Hur utvecklas kriget mellan Israel och Hamas? Frågor och svar om konflikten
Här svarar Anders Persson, mellanösternexpert, på frågor om kriget mellan Israel och Hamas från Linnéuniversitetets följare i sociala medier.
Varför valde Hamas att attackera Israel just nu?
– Israel togs fullständigt på sängen av det här militära angreppet. Hamas har motiverat attacken med att de vill skydda de heliga platserna i Jerusalem och att detta är starten för att få slut på vad Hamas kallar den sista ockupationsmakten i världen. Jag ser det här som ett sätt för Hamas att starta krig mot Israel för att försöka förstöra staten Israel, kanske med hjälp av andra aktörer i regionen såsom Hizbollah i Libanon, som Hamas hoppas ska gå med i det här kriget, säger Anders Persson.
Vilka resurser har Hamas att stå emot Israel?
– Hamas har åtminstone före det här angreppet omkring 30 000 stridande eller terrorister beroende på hur man väljer att beskriva dem. Sedan har man ett omfattande tunnelsystem i Gaza där logistik finns och åtminstone delar av gisslan förefaller finnas. Det gör att Hamas kan vända terrängen till sin fördel genom att minera de här tunnlarna och använda prickskyttar, vägbomber eller annat mot Israel. Även om Israel är överlägsna i styrka, teknologi, eldkraft och så vidare så har Hamas en del taktiska fördelar om det blir gatustrider i Gaza eller ännu mer vid strider i tunnlar under Gaza.
Hur länge kan kriget pågå?
– Det ser ut som en långdragen process för närvarande. Det finns också en risk att andra aktörer i regionen dras in och då går vi mot en regional konflikt som förefaller bli ännu svårare att hantera. Det här är ett nytt kapitel i Israel–Palestinakonflikten och just nu befinner vi oss i ett läge där många olika scenarion är möjliga för framtiden.
Hur tror du att det kommer att sluta?
– Det är väldigt svåranalyserat i nuläget eftersom det gäller ett rörligt mål och en dynamisk situation som hela tiden utvecklar sig. Vi vet av forskningen att krig kan ta slut antingen för att ena sidan besegrar den andra militärt, det har skett i Sri Lanka med de Tamilska tigrarna; Ryssland lyckades besegra Tjetjenien militärt och så vidare. Annars kan man tänka sig att det blir långa utdragna processer som de vi ser i Ukraina eller att det blir någon typ av eldupphör eller förhandlingslösning på sikt.
Hur har relationen mellan Israel och Palestina förändrats de senaste åren?
– Det har varit problematiska relationer under en väldigt lång tid. Vi behöver komma ihåg att Palestina är uppdelat i två områden: Gaza som styrs av Hamas och Västbanken som styrs av den palestinska myndigheten. Men vi har sett väldigt få diplomatiska initiativ de senaste åren. Donald Trump försökte men lyckades inget vidare. Han lyckades skapa fred mellan Israel och andra länder, men inte mellan Israel och Palestina. Biden har inte gjort så mycket diplomatiskt i den här konflikten hittills.
Hur kan det politiska stödet till Israel påverkas av en markinvasion av Gaza?
– Fram till nu har vi sett ett stort stöd till Israel framför allt hos länderna i Europa och USA. Men det kan ändras om Israel genomför en markinvasion och ifall den leder till ett stort civilt lidande i Gaza. Vi ser redan nu många röster som ropar på Israel att man måste strida enligt internationell rätt och tillåta att förnödenheter kommer in till Gaza. Så vi ser ett komplicerat diplomatiskt spel vid sidan om det militära.
Hur ser möjligheten för en fredlig lösning ut i nuläget?
– Det är väldigt svårt att se fred när man är mitt uppe i ett krig. Vi vet av historien att de flesta krigen tar slut någon gång och det lär ju även det här kriget göra. Tittar man på det stora kriget som kallas Oktoberkriget 1973 så var det ett otroligt blodigt krig. USA och dåvarande Sovjetunionen var inblandat och det var hot och tal om användning av kärnvapen och så vidare. Kriget tog ju slut och några år senare ledde det till fred mellan Israel och Egypten. Alla typer av scenarion är ju möjliga för framtiden, både katastrofscenarion och mer positiva scenario.
Hur har omvärlden reagerat hittills?
– Omvärlden har reagerat väldigt starkt. Israel–Palestina-konflikten har en förmåga att engagera väldigt många länder, men också att spilla över till andra länder och orsaka politiskt käbbel och demonstrationer för och emot olika aktörer på ett sätt som ingen annan konflikt i världen har. Det är en unik konflikt i det avseendet.
Hur troligt är det att fler länder går med i kriget?
– Det finns en påtaglig risk att kriget kan sprida sig. Vi ska också ha i åtanke att om Israel går för hårt fram i Gaza så riskerar det att öppna upp nya fronter, till exempel med Hizbollah i Libanon. Vi ser där redan nu att det har varit oroligt med beskjutningar från båda sidor av gränsen. Man kan även tänka sig att andra länder drar sig in, Syrien eller olika grupper som finns i Syrien; Iran eller Irak. Israel riskerar även i förlängningen att äventyra sina fredsavtal med Jordanien och Egypten ifall det här utvecklar sig riktigt illa. Plus att det kan leda till oroligheter inne i Israel, i västra Jerusalem eller på Västbanken. Så vi talar om 8–10 potentiella andra fronter som kan dras in.
Mer information:
Läs mer om Anders Persson och hans forskningsområde: "Anders Persson – forskaren vars hjärta stannade kvar i Mellanöstern"