den första essän beräknar Dingquan möjligheten att skapa ett mer effektivt beskattningssystem genom olika beskattningstabeller för invandrare respektive infödda svenskar. Den andra essän beräknar effekten av en höjning av marginalskatten för de fem procenten av den svenska befolkningen med högst inkomst.

Den tredje och sista essän analyserar hur utformningen av optimala ickelinjära system för inkomstbeskattning förhåller sig till kompetensfördelningen i ett samhälle.

• Avhandling: Essays on income taxation

Kemilärares användning av visuella representationer påverkar elevers lärande

Kemiundervisningen kan bli enklare att ta till sig och upplevas som mer meningsfull om kemilärare använder sig av visuella representationer, till exempel kemiska formler och experiment. Emelie Patron har studerat hur kemilärare resonerar kring sina val och användning av visuella representationer, hur de hanterar visuella element i klassrummet, samt hur elever upplever detta.

Samtliga resultat i Emelies avhandling pekar på att visuell kommunika­tion bör ges större fokus i både kemilärarutbildningen och fortbildnings­program för lärare. Då kan lärare få verktyg som underlättar för elever att lära sig kemi.

– Just kemi upplevs av många som ett svårt ämne, och en anledning till detta är att många kemiska processer inte kan observeras med blotta ögat. Därför är visuella representationer nödvändiga i kemiundervisningen. Men mina resultat kan även appliceras på flera andra ämnen där vissa delar av undervisningen upplevs som svåra att ta till sig, säger Emelie.

• Nyhet: Kemilärares användning av visuella representationer påverkar elevers lärande
• Avhandling: Exploring the role that visual representations play when teaching and learning chemical bonding: An approach built on social semiotics and phenomenography

Ny modell för att förebygga lässvårigheter föreslås för lågstadiet

Modellen Response to Intervention (RtI) syftar till att förebygga skolsvårigheter i till exempel läsning genom tidig upptäckt och insatser. Insatserna ges i tre lager: undervisning i den ordinarie verksamheten, extra insatser som undervisning i mindre grupper, samt än mer intensiva och individuella insatser. I sin avhandling har Camilla Nilvius undersökt hur RtI-modellen fungerar bland elever på några lågstadier i södra Sverige.

– RtI fungerade väl, men det fanns elever som ändå inte nådde upp till rimliga nivåer av ordavkodning och läsförståelse. Därför föreslår jag ett fjärde lager, med ökad användning av assisterande teknik som läsplattor för att eleverna självständigt ska kunna ta del av textinnehåll.

För att ytterligare öka utsikterna att RtI blir till hjälp, har Camilla även undersökt möjligheten att föra samman RtI med Lesson Study, en modell för professionsutveckling. Detta ger en struktur för samarbete mellan lärare och speciallärare. Camilla hoppas att hennes forskning ska sprida kunskap om RtI-modellen och hjälpa skolor att införa och tillämpa den på rätt sätt.

• Nyhet: Ny modell för att förebygga lässvårigheter föreslås för lågstadiet
• Avhandling: Response to Intervention – en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter: Från samlat forskningsläge till tillämpning i svensk skolkontext

Skickliga pedagoger behövs bäst i förskolor i socioekonomiskt utsatta områden

– Med utgångspunkt från min avhandling är det extra viktigt med satsningar på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden. Det är där de skickliga pedagogerna behövs bäst, säger Åsa Delblanc.

I en studie undersökte hon barns kommunikation i en flerspråkig förskola. Hon såg att lek med Lego ledde till mer kommunikation än att pussla, eftersom legobitarna kunde användas på olika sätt. Här kunde pedagogerna stötta genom att skapa mindre lekgrupper. Resultatet pekar på att fri lek är bättre än styrd undervisning när målet är kommunikation, menar hon.

I en annan studie analyserade Åsa hur förskolan kan utveckla arbetet med mottagandet av nyanlända familjer. Här framträdde fyra viktiga faktorer: introduktionen, organisation för trygghet och delaktighet, möjligheten att bearbeta skakande berättelser, samt kulturella broar.

– Pedagogerna beskrev hur förtroendet behövde byggas utifrån att föräldrarna kände att förskolan inte är en myndighet. De upplevde också att arbetssättet att involvera föräldrarna mer gav positiva effekter.

