Lärarstudenters uppsatser hyllades i Kalmar och i Växjö, 1 juni 2023
Den 1 juni genomfördes populärvetenskapliga presentationer av uppsatser som har skrivits inom grundlärarprogrammet i Kalmar och Växjö.
Studenter från inriktningarna fritidshem, årskurs F–3 och årskurs 4–6 presenterade sina utvecklingsinriktade/praktiknära examensarbeten den 1 juni både i Kalmar och i Växjö. Områden som behandlades var svenskämnets didaktik, matematikdidaktik, samhällsorienterade ämnen, naturorienterade ämnen, teknik, engelska samt det fritidspedagogiska området.
Prisbelönta arbeten i Kalmar
Fritidshem
Motivering: Genom aktionsforskning har författarna studerat samlärandet när fritidshemselever har skapat digitala animeringar. Det digitala lärandet har även bidragit till att eleverna utvecklat ett lärande av mjuka förmågor såsom kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete i grupp. Detta kompletterande arbetssätt med att skapa berättelser i Puppet Pals är ett utmärkt exempel på hur fritidshemmet kan komplettera skolans undervisning. Arbetet visar att digitala lekplatser har en positiv inverkan på elevernas sociala och kommunikativa förmågor. Detta verksamhetsnära arbete bidrar till att lärarna på fritidshemmet tillsammans med eleverna kan få berättandet i Puppet Pals att leva vidare.
Arbetet vinner pris tack vare att det har hög tillämpbarhet och kan utveckla elevernas multimodala lärande och samarbetsförmåga!
Titel: “Det kommer bli helt kaos, en karaktär är en gubbe. Jag förstår jättemycket”. Ett utvecklingsinriktat arbete som syftar till att utveckla arbetssätt med digitala verktyg på fritidshemmet.
Författare: Maria Christiansson och Richard Cristescu.
Årskurs F–3
Motivering: Ett tydligt, lättläst och viktigt arbete som man gladeligen lägger ut i personalrummet för att belysa vikten av det laborativa arbetet i undervisningen. Författarna har en gedigen forskningsbakgrund som de lutar sig mot i sin undersökning. En studie som inte bara är intressant för de som undervisar i ämnet matematik, utan för de flesta lärare då arbetssättet kan implementeras i ett flertal andra ämnen. Författarna belyser vikten av kreativt material som en av de stora byggstenarna i elevers lärande.
Studien avslutas med tankar om vidare forskning: “I framtiden skulle vidare forskning kunna fokusera på att undersöka om undervisning som ger möjlighet till kreativa resonemang kan motverka matteångest och öka motivationen för matematiken.”
Titel: Hur resonerar elever egentligen? En kvalitativ studie om användningen av kreativa och imitativa resonemang hos elever i årskurs 3 vid arbete med rika problem.
Författare: Filippa Undestam och Maja Bernhardsson.
Årskurs 4–6
Motivering: Arbetet vi har valt bidrar till ökat samarbete mellan kollegor, mellan elever och har även ett framåtsyftande perspektiv. För att ett arbete ska anses vara praktiknära bör det kunna överföras till flera av skolans ämne, vara användbart under mer än ett stadie och verktygen ska vara synliga. Detta arbete når dessa kriterier med råge.
Författarna visar att kooperativa lärandestrukturer, i kombination med boksamtal, bidrar till större engagemang hos eleverna. Lärarnas inställning till metoden Kooperativt lärande är viktig och den kommer både inifrån och med hjälp av ledning och struktur. Har lärarna varit delaktiga i processen eller ej.
Metoden som används är gedigen och anses vara väl tilltagen, vilket författarna tydligt uppmärksammar i sin analys. Vårdnadshavarnas delaktighet ger arbetet en annan synvinkel som skulle kunna vara något att fånga upp i en eventuell tredje aktionsforskningsstudie.
Titel: ”För mig veterligen finns det ingen pedagogik som är den bästa i världen”. En aktionsforskningsstudie om hur svensklärare uppfattar sin undervisningspraktik när de kombinerar boksamtal med kooperativt lärande.
Författare: Emma Carlsson, Ewa-Leena Stenfelt och Jessica Truong.
