Digital kompetens och spetskompetens en strategisk faktor för ekonomisk tillväxt

Behovsanalysen är baserad på telefonintervjuer och djupintervjuer med drygt 200 små och medelstora företag (SMF) i Kronoberg. Resultatet i behovsanalysen visar tydligt att det finns idag en ökad efterfrågan på både den lite bredare digitala kompetensen och den mer specifika digitala spetskompetensen. Detta gäller i princip alla branscher och arbetsmarknader, men på olika sätt. Den digitala kompetensen är alltså en strategisk faktor för ekonomisk tillväxt, medan begränsad digital kompetens är ett av flera hinder för digital transformation. Vad som anses vara digital kompetens och hur det påverkar den egna verksamheten skiljer sig åt, till exempel när digitala verktyg används i verksamheten ser man det inte som digital kompetens utan bara sådant man gör. Här framgick det också tydligt att företagen relativt enkelt kan beskriva sina behov på ett mer övergripande och hur de vill ta till sig ny kunskap medan det för många är svårare att bli konkret och beskriva exakt vilken typ av kompetens som behövs.

- Resultaten i behovsanalysen bekräftade det flera av parterna i projektet hade haft som magkänsla tidigare och det är alltid bra att veta att det vi tror också är faktabaserat. Resultaten visar också tydligt hur komplex frågorna om kompetensbehov är att arbeta med och hur svårt det är för företagen att sätta ord på det samt kvantifiera (särskilt för de lite mindre) samtidigt som finansiering och resurstilldelning många gånger är direkt kopplade till faktiska behov hos företagen, reflekterar Elin Gunnarsson, projektledare för projektet.

Som ett andra steg förankrades behovsanalysen med SMF, större företag, offentlig sektor, utbildningsanordnare och främjarorganisationer både inom Kronoberg och utanför. Förankringen visar tydligt att situationen i Kronobergs län inte är unik utan liknande behov, skillnader och likheter mellan branscher osv är generellt i Sverige. Många företag vill framförallt lära sig i vardagen dels genom ett kontinuerligt lärande medan man tar sig an och förbättrar arbetssätt, utveckling av organisationen som helhet men också via nätverk och utbyten med andra som är intresserade av liknande frågor. Goda exempel och inspiration bidrar till att fler ser nya möjligheter och vågar ta steget till att bli mer digitala. Lärdomarna resulterade i tre rapporter: Två lite kortare Goda exempel - goda exempel på hur företag och andra aktörer arbetar med att främja digital kompetens och spetskompetens samt Konsten att utveckla digital kompetens och spetskompetens samt den längre rapporten Att bygga upp digital kompetens och spetskompetens i små och medelstora företag: Utmaningar och möjligheter.

- Även om projektet inte resulterat i så specifika kompetensbehov som vissa kanske hade hoppats på, så ser åtminstone vi som arbetar inom datavetenskap med det livslånga lärandet resultaten som oerhört värdefulla. Vi har tagit till oss resultaten och applicerar särskilt lärandeformer som uppskattas och efterfrågas i våra olika projekt, aktiviteter och erbjudanden gentemot företag. Vi erbjuder till exempel en rad olika nätverk såsom Kompetenssamverkan IT och EA Sydost, lärande i praktiken genom pilotcase och workshops i projekten IoT Lab för SMF 2.0 och HPC för SMF och tar med oss övrigt in i arbetet med att utveckla kurser för yrkesverksamma inom satsningen Smart Industri, berättar Diana Unander, forsknings- och projektkoordinator på institutionen för datavetenskap och medieteknik.

Alla rapporter som producerats under projektets gång finns både att ladda ner och vi skickar gärna över tryckta exemplar om intresse finns. Även om projektet i sig är slut så är vi som arbetat inom projektet öppna för att komma ut och presentera rapporterna och våra resultat, så tveka inte att höra av er.

Länk till projektsidan: https://lnu.se/forskning/forskningsprojekt/projekt-digital-kompetens-och-spetskompetens-i-kronoberg/