Att se ensamhet och sammanhang viktigt i kampen mot mobbning i skolan
REPORTAGE | Ensamheten. Relationerna. Platsen. Mobbning i skolan handlar inte så mycket om enskilda elever som om sociala processer och sammanhang. Och det är viktigt att höra vad eleverna själva säger. Det menar Joakim Strindberg, som forskar om mobbning med fokus på vad ensamhet och brist på sammanhang har för betydelse.
Det finns två huvudskäl till varför Joakim Strindberg tycker det är så viktigt att forska om mobbning.
– Dels för att det är så vanligt i skolor. När elever själva uppskattar är siffrorna höga. Och då pekar studier dessutom på att det ofta finns ett mörkertal, eftersom det är tabu att berätta om det.
– Sen sätter mobbning spår, det skapar konsekvenser på både kort och lång sikt. Därför är det viktigt att försöka förstå det mer och hitta verktyg för att kunna minska mobbningen.
Vänskap eller ensamhet
Joakim är lektor på institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet sedan 2021. När han skrev sin avhandling vid Linköpings universitet var han ute på två skolor under tre månader vardera. Där observerade och intervjuade han elever på mellanstadiet. Han fokuserade på vad det betyder att vara skolelev; vad är viktigt?
– Det som framstod som väldigt viktigt för eleverna själva var vänskap. Som ett slags motsats till det såg jag också elever som var väldigt ensamma, framför allt på raster. Som var på nån annan del av skolgården, eller som sa till mig att ”jag brukar inte göra så mycket på rasterna”.
– Då kom jag att fokusera på det här med ensamhet i min forskning, som motsats till vänskap. Hur kan man förstå att vissa elever kan bli ensamma? Hur det kan komma sig, vad det kan betyda och vad kan det få för följder?
Liam: I våran klass måste man nörda fotboll, man måste ÄLSKA fotboll för att ens få en chans att få lära känna nån annan i klassen! – Ava: Och det är därför vi är utanför! – Isabella: Vi är typ ”dom bortkastade” från klassen.
Relationer och plats
I sin forskning försöker Joakim förstå hur mellanstadieelever själva resonerar kring att mobbning uppkommer och upprätthålls i skolan, trots att elever vet att det är fel. I bagaget har han en användbar blandning av ämnen – en magister i sociologi, en magister i pedagogik och 60 hp praktisk filosofi.
Det han lyfter som de viktigaste resultaten i sin forskning om ensamhet är att mobbning inte handlar så mycket om enskilda elever som om sociala processer. Om relationer, till exempel rädslan för att bli exkluderad. Men även platsen, alltså skolan, har stor betydelse. Han menar att man måste se på sammanhangen.
– De resonemangen får också mycket starkare bäring när man hör hur eleverna själva pratar om skolan, att den inte är vilken plats som helst. De vet att de ska vara i skolan under lång tid, att de kommer att ha samma folk omkring sig länge. Därför blir det väldigt viktigt att ha vänner, framför allt att inte bli ensam. Så de sakerna hänger ihop, det tycker jag är betydelsefullt och därför är det ett fokus för mitt arbete.
Vad är mobbning?
– Det finns en vedertagen definition av mobbning: att det upprepas över tid, att det finns en maktobalans mellan den som utsätter och den som utsätts, att det finns en intention att göra skada. Det är en definition som funnits sedan 1970-talet, som många lutar sig mot och som skolor också använder sig av.
– Men inom forskningen finns en diskussion kring det här. Till exempel ifrågasätter man intentionen; behöver den finnas? Det är ett arbete som pågår, att man försöker få in mer av det här med sammanhang och komma ifrån intentionskriteriet.
Direkt mobbning och relationell
En viktig poäng i Joakims forskning är att det finns olika former av mobbning. Att ropa skällsord eller att slå någon brukar man kalla för verbal eller direkt mobbning. Men det finns också relationell mobbning, som kan handla om ryktesspridning eller att på olika sätt exkludera någon.
– Det finns studier som pekar på att skolpersonal tenderar att ta de verbala och direkta formerna mycket mer på allvar. De är också lättare att uppmärksamma om man tänker på att skolan har ett krav att dokumentera. Och då finns risken att man tenderar att titta på dessa interaktioner och kanske missar de andra formerna, som jag lyfter i min forskning om ensamhet.
I relationell mobbning är det svårare att peka ut en intention, menar Joakim, och det kan handla om olika typer av interaktioner över tid. Sammantaget leder det dock till att de drabbade eleverna känner sig mycket ensamma men också utsatta för mobbning. De berättar själva om det, att de känner sig mobbade.
Isabella: Ja ibland brukar typ ... det är inte ofta, det är kanske typ, nån gång ... i månaden kanske ... som nån kommer och frågar om jag vill va med ... det är inte så ofta nån kommer och säger det och då så säger jag självklart ja. – Liam: Jag känner nästan likadant, fast för mig så är det ungefär en gång var sjätte månad.
Exkludering och stigmatisering
Varför förekommer då mobbning överhuvudtaget? Två viktiga faktorer är exkludering och stigmatisering.
– Viljan att höra till gäller för alla människor, också för elever förstås, och den är väldigt stark. Och när man känner sig hotad, eller känner rädsla för att själv bli exkluderad, kan det leda till processer som att man exkluderar någon annan för att själv vara inkluderad. Detta är en väldigt viktig aspekt eller process och den blir också tydlig när eleverna själva resonerar.