• Nyhet: Skickliga pedagoger behövs bäst i förskolor i socioekonomiskt utsatta områden
• Avhandling: Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

På 1990-talet bytte ämnet gymnastik namn till idrott och hälsa. Idrotts­ämnet skulle vara inkluderande vad gäller kön och funktionsförmåga, men blev det så? Inga Oliynyk har i sin avhandling undersökt hur lärare genom sina didaktiska val implementerar dessa riktlinjer.

– Det maskulina tenderar att premieras i undervisningen; det tycks vara svårt att utmana. Elever med idrottsbakgrund tenderar att bli mer bekräf­tade. En viss fysisk kompetens ses som önskvärd, framför allt hos pojkar i relation till flickor, vilket innebär att undervisningen inte blir jämställd.

Lärares didaktiska val är komplexa och styrs av olika faktorer. Ingas resultat visar att lärarna strävar efter att följa styrdokumentets föreskrifter. Å andra sidan är de inte säkra på att de didaktiska val de gör är alltigenom rätta.

– Det finns dock ett reflekterande och problematiserande förhållningssätt hos lärarna som gör att genusmönster kan utmanas och överskridas. Det är i aktiviteterna och arbetsformerna som dessa skapas och alltså även där som de kan omförhandlas och förändras.

• Nyhet: Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa
• Avhandling: ”Man vill ju ha med sig alla eleverna i undervisningen”: Didaktiska val och genusmönster i skolämnet idrott och hälsa

Elever utvecklas av att lära i naturen

Vilka lärprocesser tar form i friluftslivsundervisningen? Det tog Åsa Tugetam reda på i sin avhandling genom att följa två gymnasieklasser över tid, med fokus på en veckas fjällvandring. Resultatet visar att bytet av miljö är viktigt.

– Att tänja på gränserna för vad som upplevs möjligt och att möta sig själv utanför det vardagliga sammanhanget bidrar till lärande och identitets­utveckling. Dessutom blev teoretisk kunskap något annat på plats än i klassrummet, säger Åsa.

Avhandlingen visar att eleverna under fjällveckan upplevde nya sidor hos sig själva. De kunde inte ”checka ut”, utan tvingades ta reda på vad de kunde orka, göra eller känna i relation till friluftsliv. Då utvecklade de en förståelse av nya kompetenser kopplade till frågor om identitet och kroppsliga förmågor. De blev också tvungna att samarbeta med andra elever.

– Jag reagerade på hur beskrivande de återgav för mig hur deras upplevelser bidragit till deras identitetsutveckling och sociala utveckling, och hur erfarenheten gett dem nya perspektiv på vardagen hemma.

• Nyhet: Elever utvecklas av att lära i naturen
• Avhandling: Att göra och erfara friluftsliv: En etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning

Specialpedagogik ett viktigt verktyg i fritidshemmens verksamhet

Att det är viktigt med specialpedagogik även i fritidshemmen är något Birgitta Lundbäck lyfter i sin avhandling.

– Specialpedagogik kan ses som en resurs genom att fritidshemmets verksamhet utgår från elevens perspektiv, där elever kan uppleva sin kompetens som en tillgång och på så sätt bli socialt inkluderade i kamratgemenskaper. Det kan innebära att lärare samverkar mellan avdelningar i fritidshem och med lärare i grundskolan samt med specialpedagoger.

Specialpedagogik kan även handla om att hitta ”verktyg” som anpassas till fritidshemmets verksamhet, samt att utveckla nya sätt att undervisa på i fritidshem. Birgittas resultatet pekar också på att alla lärare inom fritidshem och skola behöver värderas lika och deras unika kompetenser tas till vara.

– Det är viktigt att det alltid finns en variation av planerade aktiviteter där alla elever kan känna sig inkluderade. Sedan behöver skolan organiseras för att ge förutsättningar för lärare i fritidshem och grundskola att samverka.

• Nyhet: Specialpedagogik ett viktigt verktyg i fritidshemmens verksamhet
• Avhandling: Specialpedagogik i fritidshemmet: Från samlat forskningsläge till pedagogisk praktik

Tre kriterier som kan ge en mer rättvis organisering av skolval

Erik Gustavssons avhandling handlar om rätten och möjligheten att välja grundskola i Sverige. Han kombinerar politik och filosofi genom att analysera utbildningspolitiska texter om skolval utifrån tre liberala rättviseteorier, och reflekterar kring ett antal moraliska utmaningar med skolval.

– Ett viktigt resultat är att alla teorierna problematiserar den nuvarande organiseringen av skolval ur en rättviseaspekt. Detta kopplat till bland annat segregation och människors olika förutsättningar att välja skola. Jag lanserar även tre kriterier för rättvisa, i syfte att bidra till en mer informerad social och pedagogisk fördjupning av skolvalsfrågan.

Eriks avhandling är ett metodologiskt bidrag till pedagogisk forskning om rättvisefrågor. Dessutom kan hans klargörande av ett antal rättvisefaktorer vara av intresse för de som arbetar politiskt med skolvalspolicyer. Han argumenterar även för att en mångsidig lärandemiljö stärker möjligheterna att utveckla barns självständighet och demokratiska personlighet, vilket kan vara till inspiration för alla som arbetar i skolan.

• Avhandling: Om skolvalsfrågans rättvisedimensioner: En pedagogisk-filosofisk analys

Att tillhöra flera diskriminerade grupper är inte nödvändigtvis ett minus på arbetsmarknaden

Personer som tillhör flera minoritetsgrupper, vilka var för sig diskrimineras på arbetsmarknaden, missgynnas inte nödvändigtvis mer än de som endast tillhör en missgynnad grupp.

I sin avhandling visar Andrea Strinic att en kategori som uppfattas negativt på egen hand, kan kompensera för den negativa effekten av en annan stigmatiserad kategori. I experiment undersökte hon hur personer upplevde människor med olika kombinationer av tillhörigheterna äldre/ung, kvinna/man, arabisk/svensk etnicitet, samt homosexuell/heterosexuell.

– Vi fann att signaler om arabisk etnicitet sänker den allmänna uppfattningen om värme och kompetens i arbetssammanhang. Men inom den arabiska demografiska gruppen så såg vi att de som framställdes som homosexuella tillskrevs mer positiva stereotyper än deras heterosexuella motsvarigheter, säger Andrea.

En möjlig förklaring är att de som tillhör flera minoriteter ses som mindre typiska representanter för varje enskild grupp och därmed påverkas mindre av stereotypisering kopplad till den gruppen.

• Nyhet: Att tillhöra flera diskriminerade grupper är inte nödvändigtvis ett minus på arbetsmarknaden
• Avhandling: Multiple categorization in hiring: The stereotype content model perspective

Rest- och biprodukter som råvara i förvätskning

Stora mängder rest- och biprodukter produceras årligen av den globala skogs- och jordbrukssektorn, och utgör idag en relativt outforskad förnyelsebar källa. Det finns olika metoder att omvandla biomassa till bränsle, kemikalier och annat material, såsom termokemisk, biokemisk och fysikalisk omvandling. Wen Jiang har i sin forskning undersökt tekniker för att effektivt omvandla fast biomassa till vätska.

– Min avhandling innehåller en grundlig genomgång av syrakatalyserad förvätskning (MACL) för att omvandla olika material baserade på lignocellulosa till värdefulla polymerer och råvaror, säger Wen. Det finns också en litteraturstudie om förvätskningstekniker där man tillhandahåller förvätskade ingredienser till trälim, följt av experimentellt arbete med måttlig förvätskning och dess optimering av olika industriella biprodukter, som sågspån, bark och havrekli.

Resultaten i avhandlingen visar potentialen för produktion av trälim och träfiberplattor baserade på förvätskningstekniken.

• Avhandling: Acid-catalyzed liquefaction of industrial side-streams for producing wood adhesives and particleboard

Björkens potential som högkvalitativt material

Björken är vårt tredje vanligaste trädslag. Men trots att landets björkar växer med 15 miljoner kubikmeter om året är det bara en bråkdel av stammarna som blir något mer högförädlat än massa- och brännved.

I sin avhandling har Grace Jones tittat på hur man kan få fram bättre virkesegenskaper hos björk, bland annat med hjälp av genetisk förädling, modern mätteknik och hur kvalitetsegenskaperna påverkas av skogsskötsel. För att mäta bland annat hårdhet, styvhet och fiberriktningar i träet, har hon använt sig av ett flertal icke destruktiva mätmetoder.

