Händer som visar gester

Kan gester göra det lättare att lära sig svåra svenska språkljud?

”Vila” eller ”villa”? För den som studerar svenska är vissa uttalsskillnader svåra att lära sig. Nu ska forskare undersöka om gester i undervisningen kan förtydliga uttalet. Projektet har fått 5 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Språklärare använder ibland olika kroppsrörelser och gester för att förklara svenskt uttal. Om vi tar exemplet ”vila” och ”villa”, så kan en utdragen handrörelse visa på det långa vokalljudet i ”vila”, medan två korta handklapp kan illustrera rytmen i ordet ”villa”. Ett annat exempel är att visa hur läpparna formar sig när man säger olika vokaler. Är det rundade läppar, som i ”u”, eller en öppen bred mun, som i ”e”?

Men vilken effekt har egentligen sådana gester i uttalsundervisningen? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt. Tidigare studier har visat att gester kan ha positiva effekter. Men dessa studier har handlat om andra språk än svenska och har mestadels genomförts i labbmiljö.

För den som lär sig svenska är rätt betoning och rätt längd på ljuden särskilt viktiga för förståelse och lyssnarvänlighet.

Gilbert Ambrazaitis

Projekt: ”Swedish embodied pronunciation training"
Tidsperiod: 2023-2027
Ett samarbete mellan: Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Radboud University och University of East Anglia

I det nya forskningsprojektet ska man i stället göra undersökningar i verklig klassrumsmiljö, i kurser där utländska studenter lär sig svenska. Vissa studenter kommer få undervisning i uttal med hjälp av gester, andra inte. För att se effekten av gesterna, testas studenternas uttal och deras uppfattning av uttalet både före och efter kursen. Resultaten kommer att jämföras med en undersökning i labbmiljö, där studenter enskilt får se filmer där lärare förklarar uttal, med eller utan gester. I labbet görs även en ögonrörelsemätning, för att se hur studenterna bearbetar språkljuden.

Y och I är ganska lika

Studien fokuserar på två svenska språkfenomen som är en utmaning för många. Det ena är skillnaden i uttalet mellan vokalerna ”Y” och ”I”, två ljud som ligger ganska nära varandra och som kan vara svåra att höra skillnad på. Dessutom är y-ljudet inte är så vanligt i andra språk, vilket gör det svårt att lära sig. Det andra handlar om att veta vilket ljud som är långt respektive kort, som i ”vila” och ”villa”, eller i ”mata” och ”matta”.

– För den som lär sig svenska är rätt betoning och rätt längd på ljuden särskilt viktiga för förståelse och lyssnarvänlighet. Det gör att talet blir begripligt, även om man har en brytning på ett annat språk, säger Gilbert Ambrazaitis, projektledare.

Doktorandtjänst

Arbetet kommer i huvudsak att genomföras av en doktorand med placering på Linnéuniversitetet. I projektgruppen ingår även fyra andra forskare, däribland Gilbert Ambrazaitis.

– Vi behöver forskning för att veta vilken effekt gester i uttalsundervisningen har. Om vi vet att det fungerar bra, är det enklare att argumentera för att ha med det i undervisningen. På så vis kommer den här forskningen vara till direkt nytta för utvecklingen av uttalsundervisningen.

Jobbannons: Doktorand i svenska språket