Många skäl till att elever på högstadiet hjälper varandra få bättre betyg

Pedagogik bakom kulisserna, eller backstage pedagogy. Så kallar Charlotta Rönn de informella sociala strategier som elever i grundskolan använder för att hjälpa varandra. Hon har i sin nya avhandling i pedagogik följt en högstadieklass under årskurs 8 och 9. I studien tar hon avstamp i elevernas perspektiv när de tar sig an formella uppgifter som deras lärare gett dem.

– Eleverna kan förklara saker för kamraterna, till exempel hur man räknar ut ett tal i matte. Men det kan också handla om att skriva en inlämningsuppgift åt en klasskamrat genom att byta datorer bakom lärarens rygg, eller genom att logga in på kamratens Google Classroom-konto och revidera hans eller hennes text.

Andra exempel är att kopiera kompisars svar på frågor och övningar, eller att dela bilder på läckta nationella prov i klassens Snapchat-grupp.

Samarbete både i läroplanen och i vardagen

Men varför hjälper eleverna varandra på dessa och liknande sätt? Skälen är flera, visar Charlotta.

– Dels finns det en formell sådan struktur i skolan. Enligt de senaste läroplanerna ska eleverna skriva texter tillsammans och ge varandra återkoppling på texter, och de har tränat på detta sedan de började skolan. Men det står inte i läroplanen hur lärarna ska bedöma de här texterna, vilket är problematiskt.

Sedan är det här en generation som redan som väldigt små har använt plattor och delat bilder och annat med varandra. Den kulturen tar de med sig in i skolan, berättar Charlotta, och hon tror att många lärare och vuxna är lite naiva vad gäller vilken effekt det får på vardagen i skolan.

Allt mer mäta, bedöma och betygsätta

– För det tredje har skolan fått ett allt större fokus på att mäta, bedöma och betygsätta. I den här skolmiljön med väldigt mycket läxor, skriftliga inlämningsuppgifter, prov och nationella prov i slutet av nian, där eleverna ständigt känner att de är bedömda och blir betygsatta … Där har de alltså redan utvecklat verktyg och informella strategier för att handskas med det här.

– Det är svårt att tänka sig att de skulle utveckla ett så stort, komplext system av många olika strategier som alla går ut på att i varierande grad mörka vad de inte kan för lärarna, om inte allt det här bedömandet och betygssättandet fanns.

Naturligtvis gör eleverna detta för att få högre betyg, men det är inte hela sanningen, menar Charlotta.

– I förlängningen är det så. Men jag tror att det i ganska stor utsträckning handlar om att de vill framstå som goda elever, och en god elev får bra betyg. Det är den bild de vill ge av sig själva för både kamrater och lärare.

Faror på flera olika plan

Farorna med de strategier som Charlotta Rönn beskriver i avhandlingen är att lärarna ger återkoppling på inlämnade texter som de tror att en enskild elev har skrivit, när det i själva verket kan vara så att flera elever har samverkat eller att en annan elev har skrivit en originaltext för sin kamrat. Och faran med det finns på flera olika plan.

– En aspekt är ju att de elever som behöver hjälp inte får den hjälp av läraren som de faktiskt behöver. Detta eftersom läraren inte vet hur just den enskilda elevens behov ser ut när det gäller grammatik, struktur och förståelse av texter och fakta.

– På ett annat plan är det en fara i att vissa elevers betyg ju inte blir rättvisa. Alla får inte betyg som motsvarar deras egentliga kunskaper, utan somliga får högre betyg.

Alla kan inte boosta sina betyg

Om alla elever hade samma tillgång till de informella nätverken och till de mer högpresterande elever som är villiga att dela med sig av sina inlämningsuppgifter eller skriva originaltexter åt andra, skulle man kunna säga att det fanns någon form av rättvisa i det. Men så är det inte, visar Charlotta Rönns forskning. Vissa kan boosta sina betyg, men inte andra.

– Elever med lägre ekonomiskt och socialt kapital missgynnas i de här informella strategierna. Det tycks också som att elevernas språkliga färdighet har en avgörande betydelse – det är svårt för någon med svenska som modersmål att skriva en originaltext för någon som kanske har ett helt annat modersmål och som gör språkliga fel i sina ordinarie texter utifrån det. I klassen jag följde såg jag också att pojkarna hade sämre tillgång till informell assistans än flickorna.

Ett svek mot elever på flera sätt

Under den tid Charlotta följde högstadieeleverna berättade eleverna att de nationella proven i årskurs nio hade läckt över hela Sverige. Också där såg hon mönstren att elever med högre kognitiv förmåga och bättre kunskaper i svenska hade lättare att ta till sig och utnyttja läckorna för att kunna få bättre betyg.

Även om hennes avhandling utgår från en enskild klass, ser hon olika strukturella förutsättningar för elevernas strategier bakom kulisserna. Men ska man då göra något åt förekomsten av dessa strategier? Och vad kan man göra?

– Jag har inte forskat om vad man kan göra åt det, men det är viktigt att göra någonting. Man sviker vissa elever som inte vågar visa för lärarna vad de egentligen behöver hjälp med utan ber kamrater om hjälp. Men man sviker också de elever som kämpar själva och lämnar in sina egna inlämningsuppgifter och får betyg som motsvarar deras kunskaper – när andra kan få bra betyg genom assisterande kamrater utan att anstränga sig särskilt mycket.

– Min forskning har redan lett till förändring. I kommunen där jag gjorde min studie har flera skolor ändrat sitt sätt att arbeta. Till exempel måste alla skriftliga inlämningsuppgifter göras i skolan nu – inte hemma.

Hur blir det på gymnasiet – och på universitetet?

Charlotta Rönn brinner för sin forskning. Hon skulle gärna fortsätta med att studera hur det sedan går för eleverna på gymnasiet och hur studenter gör på universitet.

– Har man etablerat sådana mönster som de här eleverna har gjort redan i årskurs sex, första året de får betyg, ska det mycket till för någon att bestämma sig för att ”nu ska jag sluta med det här, nu ska jag skriva mina egna inlämningsuppgifter”. När du kanske har flera års lucka då du inte har lämnat in några texter som du har skrivit mycket av själv.

– Det är inte orimligt att tänka att det är lättare att fortsätta med det här och hitta nya kamrater som kan leverera texter – och också ta hjälp av artificiell intelligens. Har du själv inte tränat på att skriva egna texter och sedan har möjlighet att få hjälp av AI … Vad eleverna inte kan och vad de inte har lärt sig, det kan bli ett ännu större osynligt problem än vad det är idag.

Mer information

• Avhandlingen (med en sammanfattning på svenska): Backstage pedagogy: Compulsory school pupils’ informal social strategies when dealing with formal individual writing assignments for assessment