Forskaren Jonas Ewald om debattinlägg som kritiserar regeringens stopp av finansiering av utvecklingsforskning
I ett gemensamt debattinlägg riktar 606 forskare skarp kritik mot regeringen som snabbstoppat finansieringen av utvecklingsforskning som finansierats via Sida.
– Det finns många globala aspekter på utvecklingsforskningen som vi nu riskerar att tappa, säger Jonas Evald, en av flera forskare vid Linnéuniversitetet som skrivit under debattinlägget.
Beslutet bedöms få konsekvenser inte enbart för svensk forskning utan också för näringslivet och möjligheterna till global hållbar utveckling.
Med anledning av detta publicerar de idag ett debattinlägg på Aftonbladets webbplats. Ungefär 600 svenska forskare har skrivit under debattinlägget, flera av dem finns vid Linnéuniversitetet.
Flera forskare verksamma vid Linnéuniversitetet står bakom debattinlägget. En av dem är Jonas Ewald, freds- och utvecklingsforskning, vid institutionen för samhällsstudier. Han vill lyfta fram några saker vad gäller regeringens beslut.
– Det första är hur beslutet gick till. Snabbt och utan konsultation eller debatt väljer de att avbryta en pågående utlysning dagen innan midsommar. Jag och många med mig har arbetat flera veckor med sina ansökningar, vilket nu är bortkastad tid.
– Men det är inte den värsta effekten. Det finns många globala aspekter på utvecklingsforskningen som vi nu riskerar att tappa, säger Jonas. Den har betydelse för global hälsa genom till exempel malariaforskning. Ett annat gemensamt fält är forskningen om klimatförändringarna och dess betydelse för utvecklingen framöver.
– Det är inte bara i Ukraina pågår krig, det finns krig och konflikter även i fattiga länder. Det pågår i Demokratiska republiken Kongo, Mali, Sudan, Somalia, Afghanistan och om de inte hanteras skapar det inte bara fattigdom i krigsdrabbade områden, utan riskerar även att spilla över till Europa och Sverige. Självklart ska vi bidra till återuppbyggnad av Ukraina, men det är verkligen olyckligt om det ska betalas genom minskat bistånd till de fattigaste och andra krigsdrabbade länder. Vi har råd med bägge delar.
– Med en inkluderande politik skulle vi kunna få en utveckling i till exempel Afrika som bidrar till stabilitet, även för Sverige och Europa. Det skapar också en marknad för svenska investeringar, handel och andra samarbeten. Lyckas vi inte med det kommer flyktingströmmarna fortsätta.
– Forskningsbiståndet har också bidragit till att öka och förbättra kvaliteten på utbildningarna och universiteten i Afrika. Det bidrar till att skapa kompetens och kapacitet i det globala syd, inte minst i Afrika, vilket snabbar upp den ekonomiska utvecklingen. Men det ger även höjd kvalitet på vår utbildning och forskning när våra studenter, lärare och forskare kan delta i utbyten och samarbeten, och ta med sig nya kunskaper och erfarenheter tillbaka till Linnéuniversitetet.
– Det tar tid att lära sig att förstå en situation i ett land långt borta med en helt annan kultur. Det tar tid att bygga upp samarbeten och forskningsmiljöer som fungerar, både i Sverige och i det globala syd. Nu riskerar det arbetet att raseras.
– Stoppande av stödet till utvecklingsforskning bidrar också till att Sveriges anseende och roll i det internationella samhället riskerar att skadas, avslutar Jonas Ewald.
Mer information:
Gemensam skrivelse från Sveriges universitets- och högskoleförbund: "Skrivelse till regeringen angående indragna medel till utvecklingsforskning"