Ny forskning om idrott och språk presenteras i rapport
Kursplaner för ämnet Idrott och hälsa i olika länder innehåller skillnader som i praktiken skulle kunna ge upphov till stor variation i ämnesinnehåll, även inom ett och samma land. Ämnet präglas dessutom av en förlegad ämnestradition som premierar görande framför lärande. Det är två av artiklarna i en ny rapport från en konferens i Nätverket Idrott och språk/Språk i idrott.
Nätverket Idrott och språk/Språk i idrott (ISSI) genomförde i januari 2022 på Linnéuniversitetet sin andra konferens. ISSI är en mötesplats för forskare från forskningsfält som pedagogik, filosofi, nordiska språk, idrottsvetenskap och svenska. I en nyutkommen rapport presenteras sex av bidragen från konferensen, varav tre från forskare vid Linnéuniversitetet.
En artikel av Katarina Lundin, Katarina Schenker, Göran Gerdin och Susanne Linnér, samtliga vid institutionen för idrottsvetenskap, har titeln Utveckla kunskaper eller bidra till rörelseglädje – en komparativ studie av kursplaner i Idrott och hälsa i fem länder. Forskarna har använt språkliga analysredskap för att jämföra innehållet i kursplaner från Sverige, Norge, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. De har funnit att trots att kursplanerna har ett gemensamt kärninnehåll, innehåller de skillnader som i praktiken skulle kunna ge upphov till stor variation i ämnesinnehåll, även inom ett och samma land. Definitionen är därför svag av vilken kunskap eleverna faktiskt förväntas ta till sig och utveckla.
Kristoffer Erikssons artikel heter Ämnesspråk i Idrott och hälsa – ”Det är lättare och tydligare att visa än att berätta vad de ska göra”. Artikeln bygger på hans examensarbete på Ämneslärarprogrammet, ingång idrott och hälsa, och hans slutsats är att ämnet Idrott och hälsa har hamnat i en ond cirkel. Ämnet präglas av en förlegad ämnestradition som premierar görande framför lärande, vilket hämmar utvecklingen av ämnesspråket, vilket i sin tur främjar görande-lektioner. Det tycks även enklare för lärare att undervisa i och arbeta med idrott/görande än hälsa, eftersom idrottstermerna ofta ger uttryck för konkreta föremål eller aktiviteter.
Georgina Charissis, doktorand vid institutionen för svenska språket, har skrivit artikeln Nyanlända gymnasister, skolämnet Idrott och hälsa i Sverige samt ämneskartläggningen. Den handlar om hennes doktorandprojekt, vars syfte är att djupare förstå nyanlända gymnasisters språkutveckling, ämnesspråk, ämneslitteracitet och sociala inkludering, och hur dessa kan stöttas och utvecklas.
Mer information
- Rapport nr 2–2022, Rapportserie i idrottsvetenskap: Idrott och språk – språk i idrott