Förhoppningen är att den ökade kunskapen kan göra björkskogen mer eftertraktad och inspirera till nya produkter och användningsområden.

– Målet med avhandlingen är att få upp ögonen för björken som högkvalitativt material, säger Grace. Svensk björk försummas ofta under skogsvårdsaktiviteter, vilket resulterar i stockar med lågt värde. Resultaten i avhandlingen kommer att vara av intresse för skogsförvaltare som vill odla björk, eller välja björkbestånd, för massiva träprodukter som till exempel golv och möbler.

• Nyhet: Björkens potential som högkvalitativt material
• Avhandling: Birch stem and wood traits in genetic and silviculture trials in southern Sweden

Efter flyktingströmmen 2015: Ingen ökad polarisering i sociala medier

– Min avhandling handlar om hur invandrings- och migrationsfrågor har representerats i svenska sociala medier det senaste decenniet. Jag använde big data, storskalig data, och beräkningsmetoder för att kunna automatisera analysen, säger Victoria Yantseva.

Det finns en uppfattning att flyktingkrisen 2015 representerade något slags ”vändpunkt”, med stora förändringar inte bara inom invandringspolitiken utan också i befolkningens attityder och mediernas rapportering om invandringsfrågor.

– Min slutsats är att detta bara är delvis sant. Jag har identifierat vissa mindre ändringar i vad man pratade om och hur man gjorde det efter 2015. Å andra sidan har användare av svenska online-medier som Twitter och Flashback aldrig varit särskilt positivt inställda till mottagandet av nyanlända.

Victoria förväntade sig också att flyktingkrisen skulle splittra publiken på sociala medier och leda till polarisering. Men i verkligheten hittade hon inte några drastiska förändringar i detta avseende heller.

• Avhandling: Frames of threat and solidarity: Dynamics of media discourse on immigration in Sweden

Avhandling om tröstekvinnor visar på vikten av att se historiska händelser i sina sammanhang

Tröstekvinnor är beteckningen på den systematiska sexuella exploatering av kvinnor och flickor som ägde rum under det japanska imperiet 1932–45. Man ville minska mängden våldtäkter och sexuellt överförda sjukdomar, bland annat. 80 år senare väntar de tröstekvinnor som ännu är i livet fortfarande på ett juridiskt erkännande, berättar Anna-Karin Eriksson i sin avhandling. Hon beskriver frågan som politiskt låst.

– Efter kriget fråntog man den nya staten ansvar för kriget och sa ”ni är alla offer”. Därmed blev det omöjligt att lyfta fram enskilda offer.

Anna-Karin menar att man inte kan se systemet med tröstekvinnor enbart som något som hände i Nordostasien under andra världskriget. Det fanns en prototyp redan i det romerska imperiet och det finns även en global historia av underordning av kvinnor.

– Vi måste sätta saker i sina sammanhang och gå tillbaka i historien för att kunna förstå samtiden. Framför allt är det viktigt att man tittar på maktrelationer och dominansförhållanden.

• Nyhet: Avhandling om tröstekvinnor visar på vikten av att se historiska händelser i sina sammanhang
• Avhandling: Global history or inter|nationalist discourse!?: Unsettling the ’comfort women’ issue

Trots minskat stöd antas nya lagar som tillåter dödsstraff i USA

Emma Ricknell har tittat på fler än 3 000 lagförslag kring dödsstraff i 38 amerikanska delstater under åren 1999–2018. Trots att de flesta delstater verkar för att avskaffa eller i alla fall begränsa praktiserandet av dödsstraff, visar avhandlingen att frågan ändå är full av utmaningar.

– I Kalifornien satte delstaten stopp för avrättningar redan 2006, men systemet svämmar över av dödsstraffsdomar. Detta i en delstat som under lång tid dominerats av demokratiska politiker, vilka vanligtvis förknippas med motstånd till dödsstraff. Jag insåg att variationen mellan delstaterna var enorm och ville veta mer om vilka faktorer som kunde tänkas påverka utvecklingen på delstatsnivå.

