Sammanklippta porträttbilder på forskarna på listan mot gul bakgrund

Fyra forskare vid Linnéuniversitetet tar plats på IVAs 100-lista

I dag presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista med forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att komma till nytta genom kommersialisering, affärsutveckling eller samhällspåverkan. Linnéuniversitetet har tre forskningsprojekt med på listan och är delaktiga i ett fjärde. Årets lista lyfter forskning som adresserar teknik i mänsklighetens tjänst inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap.

På bilden från vänster: Douglas Brommesson, Mauro Caporuscio, Angelos Chatzimparmpas och Thomas Bader.

100-listan tas fram av IVA-projektet Research2Business, som verkar för att Sverige ska vara ledande på att omvandla akademisk forskning, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. Urvalskommittén består av drygt 40 kvalificerade personer ur IVAs breda nätverk av representanter från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Projektet drivs i samarbete med Vinnova, PRV, Teknikföretagen, Svenskt Näringsliv, KK-stiftelsen, Almi och Sveriges högskolor och universitet.

– Vi är väldigt stolta. Det är ett viktigt erkännande för oss som forskare och en kvalitetsstämpel på vår forskning, säger Mauro Caporuscio, professor vid institutionen för datavetenskap och medieteknik.

Hållbara och innovativa organisationer

Tillsammans med forskarkollegorna Diego Perez Palacin, Farid Edrisi och Samuele Giussani driver Mauro Caporuscio forskningsprojektet ALADINO. I projektet utvecklar de metoder och verktyg för modellering, utvärdering och utveckling av digitala tvillingar av organisationer. En digital tvilling är en exakt virtuell representation av organisationen som bland annat hjälper till att optimera processer och öka innovationskraften, för att organisationerna ska bli mer hållbara.

­– Vi vill fortsätta att utveckla vårt arbete och en plats på listan kan göra det lättare för oss att synas och hitta nya organisationer att samarbeta med, menar Mauro Caporuscio.

Minska koldioxidavtrycket vid träbyggen

Thomas Bader, professor vid institutionen för byggteknik, har också en plats på listan med ett forskningsprojekt om att utveckla tekniken för korslimmat trä. Målet är att öka konkurrenskraften för korslimmat trä som framtidens hållbara konstruktionsmaterial och därmed bidra till en grön omvandling av byggbranschen.

­– Vi är många som samverkat inom projektet och det betyder mycket att vi, genom en plats på listan, får möjlighet att sprida kunskapen. Vi är inne i slutfasen och ser många resultat som kan komma träbyggnadsbranschen till nytta, säger projektledaren Thomas Bader.

Förstå och lita på automatiserade beslut

För forskaren Angelos Chatzimparmpas var IVAs fokusområden träffsäkra gällande hans forskningsprojekt om att förenkla hanteringen av algoritmer så att mänskliga experter kan förstå och utvärdera dem – till exempel hur artificiell intelligens (AI) fungerar och vad AI baserar sina beslut på. Tillsammans med kollegor har han tagit fram ett digitalt verktyg som nu är tillgängligt världen över för att förklara och visualisera maskininlärning. De har också designat ett flertal visuella, analytiska förhållningssätt som gör det möjligt för maskininlärningsexperter att förbättra arbetsflödet.

– Att vara med på 100-listan tyder på både erkännande och uppskattning av min forskning och visar på hur viktigt det är att kunna förklara och lita på processer mellan människor och maskiner. Det finns stor potential att min forskning kan påverka både akademin och mer affärsinriktad verksamhet, säger Angelos Chatzimparmpas.

Förutsättningar för ett modernt civilt försvar

För att undersöka komplexa förutsättningar och lägga en grund för hur det svenska civila försvaret kan utformas har forskare vid Lunds universitet gått samman med Linnéuniversitetets forskare Douglas Brommesson. I forskningsprojektet har de analyserat förutsättningarna på tre nivåer – medborgarnivå, förvaltningsnivå och internationell nivå. Bland annat har de studerat medborgares förtroende till myndigheters krisberedskap och hur covid 19-pandemin påverkade medborgarnas åsikter om legitimitet och ansvar.

– Jag är glad att vi som samhällsvetare blir uppmärksammade av IVA. Det visar att gränserna mellan olika vetenskapsområden inte alltid behöver vara så strikta och att det finns potential för ett fruktbart samarbete mellan teknologer och samhällsvetare, säger Douglas Brommesson, professor vid institutionen för statsvetenskap.

Precis som de andra forskarna ser Douglas Brommesson nu fler möjligheter att knyta värdefulla kontakter:

– Jag hoppas att medverkan på listan kan ge oss möjlighet att bygga samverkan med näringsliv, andra forskare och olika aktörer som har ett intresse för civilt försvar och krisberedskap.

Läs mer om forskningsprojekten

Se hela årets 100-lista här.