Prisbelönta arbeten i Växjö
Fritidshem
Motivering: Detta är ett välskrivet arbete som lyfter det komplexa uppdraget som lärare i fritidshem. Arbetet synliggör den varierande verkligheten inom fritidshemsyrket. I undersökningen kom det fram att lärare i fritidshem anser att deras kompetenser inte nyttjas under skoltiden. Det märks att författarna haft en fot i verksamheten och en i teorin genom att lyfta denna fråga som berör hela yrkeskategorin. Tack för att ni har gett oss kött på benen och lyft fram fakta som kan hjälpa lärare i fritidshem i framtiden.
Titel: "Hur nyttjas fritidshemslärares kompetens under skoltid?" En kvantitativ studie om fritidshemslärares uppfattningar om hur skolan tar tillvara deras kompetens under skoltid.
Författare: Amanda Klingborg & Andreas Johannesson.
Årskurs F–3
Motivering: God taluppfattning är en viktig byggsten i elevers utveckling av ett rikt matematiskt tänkande. Det behövs för att kunna delta på ett demokratiskt sätt i framtidens samhälle. Författarna och studien visar på ett tydligt sätt hur betydelsefullt det är för elever att få samma innehåll av lärande presenterad på många olika sätt. Detta för att förebygga kritiska moment och på så vis utveckla central kunskap som underhåller och ger varje elev bra förutsättningar för att skapa en god taluppfattning, vilket kan underlätta deras framtida inlärning av matematik.
Författarna belyser också en viktig aspekt att många lärportaler, bedömningsmaterial och läromedelsböcker framställer ett lärandeinnehåll (i det här fallet tallinjer) på ett statiskt och liknande sätt i samtliga medier. Det är viktig kunskap som behöver diskuteras mycket ute på fältet; om hur vi skulle kunna förändra det; så att fler elever kan ta till sig central kunskap i gällande ämne.
Titel: ”Det är svårt när det inte ser ut som vanligt” – en empirisk studie om kritiska aspekter av tallinjen.
Författare: Lidia Szczerba och Linn Persson.
Årskurs 4–6
Motivering: Det här arbetet belyser ett ständigt aktuellt område i skolan. Författaren lyfter problematiken kring programmering och att det inte finns en riktig definition av vad eleverna ska lära sig. Skribenten belyser även otydligheten kring att programmering är fördelat på både matematik och teknik och att någon tydlighet kring vem som ska göra vad inte egentligen finns. Vidare förklaras att osäkerheten kring ämnet är så stor att beroende på lärare och skola så ser undervisningens innehåll ofta helt olika ut och att man ibland förlitar sig på yttre aktörer. Programmeringens plats i ämnen och innehåll behöver utforskas och förtydligas för att bidra till en mer likvärdig undervisning i skolan. Därför är denna studie viktig och vi anser att programmering, som också författaren påpekade, inte bara är ett moment som ska checkas av. Pedagogens uppgift handlar om att utbilda och ge eleverna verktyg, varför ge dem verktyg som de inte kan omsätta i praktiken?
Titel: ”Nu programmerar vi”. Hur tekniklärare i åk 4–6 beskriver användningen av programmering.
Författare: Carl-Mikael Strand.
Mer information och kontakt
Katarina Herrlin har sedan flera år arbetat med VI-profilen (verksamhetsintegrering) som har utvecklats i Kalmar. Hösten 2020 utökades konceptet med skolor i Blekinge och Kronoberg. Under senare år har samarbetet med regionens skolor även inneburit ULF-projekt.
Här finns mer information om Linnéuniversitetets ULF-projekt (Utveckling, Lärande, Forskning)
Katarina Herrlin, lärarrepresentant i Linnéuniversitetets ULF-grupp.
katarina.herrlin@lnu.se
Stort tack till alla VI-lärare som har läst, bedömt och utsett vinnare av bästa praktiknära arbete. Tack också till Magnus Sjöstedt, skolchef Mönsterås kommun, som bidrog med fint tal och var prisutdelare i Kalmar.
Grattis till stipendiaterna och tack till alla som deltog!
Bildtext stipendiater översta bilden:
Linn Persson, Lidia Szczerba, Andreas Johannesson, Amanda Klingborg och Carl-Mikael Strand.