Nytt forskningscenter granskar kriminalpolitiska reformer

Vilken effekt har egentligen reformer som införs för att minska brottsligheten? Kostar de mer än de ger? Detta ska ett antal kriminologer och nationalekonomer i det nystartade Svenska kriminalpolitiska laboratoriet studera.

Centret består av forskare från Linnéuniversitetet och Stockholms universitet, som också kommer att samverka med forskare vid Harvard University, London School of Economics och Paris School of Economics.

Följa individer som dömts i domstol

För att få svar på frågorna använder de sig av stora mängder registerdata, ur till exempel Belastningsregistret. Med hjälp av datan kan de exempelvis följa vad som händer med individer som har blivit dömda i domstol under de senaste decennierna, och se i vilken grad de som fått ett strängare straff på grund av en reform återfaller i brott eller inte. De kan också se vad som händer med brottsligheten i ett område efter det att en viss reform genomförts. Målet med centret är att informera beslutsfattare om vilken kriminalpolitik som är optimal för att bekämpa brott.

– Vi har lång erfarenhet av att arbeta med stora mängder registerbaserade data, med en inriktning mot just kriminalpolitik. Denna typ av kvantitativ brottsforskning har historiskt sett varit relativt begränsad i Sverige. Och vi har bra kompetens att studera så kallade orsakssamband, alltså att renodla effekten av till exempel en reform som införs, säger Hans Grönqvist, projektledare och professor i nationalekonomi.

Leder fotboja till minskad brottslighet?

En av reformerna som forskarna ska studera är effekten av användningen av fotboja. Reformen infördes under 1990-talet som ett sätt att minska de höga kostnaderna för fängelse. Genom att studera registerdata kan forskarna följa de som dömts till fotboja och se vilka som återfaller i brott, och även se hur det går för dem på arbetsmarknaden och deras möjligheter till rehabilitering.

Ett annat tema är vilken effekt de senaste årens ökade antal poliser haft på brottsligheten. Med hjälp av registerdata kan forskarna följa var de nyutexaminerade poliserna får jobb och se i vilken grad detta har påverkat brottsligheten i det området.

– Fördelen med att studera registerdata är att man kan få uppskattningar som kan översättas till kostnader och intäkter. Och därmed få svar på frågan: innebär en viss reform en så pass stor minskning av brottsligheten, eller förbättringar på till exempel arbetsmarknaden, att det väger upp kostanden för reformen? säger Hans Grönqvist.

– Resultatet av våra undersökningar kommer att kunna hjälpa beslutsfattare att se vilka reformer som har fungerat, respektive inte fungerat, säger Hans Grönqvist.

Kontakt: Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi, 070-243 97 75, hans.gronqvist@lnu.se