närbild på brädspelet Atiwa som bygger på forskning vid Linnéuniversitetet.

Mariëlles forskning blev ett brädspel om fladdermössens miljönytta

Mariëlle van Toors studie visar palmflyghundens oöverträffade potential som miljöhjälte. Nu har hennes forskning blivit ett brädspel, skapat av ett av de största namnen i branschen. Hon hoppas att spelet ska få fler att se fladdermöss som mer än bara skadedjur.

Förra sommaren fick Mariëlle van Toor, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet, ett överraskande meddelande. Det tyska brädspelsföretaget Lookout games berättade att hennes studie om palmflyghundars oöverträffade potential att bidra till ny skog i Afrika utgjorde grunden till deras kommande strategispel.

– Jag kollade upp företaget och insåg att jag har spelat många av deras tidigare spel. Skaparen Uwe Rosenberg hör till de främsta namnen i brädspelsvärlden, berättar Mariëlle van Toor och minns sin reaktion på mejlet:

– Det var spännande att upptäcka eftersom det inte är någonting man som forskare förväntar sig ska hända. Och jag gillar att spela spel, vilket gör det hela extra kul.

Responsive header image

Palmflyghundar

Palmflyghundar, Eidolon helvum, hör till de större fladdermusarterna med ett vingspann på upp till 80 centimeter och kan väga uppemot 280 gram. De lever i stora kolonier i centrala och södra Afrika och livnär sig främst på olika sorters frukt såsom mango, fikon och banan. De flesta flyghunder saknar förmågan för ekolokalisering, och använder istället syn för orientering under flygning.

Inspirerat av forskning

Strategispelet Atiwa bygger på ett forskningsprojekt som Mariëlle van Toor genomförde tillsammans med samarbetspartners vid Max Planck Society for Animal Behavior i Tyskland. För tre år sedan publicerade de en studie som visar palmflyghundarnas miljönytta. Djuren lever i stora kolonier, ofta med hundratusentals eller till och med miljoner individer. Varje natt lämnar palmflyghundarna sin koloni i jakt på träd med mogen frukt. På vägen tillbaka sprider de frön som de har ätit via avföringen över stora områden.

– Palmflyghundarna är inte ensamma om att sprida fröer på det här sättet, men de gör det i en omfattning som inte återfinns hos någon annan art. Varje individ flyger mycket långa sträckor, upp till 150 kilometer under en natt, och släpper ifrån sig frön längs vägen, förklarar Mariëlle van Toor.

Mariëlle van Toor
Mariëlle van Toors forskning om palmflyghundar utgjorde inspirationen till det nyligen släppta strategispelet Atiwa. Joakim Palmqvist

Från skadedjur till miljöhjälte

Denna oöverträffade förmåga att sprida fröer utgör grunden i det nyligen släppta strategispelet Atiwa. Spelet, som utspelar sig i ett av Ghanas stora skogsreservat med samma namn, går ut på att ta rollen som fruktodlare och utvidga sin odling genom att dra nytta av palmflyghundarna. Djuren, som ofta avfärdas som frukttjuvar och skadedjur kan nämligen bidra till ökade skördar och ekonomisk vinst på sikt, eftersom de planterar nya fruktträd över stora områden.

Idén till spelet fick Uwe Rosenberg när han läste om forskningsstudien i en tidningsartikel. Samspelet mellan människor, djur och natur påminde honom om upplägget i klassiska strategispel – och därmed såddes ett frö till Atiwa.

palmflyghund
Palmflyghundar kan ha stor positiv inverkam på miljön tack vare artens förmåga att sprida frön över stora områden. Ondrej Prosicky/Gettyimages

Individ och koloni

I forskningsstudien demonstrerar Mariëlle van Toor palmflyghundarnas potentiella miljönytta genom att simulera beteendet hos hela kolonier. Hennes kollegor på plats i Ghana samlade in högupplöst rörelsedata från fladdermöss utrustade med GPS-sändare, samt populationsdata som visar hur kolonierna förändras över året.

Forskarna gjorde också experiment som visar hur snabbt ett frö färdas genom palmflyghundens tarmsystem, information som gör det möjligt att räkna ut hur långt en individ förflyttar sig innan ett frö lämnar kroppen.

– Jag har sammanfört all data till en modell som simulerar rörelser hos enskilda palmflyghundar och hur de ger ifrån sig avföring längs vägen. Sedan skalar vi upp modellen till att omfatta hela kolonier om hundratusentals individer.

Resultaten visar att palmflyghundarna spelar i en egen liga när det gäller att sprida frön. En enskild koloni om 150 000 palmflyghundar kan bidra till mer än 800 hektar ny skog varje år.

Sprider viktiga växter

Det är inte bara antalet utspridda frön som gör palmflyghundar värdefulla för beskogning. De äter rätt sorters frukter och lämnar frön på rätt platser.

Under sina långa flygturer mellan skogspartier passerar palmflyghundarna ofta över områden som saknar växtlighet. Det innebär att de till skillnad från många andra fruktätare släpper ifrån sig frön där det inte redan växer skog.

Men för att ny skog ska växa på obevuxna platser behövs också så kallade pionjärväxter, det vill säga växtarter som kan gro på karg mark utan sällskap av andra växter.

– Många frukter som palmflyghundarna gillar kommer från pionjärträd, till exempel fikon och frukten från irokoträd. När palmflyghundarna släpper dessa frön på öppna ytor innebär det att de sprider pionjärträd i ett område som saknar skog, förklarar Mariëlle van Toor.

Förändrar bilden av fladdermöss

I dag är palmflyghunden hotad. Kolonierna minskar på grund av jakt och att man hugger ner de stora träden som de bor i. Mariëlle van Toor hoppas att Atiwa bidrar till att fler blir medvetna om palmflyghundens miljönytta, och att det hjälper oss att se fladdermöss som något mer än de skadedjur de vanligtvis avfärdas som.

Till spelet följer en broschyr som berättar om forskningen som inspirerade skaparen.

– Vår förhoppning med studien är att utmana den allmänna uppfattningen om fladdermöss som enbart skadedjur och bärare av sjukdomar. Palmflyghunden fyller en viktig ekologisk funktion. Att vår forskning inspirerade ett spel innebär att informationen kan nå ut till människor över hela världen. Jag kunde aldrig föreställa mig att vår ambition skulle nå så här långt.

Mer information:

Läs den vetenskapliga artikeln "Linking colony size with quantitative estimates of ecosystem services of African fruit bats", publicerad i Current Biology.

Forskningen är del av Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS)