Hedersdoktorerna i uppskattat panelsamtal om idrott, konst och demokrati
Hon, konstnären som bland annat gjort sig känd för gigantiska nagellacksflaskor och snipp-formade ljuslyktor i glas. Han, friidrottstränaren som dirigerat svenska diskuskastare till både guld och silver i OS. I torsdags sammanstrålade de i ett panelsamtal på Universitetsbiblioteket i Kalmar. Ett samtal som kom att handla om berömmelse, ovana roller som influencers och kultur- och idrottsrörelsens betydelse för människors välbefinnande och för demokratin.
Vårterminens upplaga av Linnéuniversitetet Live inleddes med ett panelsamtal med de nyutsedda hedersdoktorerna Åsa Jungnelius och Vésteinn Hafsteinsson. Samtalet tog avstamp i profilernas uppväxt och om hur intresset för deras respektive områden utvecklades.
Hafsteinsson växte upp på Island, med en idrottsengagerad far och visste tvärsäkert redan vid åtta års ålder att han skulle bli världsberömd. Jungnelius väg till konsten var inte fullt så spikrak, men kände redan i tonåren att hon inte riktigt gillade verkligheten som den såg ut. Hon gick estetiskt gymnasium och när hon till slut mötte glaset som konstmaterial blev det tydligt hur hon ville använda sitt konstnärskap för att påverka och ifrågasätta.
Åsa Jungnelius
Utsedd till hedersdoktor av fakulteten för konst och humaniora.
Jungnelius är verksam i Eriksmåla i Småland och tidigare lektor på Konstfack.
Just nu pryder hennes verk ”Snäckan” en av de nya tunnelbanestationerna i Stockholm. Ett glasverk i skimrande kulörer som kommer att omsluta framtidens resenärer i generationer.
Trots sina skilda utgångspunkter, är idrotten och kulturen i högsta grad både relevant och betydande för demokratin; två omfångsrika rörelser som erbjuder gemenskap, en möjlighet att inkludera och som därmed skapar medvetenhet för sin omgivning.
– Maktförtryck använder ofta estetik för att visa sin makt. Därför är det viktigt att vi gör rätt och skapar miljöer som är inkluderande. Konsten är en snabb debattör som är inne i de frågor som kan vara svåra för samhället att ta tag i. Det blir ett sätt att analysera och förstå sin samtid, resonerade Jungnelius och refererade bland annat till sitt arbete kring ljuslyktan ”Snippan” när glasvaginan skulle få sitt namn.
Ordet snippa fanns inte i ordlistan
– När samhället gärna pratar om jämställdhet visade det sig att ordet snippa inte ens fanns med i Svenska Akademiens Ordlista.
Vésteinn Hafsteinsson
Utsedd till hedersdoktor av fakulteten för samhällsvetenskap.
Diskuskastaren och friidrottstränaren Hafsteinsson kommer ursprungligen från Island och har efter avslutad aktiv friidrottskarriär rönt stora framgångar som tränare inom friidrottens kastgrenar.
För den svenska publiken är han tränaren bakom OS-succén i Tokyo 2020 då de svenska diskuskastarna Daniel Ståhl vann guldet och Simon Pettersson vann silver.
Hafsteinsson underströk betydelsen av att få glädjas tillsammans många och hur en vardaglig sak som TV-tittande både kan gynna demokratin och bidra till ett inkluderande samhälle som skapar kraft och engagemang.
Omkring 2,8 miljoner svenskar såg diskuskastaren Daniel Ståhl vinna OS-guld i Tokyo 2020 på TV. Ett faktum som fått Hafsteinsson att reflektera.
– Jag kan ibland fundera på vad som är meningen med elitidrott. Vad är poängen med att se en stor kille som Daniel Ståhl kasta en platt rund grej rakt ut luften? Men framgångar gör att många blir glada, Daniel fick samtal från Stefan Löfvén och kungen skickade telegram. Och jag är i alla fall väldigt glad över att folk tittar på idiotin, då är vi i det här tillsammans.
Makt måste hanteras klokt
Att deras yrkesmässiga framgångar gett dem båda en samhällsröst och därmed makt, är något de båda omfamnar med ödmjukhet.
– De säger att jag är en influencer, men jag har inte riktigt vant mig vid den tanken. Det är väl egentligen bara det senaste halvåret som jag förstått att jag har makt och det måste man hantera med klokhet, konstaterade Hafsteinsson som nyligen meddelat att han slutar som friidrottstränare och i stället flyttar till Island för att utveckla deras idrottskoncept i skolan.
Jungnelius påpekade också att för kommande generationers skull är det viktigt att värna om praktiska skolämnen som bild och teater, eftersom vissa saker helt enkelt måste upplevas med kroppen och kanske med olika materialval.
– Konstens förmåga är ju att skapa en verklighetsuppfattning där ord inte alltid räcker till. Den kan få mig att förstå abstrakta skeenden och få mig att förstå vad personen bredvid upplever. Konsten blir ett membran i vårt sätt att kommunicera, förklarade Jungnelius och gav Universitetsbibliotekets kombinerade trappa och läktare som ett exempel på en genomtänkt design som inbjuder till både öppenhet, samtal och deltagande.
Tacksam och hedrad över utmärkelsen
Vésteinn Hafsteinsson och Åsa Jungnelius promoverades vid Linnéuniversitetets akademiska högtid i Kalmar den 3 februari 2023.
– Det här är den största utmärkelsen jag fått och då har jag ändå fått många utmärkelser. Jag värderar denna högst för att det inte kommer från idrotten denna gång, utan det kommer från akademien. Jag är så tacksam för det och inte i min vildaste fantasi hade jag trott att jag skulle få uppleva det. Det är en heder och respekt och ett ansvar att vara en duktig ledare och bli ännu bättre än vad jag varit, summerar Hafsteinsson.
Mer information
- Samtalet spelades in och går att se via denna länk
- Program Linnéuniversitetet Live 2023