Sandby borg

Första DNA-analyserna ger en tydligare bild av offren i Sandby borg

Huvudsakligen män och inga nära släktband. Det är några av resultaten från de första DNA-analyserna av individer från massakern i Sandby borg på Öland på 400-talet. Undersökningen är en av delarna i en stor studie om utvecklingen av Skandinaviens genetik, från Romartiden och framåt.

De arkeologiska undersökningarna av Sandby borg på Öland har genererat stort intresse de senaste åren. Nu publiceras för första gången DNA-analyser av skelett från individer som hittats i borgen.

Analyserna ingår i en stor internationell studie om utvecklingen av den skandinaviska genpoolen under de senaste 2000 åren. Studien leddes av Stockholms universitet och innefattar forskare från bland annat Linnéuniversitetet och Kalmar Läns Museum. I studien ingår analyser av skelettdelar från flera arkeologiska platser, däribland Sandby borg på 400-talet och även regalskeppet Kronan, som förliste 1676. Läs mer om DNA-studien i faktarutan längre ner.

Nu är det bekräftat med DNA-analys att det är en kvinna.

Ludvig Papmehl-Dufay, arkeologiforskare

Åtta män och en kvinna

När det gäller materialet från Sandby borg analyserade forskarna skelettdelar från femton individer. Den enklaste genetiska analysen som kväver minst DNA är könsbestämningen, och den kunde genomföras på nio av individerna. Resultatet visade att av dessa nio fanns det åtta biologiska män och en biologisk kvinna.

– Vi visste sedan tidigare att det var många män bland de döda. Men det fanns ett skelett som vi var osäkra på. Nu är det bekräftat med DNA-analys att det är en kvinna, säger arkeologiforskaren Ludvig Papmehl-Dufay.

– Det är svårt att dra några slutsatser. Än så länge ser det ju ut som att det är mest män och pojkar bland de döda. Men det kan också vara en slump, vi har bara grävt ut 10% av borgen. Det kan så klart ha funnits kvinnor någon annanstans i borgen, säger Ludvig.

Inga nära släktingar

Sju av individerna innehöll så pass mycket DNA att mer ingående genetiska analyser gick att genomföra. Analysen visade till exempel att individerna inte hade några nära släktband.

– De var inte nära släkt. Inte syskon, kusiner eller far/son. Men man ska inte dra för stora växlar på det eftersom stickprovet är så litet. Det kan mycket väl ha funnits släktskap inom borgen, även om vi inte ser det bland de här sju slumpvis utvalda proverna, säger Ludvig.

Genetiskt ursprung i södra Skandinavien

Analysen visade också att individerna hade sitt genetiska ursprung lokalt eller regionalt i södra Skandinavien. Forskarna kunde se det genom att jämföra DNA från individerna i Sandby Borg med DNA från moderna skandinaver. Utöver mänskligt DNA kunde de även påvisa bakteriellt DNA, eftersom en av de undersökta varit smittad av difteri.

Bra representanter för 400-talets skandinaver

Ludvig menar att skelettmaterialet från Sandby borg är extra värdefullt eftersom personerna inte är begravda eller kremerade, utan bara lämnade.

– De här individerna representerar den tidens Skandinaver närmare än individer som vi analyserat från gravar.

Regalskeppet Kronan

Från regalskeppet Kronan gjorde forskarna DNA-analyser av tolv individer. Av dessa tolv var samtliga män. Inte heller här hittades några nära släktband. Dessa tolv besättningsmän fördelar sig över hela det som då var svenska riket; sydsverige, Mälardalen, Norrland, Finland och Baltikum. De representerar hela det landområde som 1676 var Sverige.

Arbetet med DNA-analyser av skelett från Sandby borg och Kronan fortsätter. Under de kommande åren hoppas forskarna kunna presentera fler resultat från undersökningarna.

Fakta om DNA-studien (där analysmaterialet från Sandby borg är en av delarna)


Titel:
“The genetic history of Scandinavia from the Roman Iron Age to the present”.
Leddes av: Ricardo Rodríguez Varela och Anders Götherström från Stockholms universitet, tillsammans med företaget Decode på Island. Anders Götherström är även affilierad forskare vid Linnéuniversitetet.
Publicerad i: den vetenskapliga tidskriften Cell

I studien har utvecklingen av den skandinaviska genpoolen under de senaste 2000 åren undersökts. I arbetet förlitade sig forskarna på historisk och förhistorisk arvsmassa (genom) från material som grävts ut i Skandinavien. Dessa genom jämfördes med genomiska data från 16 638 samtida skandinaver.

Studien visar bland annat att den genetiska variationen ökade under vikingatiden, vilket tyder på att inflyttningen till Skandinavien var särskilt intensiv under denna period.

Läs nyhet från Stockholms universitet
Läs artikeln i tidsskriften Cell