Ny studie belyser privata skogsägares roll för skogens miljövärden
Erika Olofsson och Rikard Jakobsson vid Linnéuniversitetet har undersökt hur privata skogsägare påverkar miljövärden i skogen genom olika skötselmetoder som ökar variationen, tar hänsyn till naturen och främjar bevarandet. Resultaten i studien visar att skogsägarna gör många men osedda insatser idag som dessutom har potential att ytterligare utveckla miljövärdena på privatägd skogsmark i södra Sverige.
I södra Sverige står privata enskilda skogsägare för ägandet av ca 80% av skogsmarken, vilket innebär att den gruppen har stor inverkan på utvecklingen av skogens värden. I sin studie intervjuade forskarna 23 skogsägare med fokus på skogens miljövärden och skogsägarnas betydelse för att utveckla dessa på privatägd mark i södra Sverige. Skogsägarna ägde produktiva skogsområden, främst med barrskog, i storlek från 10 till 825 hektar. Åldrarna på deltagarna i studien varierade mellan 36 och 84 år, och 26% av dem var kvinnor.
Skogsägarna talade om att de i praktiken genomför många konventionella produktionsfrämjande skogsskötselåtgärder, men faktiskt ännu fler åtgärder för miljömässiga, sociala, kulturella och emotionella syften som, avsiktligt eller oavsiktligt, gynnar miljövärdena i skogen.
– Vi fann att skogen har en mångfunktionell roll för privata skogsägare i södra Sverige och det viktigaste för dem är framför allt de sociala och känslomässiga dimensionerna kring skogsägandet, såsom skogens betydelse för bärplockning, jakt, friluftsliv, livsstil, identitet samt familjeband, säger Erika Olofsson, lektor i skogsskötsel på institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet. Eftersom skogen är viktig för skogsägare av många skäl finns också goda förutsättningar att utveckla många värden i skogarna.
I intervjuerna framkom att skogsägare har en mängd önskemål om vad de skulle vilja göra i sitt skogsbruk: producera skogar med mer variation i trädåldrar och trädslag, skapa blandbestånd, lövskogar och öppna livsmiljöer. Om allt detta skulle genomföras kan miljövärdena utvecklas.
– Skogsägarna talade om att de i praktiken genomför många konventionella produktionsfrämjande skogsskötselåtgärder, men faktiskt ännu fler åtgärder för miljömässiga, sociala, kulturella och emotionella syften som, avsiktligt eller oavsiktligt, gynnar miljövärdena i skogen, säger Rikard Jakobsson, lektor i skogsskötsel på institutionen för skog och träteknik.
Studien visar dock att skogsägare upplever hinder på flera plan. Det kan röra sig som om enkla saker som att skogsägaren inte får tag i plantor av alla trädslag som denne vill plantera. Incitament som ekonomisk ersättning för vissa åtgärder, en politik som uppmuntrar skogsägares egna initiativ, resurser till exempel i form av plantmaterial av tall och lövträdslag, samt relevanta skogsskötselråd, skulle kunna minska skogsägarnas upplevda hinder och främja utvecklingen av miljövärden.
Genom att utforma policyprocesser där skogsägarnas egna idéer om skogsskötsel inkluderas, kan vi skapa en gynnsam miljö för samarbete och hållbar förvaltning av skogens resurser.
– För att stötta skogsägare i deras arbete med att bevara och utveckla skogens miljövärden, är det viktigt att deras brukanderätt bibehålls och att ägaren fortsatt har huvudansvaret för skötseln i områden med stora värden, menar Erika Olofsson. Genom att utforma policyprocesser där skogsägarnas egna idéer om skogsskötsel inkluderas, kan vi skapa en gynnsam miljö för samarbete och hållbar förvaltning av skogens resurser.
Läs artikeln om studien i Scandinavian Journal of Forest Research:
The potential to develop environmental values on privately owned forest land in southern Sweden