lärare, kille och tjej framme vid "vita tavlan"

Framgångsrik eller förödmjukad? Nyanländas upplevelser av gymnasiet är komplexa

Många nyanlända upplever sig på olika sätt exkluderade i gymnasieskolan. Det visar en ny studie med syfte att skaffa nya kunskaper om interkulturalism, etnicitet och flerspråkighet i gymnasiesammanhang.

I en ny studie har forskarna Hennie Kesak och Goran Basic vid Linnéuniversitetet undersökt relationen mellan nyanlända elever och lärare och gymnasieskolor. De har studerat dokument, suttit med på lektioner, samt intervjuat 15 elever i gymnasieåldern som nyligen anlänt till Sverige.

Målet har varit att skaffa nya kunskaper om interkulturalism, etnicitet och flerspråkighet i gymnasiet. Ett viktigt syfte, då en granskning gjord av Skolinspektionen för några år sedan visade att många gymnasier inte lyckas möta de behov av utbildning som nyanlända elever har. Likaså att eleverna inte får det stöd de behöver.

– Vår analys visar att en distans skapas och återskapas i flödet mellan de nyanlända eleverna och gymnasiet. Detta sker skriftligt, från skolorna i form av kursplaner, scheman, prov etcetera. Det sker också muntligt, i sammanhang vi observerat och i situationer vi fått återberättade av elever, säger Goran Basic.

Olika mål och krav

I artikeln lyfter forskarna bland annat ett dokument som tar upp två övergripande mål för nyanlända elever. Det ena är det pedagogiska målet och det andra att förankra de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Underförstått, menar de, att aktualisering av det svenska samhället i dokumentet medför även aktualisering av till exempelvis ett afghanskt, syrianskt eller iranskt samhälle.

Det ställs även krav på såväl eleven som förälder eller förmyndare att följa regler som för nyanlända inte är självklara, då de just anlänt till ett för dem kulturellt okänt land. I ett dokument framträder exempelvis ett starkt ”vi” (skolan) och ett svagare ”du/ni” som förväntas följa och respektera den normativa ordningen.

Framgångsrik eller förödmjukad

Eleverna har olika och föränderliga socialpedagogiska identiteter. En nyanländ elev kan representeras som en engagerad och motiverad och därmed framgångsrik elev, som utvecklas utifrån en socialpedagogisk synvinkel. Men även som en av olika anledningar förödmjukad, uppgiven och utestängd elev.

Elever kan använda etniska markörer då de berättar om olika situationer i klassrummet. Det skapar en självbild som förödmjukad, genom att eleven tar avstånd från läraren och jämför sig med mer väletablerade elever i en mer normal klass, visar forskarnas observationer och intervjuer.

– Denna känsla av offer som vi mött skapar och återskapar en bild av en missgynnad elev. Effekten av detta är sannolikt en negativ inverkan på gymnasieskolans mål att inkludera och integrera nyanlända elever i skolsamhället och samhället i stort, menar Hennie Kesak.

Mer information