– När jag började titta på materialet såg jag snart olika mönster. Till exempel att det fanns individuella delstatslagstiftare som är väldigt hängivna när det gäller att genom lagstiftning försöka begränsa eller till och med avskaffa dödsstraffet. Likaså att de i vissa fall genom sitt mångåriga engagemang bidragit till utvecklingen mot ett minskat användande av dödsstraff.

• Nyhet: Trots minskat stöd antas nya lagar som tillåter dödsstraff i USA
• Avhandling: Death penalty in decline: Brakes and accelerators in U.S. state legislatures

Modern teknik kan påverka förhördas möjlighet att lämna en egen berättelse

Joacim Lindhs avhandling berör hur det språkas och argumenteras under rättegångar – huvudförhandlingar – och belyser hur berättelser i tal, text och bild legitimerar och avlegitimerar påståenden om tidigare inträffade händelseförlopp. Dessa berättelser är underlag i alla tingsrättsförhandlingar där jurister och nämndemän dömer tidigare begångna handlingar.

– Mina analyser visar att jurister använder retoriska strategier för att legi­ti­mera och avlegitimera berättelsers innehåll. Likaså att modern teknik kan påverka förhörsinteraktion och förhördas möjlighet att lämna en egen berättelse.

I huvudförhandlingar blandas retoriska strategier från romersk rätt med modern teknik och multimodala texter för att bevisa, motbevisa, skapa tvivel och överföra skuld och ansvar. Studien visar hur språk och innehåll formas, regleras och flyttas i delar av den svenska straffprocessen, för att slutligen resultera i skriftliga domar som representerar alla de röster som florerat under huvudförhandlingarna.

Avhandlingen visar hur teknik påverkar mänsklig interaktion och hur innehåll i berättelser polariseras när de ställs mot varandra.

• Avhandling: Berättelser med sanningsanspråk: Språklig och multimodal argumentation i huvudförhandling och dom

Bättre verktyg för att testa språkbegåvning behövs – och det snabbt

Forskning om vilka sociala och kognitiva faktorer som påverkar vuxnas inlärning av ett andraspråk är viktigare än någonsin. Språkforskningens rön kan ha långtgående konsekvenser för individer, grupper och institutioner i samhället. Därför är det av yttersta vikt att forskning om språkinlärning håller hög kvalitet för att kunna leverera pålitliga resultat.

Ett avgörande led för att garantera pålitliga forskningsrön är tillgång till bra testverktyg, så att vi kan veta att vi med god precision faktiskt mäter det som vi avser att mäta i studier om utveckling av andraspråk.

Lars Bokanders avhandling handlar om test av språkbegåvning – en kognitiv faktor som antas bidra till hur väl individer lyckas lära sig nya språk. För snart 20 år sedan introducerades ett nytt sådant test, vilket har använts i ett stort antal studier från vilka slutsatser dragits om hur vi lär oss språk.

– Jag kunde dock visa att detta populära test har allvarliga brister i validitet och tillförlitlighet, vilket delvis underminerar tidigare forskning. En viktig slutsats är att andraspråksforskare skyndsamt bör utveckla bättre testverktyg för att samhället ska kunna lita på forskningens resultat.

• Avhandling: Validity considerations in the study of language learning aptitude

Smarta strategier för underhåll kan minska risken för olyckor med transformatorer

Oljefyllda elektriska transformatorer är viktig utrustning i moderna samhällen där det krävs en hållbar energiförsörjning. På senare tid har många allvarliga brand- och explosionsolyckor i transformatorer rapporterats på grund av problem med att koppar korroderar.

Sådana olyckor kan innebära säkerhetshot för både arbetare och andra människor i närheten. De kan utsättas för giftiga kemikalier, värme, tryckvågor etcetera. En annan följd är ekonomiska förluster på grund av strömavbrott och utebliven vinst.

Ett viktigt resultat i Ramsey Jadims avhandling var att identifiera hur korrosionsreaktionen påverkar olika parametrar.

– Jag använde dessa för att skapa en procedur för att kunna upptäcka fel tidigt. Mitt syfte var att upprätta en effektiv, tillståndsbaserad strategi för underhåll. Jag skapade även ett ramverk för hållbart underhåll. Min strategi för underhåll kan minska sannolikheten för olyckor med transformatorer och de negativa följder detta kan få, samt hjälpa till i att skapa hållbar energi till vårt samhälle.

