Många vinster när allmänheten deltar i arkeologiska utgrävningar
Ökade kunskaper om Sveriges förhistoria och fler utgrävda platser. Dessutom en möjlighet för fler att ägna sig åt sitt arkeologiintresse. Det är exempel på positiva effekter som uppstår när allmänheten ges möjlighet att engagera sig i utgrävningar tillsammans med arkeologer. Det visar Ellinor Sabel i sin licentiatuppsats.
Intresset för arkeologi hos allmänheten är stort. För den som vill komma riktigt nära historien finns möjlighet att delta i sommarkurser i arkeologi, där deltagarna får vara med på utgrävningar tillsammans med professionella arkeologer. Detta kallas för deltagande arkeologi. Ellinor Sabel, som själv jobbar som arkeolog, har i sin licentiat-uppsats undersökt denna projektform och studerat vilka vinster det ger när allmänheten ges möjlighet att delta i arkeologiskt fältarbete.
Ellinor har undersökt tre sommarkurser i arkeologi som bygger på allmänhetens deltagande. Hon har använt sig av enkätstudier, intervjuer och deltagande observationer. Kurserna genomfördes på följande platser:
- vallanläggningen Gudings slott i Eke socken på Gotland
- stenåldersboplatser vid sjön Krön norr om Vimmerby
- den medeltida borgruinen Biskopstuna utanför Stockholm
Kurserna drivs av arkeologiföretag i samarbete med folkhögskolor eller museer, och pågår 1-4 veckor. Innehållet består av föreläsningar, exkursioner och utgrävningar.
Många av de jag intervjuade sa ”att bli arkeolog är min barndomsdröm”.
Jämnare kunskapsbild av Sveriges förhistoria
Ellinors studier visar på flera vinster med deltagande arkeologi. För det första blir fler platser utgrävda och undersökta, platser som annars inte skulle ha grävts ut. Det gör att de här projekten bidrar till ökade kunskaper om Sveriges förhistoria, som vi inte skulle fått på annat sätt.
– Det här är ju platser som ofta inte är aktuella för uppdragsarkeologin, det vill säga undersökningar som görs när till exempel vägar ska byggas, och som utgör nästan all arkeologi i Sverige. De här kurserna innebär att vi får en jämnare kunskapsbild av Sveriges förhistoria, säger Ellinor.
Många får utöva sitt arkeologiintresse
En annan vinst är att deltagarna får möjlighet att ägna sig åt sitt arkeologiintresse rent praktiskt. Många uppgav att de mådde bra av att vara ute på utgrävningen, att det var spännande och intressant. De liknade det vid att lägga ett förhistoriskt pussel.
– Många framhöll också den sociala gemenskapen, att träffa nya vänner, bygga nätverk och arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Det var en lika stor drivkraft som det arkeologiska intresset, säger Ellinor.
Ytterligare en vinst med kurserna är att arrangörerna får chans att ägna sig åt långvarig forskning under flera säsonger i ett område, som kanske annars inte skulle varit möjligt eller aktuellt.
Hoppas att det ska bli vanligare
I dagsläget är det ganska få som arrangerar den här typen av kurser med deltagande arkeologi. Ellinor hoppas att det kan bli vanligare framöver.
– Det är positivt på så många plan. Jag hoppas att det här inte ska vara ett undantag i kulturmiljöarbetet, utan en vanlig aktivitet som finns på många platser.
– I min doktorsavhandling ska jag undersöka hur deltagande arkeologi kan utvecklas i Sverige. Genom att presentera egna forskningsprojekt och undersöka exempel från andra länder vill jag inspirera aktörer att hitta nya vägar mot en arkeologi som är inkluderande för fler grupper i samhället, säger Ellinor.
Kontakt: Ellinor Sabel, ellinor.sabel@kmmd.se, 076-6117223
Läs licentiat-uppsatsen: ”Deltagande arkeologi. Värden och praktiker”