Blir det krig i Sverige? Frågor och svar om kriget i Ukraina
Det är ett år sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina. Med anledningen av årsdagen kunde Linnéuniversitetets följare i sociala medier ställa frågor till statsvetaren Patric Lindgren om den pågående konflikten. Här har vi samlat alla frågor som han svarade på.
Hur stor är risken att andra länder såsom USA blandar sig i och skickar soldater till Ukraina?
Det finns flera risker, att andra länder blir inblandade på respektive sida, där såväl misstag som strategiska överväganden kan leda dit. Exempelvis kan Belarus och Polen komma att bli närmare inblandade, men just nu ligger det inte så nära till hands, men läget kan ändra sig snabbt.
Kommer det att införas fler sanktioner mot Ryssland?
Det kan inte uteslutas, och skulle kunna röra sig om ytterligare sanktioner mot rysk export och import, liksom mot utresande för fler ryska medborgare. Vilka effekter som kan uppnås av ytterligare sanktioner, och kostnader för dem, är förstås svåra att bedöma i förväg.
Vilken är den mest troliga lösningen på konflikten enligt dig?
Det är svårt att göra en sannolikhetsanalys. Mycket kommer att bero på hur respektive sidas offensiva planer kan utveckla sig längre fram i vår, och hur snabbt som Västs stöd med tyngre materiel till Ukraina kan få verklig betydelse. Mycket beror på om det är den ukrainska eller den ryska sidan som operativt och logistiskt kulminerar först i sina respektive förmågor.
Tror du att det kommer att bli krig i Sverige?
Så länge som Ryssland är engagerat i Ukraina så har man begränsade möjligheter till större offensiver i Östersjöområdet. Det kan förstås inte uteslutas att mindre aktioner kan utföras, främst med flyg- eller sjöstridskrafter, mot något land i vår del av världen. Hotet mot bland annat Sverige kan dock öka betydligt när kriget i Ukraina en dag är över och Ryssland får möjligheter att återhämta och återupprusta.
Med tanke på tidsförhållandena är det svårt att spå om eventuella krigshandlingar i, eller i närheten av, Sverige, men många bedömare anser att riskerna ökar på längre sikt.
Vad är Rysslands mål, kortsiktigt och långsiktigt?
Det är oklart vilka mål Ryssland har på kort sikt. Förslag har framkastats om att erövra delar av Ukraina, eller möjligen hela landet, men vi vet inte. Det är heller inte säkert att det har varit helt klart från början, utan kan ha varit variabelt efter hur kriget har gått.
På längre sikt är det litet tydligare, där det förefaller som om ett återupprättande av en dominerande stormaktsställning är ett avgörande mål. Riktigt hur långt en sådan ambition sträcker sig är däremot osäkert, om det t ex även innefattar Belarus och Moldavien, vilket inte kan uteslutas.
Tar kriget slut ifall Putin eller Zelensky avlider?
Inte nödvändigtvis. Något kan det förstås bero på hur respektive ledare avlider, men det är inte omöjligt att kriget fortsätter med ny ledare. Man får nog inte fästa för mycket hopp om att en ny ledare i Ryssland blir fredligare - det kan bli tvärtom.
Vilka förser Ryssland med pengar och vapen?
Fortfarande får Ryssland intäkter från försäljning av framför allt råvaror. Långt ifrån alla länder har infört sanktioner. Exempelvis säljer Ryssland betydande mängder järn till Indien. När det gäller vapen, så har Ryssland haft tämligen stora lager av krigsmateriel, framför allt av litet äldre årgångar. Hur mycket som är förbrukat i Ukraina är förstås osäkert, och våren kommer säkert att visa mer om detta och vad som återstår. En kritisk faktor är ammunitionstillgången, särskilt till tyngre vapen.
Mer information:
Linnéuniversitetets samlade information med anledning av Rysslands invasion av Ukraina finns tillgänglig här.