• Avhandling: On the establishment of effective condition-based maintenance for oil-filled electrical transformers to reduce failures due to copper corrosion problems and its role toward sustainable energy

Ny forskning visar hur risken för sårinfektioner efter en operation kan minimeras

Infektioner som uppstår i operationssår kallas för postoperativa sårinfektioner och hör till de vanligaste formerna av vårdrelaterade infektioner. Maria Qvistgaards avhandling identifierar flera faktorer som ökar risken att drabbas och ger svar på hur patienten bättre kan förbereda sig inför kirurgi.

Avhandlingen visar att män oftare än kvinnor drabbas av postoperativa sår vid planerad höftproteskirurgi, samt att ett högt BMI ökar risken för att drabbas. En annan riskfaktor är att vissa patienter har svårt att duscha ordentligt med bakteriedödande tvål på egen hand inför operationen. Att erbjuda hjälp kan minska antalet fall av infektioner.

– Att minimera risken för postoperativa sårinfektioner är ett ömsesidigt ansvar för patient, vårdgivare och vårdledare. De många parametrarna gör det till ett komplext problem och patienternas situation ser ofta väldigt olika ut. Patienterna behöver ett individuellt anpassat stöd för att kunna förbereda sig optimalt inför kirurgi, säger Maria.

• Nyhet: Ny forskning visar hur risken för sårinfektioner efter en operation kan minimeras
• Avhandling: Safeguarding from surgical site infections: A mutual responsibility between the patient, caregiver and the perioperative healthcare leaders

Få närstående erbjuds stöd av vården efter dödsfall till följd av plötsligt hjärtstopp

Varje år dör tusentals svenskar av plötsligt hjärtstopp. Tiden efter kan vara mycket svår för närstående, men få erbjuds stödinsatser av vården. Nina Carlssons avhandling understryker behovet av professionella stödinsatser för att hjälpa närstående hantera sorgen. Avhandlingen visar att en betydande del av de närstående drabbas av förlängd sorg, det vill säga sorg som inte avtar med tiden.

– Närstående kan beskriva att stödet de fått av personal i det akuta skedet har varit till hjälp, men att det sedan kan uppstå ett vakuum efter dödsfallet där de närstående saknar stöd över tid och beskriver att de inte vet vart de kan vända sig, säger Nina.

En anledning till att närstående ofta blir utan stöd är att dödsfallet kommer plötsligt och det saknas en etablerad kontakt mellan den närstående och vården. Nina menar att sjukvården behöver erbjuda ett strukturerat stöd till närstående. Varje närstående bör erbjudas åtminstone ett uppföljande samtal med personal från hälso- och sjukvården.

• Nyhet: Få närstående erbjuds stöd av vården efter dödsfall till följd av plötsligt hjärtstopp
• Avhandling: Sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp

Små förändringar i vården kan öka tryggheten för barn som ska opereras

Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. För många är det en situation förknippad med oro och maktlöshet. Lisbet Anderssons avhandling undersöker samspelet mellan barn, föräldrar och vårdpersonal i samband med anestesi, med syftet att hitta metoder för en tryggare operationsmiljö.

– Det jag har sett är att personalen i låg utsträckning gör barn och föräldrar delaktiga i rummet. De frågar ofta inte barnet om dess upplevelse, om det har tidigare erfarenhet eller vad det undrar över. I stället blir personalen utbildare och informatörer, säger Lisbet.

Ett sätt att skapa trygghet är att involvera barn och föräldrar i vad som syns och sker i operationssalen. Det kan vara att låta barnet hålla i andningsmasken eller själv bestämma vilket finger syremätaren ska sitta på.

– Min avhandling har resulterat i handfasta råd som är lätta att applicera och som varje operationsavdelning kan ta till sig. Den visar att små förändringar kan göra stor skillnad för barn och föräldrar, utan att utmana patientsäkerheten.

• Nyhet: Små förändringar i vården kan öka tryggheten för barn som ska opereras
• Avhandling: Med dig vid min sida: Det vårdande mötets betydelse när barn genomgår anestesi i en högteknologisk operationsmiljö