– En annan process som eleverna tar upp är det här med stigmatisering. Att man kan få en position som utstött eller annorlunda, i en klass eller i en skola. När den positionen väl är etablerad är den väldigt svår att komma ur. Men den kan också leda till att mobbningen fortsätter och till att andra drar sig undan, för att man är rädd för att själv drabbas av det här stigmat. Det är en annan process som är viktig.
Till det kan man lägga de normer som finns, säger Joakim, som kommer från samhället och som också präglar skolor och elever. Det är ytterligare en process, hur man ska vara som kille eller tjej i skolan.
– Jag tänker att oavsett vad folk har för erfarenheter själva är det lätt att relatera till det här, vad det skulle betyda om man själv blev exkluderad. Föreställ dig den känslan och addera sen att du ska vara i skolan med samma elever och kanske på samma position från förskoleklass till sexan. Man vet att den här tiden är begränsad, men för eleverna är den nästan odefinierad. Det är en väldigt lång tid, så då kan man förstå att det är viktigt.
Processer och sammanhang
Joakim sprider sin forskning om ensamhet och mobbning på flera sätt. Inte minst i sin egen undervisning, till lärarstudenter i olika sammanhang. Hans tankar om ensamhet brukar få bra respons, eftersom studenterna har sett ensamma elever på sin praktik och kanske även själva kan relatera till det.
– Poängen, budskapet jag brukar skicka med är att inte fokusera enbart på enskilda elever, utan att det handlar om processer och normer, och mycket om sammanhanget och platsen. Eleven finns alltid, men eleven finns också alltid i ett sammanhang den inte kan tas ut ifrån. Skolan är en speciell plats. Och det är viktigt att faktiskt också lyssna på elever, på vad de själva säger.
Just nu väntar han på en etikprövning för att kunna intervjua skolpersonal och fråga dem om skolensamhet, hur de tänker kring vad det kan vara och hur det kan komma till uttryck. Få input av lärare, skolkuratorer och annan personal om hur man faktiskt arbetar.
– Ensamhetsspåret kommer jag att fortsätta jobba med!
Läs mer
På väg tillbaka till klassrummet igen kommer Liam fram till mig och säger ’Hej’. ’Hej Liam!’, svarar jag. Medveten om att han sällan deltar i fotbollsspelandet frågar jag vad han tycker om att göra på rasterna. ’Jag är ofta ensam’, svarar han kort och tittar på mig. När jag går med honom mot kapprummet frågar jag honom vad han gör då när han är ensam. ’Jag brukar tänka på spel’ ... ’På vad jag ska göra i spelen som jag spelar när jag kommer hem […] Eller så går jag mest runt och ... tänker på mina misstag i livet’. Väl inne i klassrummet igen fortsätter jag att tänka på vad Liam just berättat.
Vad kan man göra för att minska mobbning?
– En viktig sak är att prata om vad man har för normer i en skola eller en klass. Det är ett gemensamt arbete; det är viktigt att eleverna själva får vara med och bestämma. Och att göra det kontinuerligt, inte bara en gång per år. För risken finns, det säger eleverna, att mobbning kan bli nånting oreflekterat, som man inte tänker på.
– Vuxna och lärare i skolan behöver fundera på till exempel det här med raster. Hur är de organiserade, vad ägnar vi oss åt för aktiviteter, är det nån aktivitet som intresserar en majoritet på skolan och vad kan det betyda för de elever som inte delar det intresset?
– Detta är två konkreta saker jag pekar ut som viktiga utifrån min forskning.
– Generellt brukar man lyfta relationerna; att jobba med trygghet och trygga relationer mellan lärare och elever. Man pratar om skolklimat. När det gäller föräldrar tänker jag också att prata med barnen, fråga hur man har det i skolan och hur man är mot varandra.
– I relationen mellan lärare och elev brukar man prata om auktoritativt lärarskap eller ledarskap, att man har tydliga gränser men också förklarar varför man inte gör på ett visst sätt. Alltså regler + värme. Den är en fostransstil som föräldrar också kan anamma för sina barn, för att värna empatiska förmågor.
– Men sen handlar det också om att inte skuldbelägga, vare sig nån som berättar att man har utsatt nån annan eller nån som berättar att jag är utsatt i skolan. Det här med skuld och skam kan få negativa följder för både den som utsätter och den som blir utsatt.
– I samhället … en poäng är att tänka att det finns en massa normer i samhället som såklart kommer att prägla också elevernas relationer i skolan. Vuxna och föräldrar bör uppmärksamma dem och se och resonera om vilka som är positiva och inte så positiva.
– På skolnivå är även lugnet viktigt. Forskning visar att skolor som har haft många byten av rektorer och hög omsättning av personal har präglats av en högre frekvens av mobbning. Lärares stress påverkar förstås också skolklimatet. Det är så många saker lärare förväntas göra, det måste man komma ihåg, och det kommer hela tiden mer.
– Till sist, satsa pengar på förebyggande arbete och låt det få kosta. Forskning har visat att det kostar ännu mera att inte göra de här sakerna. Konsekvenserna sträcker sig över så lång tid vad gäller arbetslöshet, ökad risk för kriminalitet, ohälsa och såna saker.